DEBATTEN OM MATPRISERNA

Så kan maten bli billigare – ”Det skulle slå direkt på priset”

Staten har tjänat mest på att matpriserna ökat på grund av inflationen. Bild: Privat, Mostphotos, Lars Schröder/TT, Janerik Henriksson/TT Bild: Privat, Mostphotos, Lars Schröder/TT, Janerik Henriksson/TT

Matpriserna har höjts med cirka 25 procent sedan inflationen slog till 2022. En av de största vinnarna är staten. Nu finns ett läge för staten att betala tillbaka. ”Politiken har ju möjlighet att göra det”, säger handlaren Mårten Tenne.

Matpriserna har stigit kraftigt de senaste åren och lett till en stormig debatt om livsmedelsbutikers vinster. Men en viktig förklaring till prisökningarna är att stat och kommun driver upp kostnaderna för handeln, enligt en rapport från branschorganisationen Livsmedelshandlarna. Det handlar bland annat om lagar och regler som skapar kostsam administration.

Det är också staten som tjänat mest pengar på att priserna på livsmedel har gått upp. Enligt Livsmedelshandlarnas rapport har inflationen gett 11,4 miljarder kronor extra till statskassan i ökade momsintäkter. Det motsvarar mer än hela dagligvaruhandelns sammanlagda årliga vinst.

– Vinsten har inte ökat, det är egentligen omsättningen som gjort det och inneburit att vi betalat mer till staten, säger Mårten Tenne, som är handlare på ICA Maxi Nyköping och ordförande för Livsmedelshandlarna och fortsätter:

– Man skulle kunna sänka momsen, antingen på vissa varor som frukt och grönt, eller sänka momsen generellt på mat. Politiken har ju möjlighet att göra det, och det skulle slå direkt på matpriset.

Mårten Tenne är handlare på Ica Maxi Nyköping. Bild: Privat

I debatten om de ökade matpriserna har butikernas vinster ofta redovisats i absoluta tal, och vissa har kallat det för ”övervinster”. Men vinstmarginalen, det vill säga hur stor andel av försäljningen som blir kvar i vinst efter alla kostnader, var 2,5 procent år 2024. Det är ungefär samma nivå som den varit de senaste åren.

– Dagligvaruhandeln är en lågmarginalbransch – väldigt få andra branscher har så låga vinster, säger Pär Bygdeson, som är vd för Livsmedelshandlarna, och fortsätter:

– Vinst är nödvändigt för att företag ska överleva. Men med så låga marginaler som det ändå är i den här branschen, är kostnadskontroll ett dagligt arbete för den som driver en butik.

”Vi har gjort mycket för att hålla tillbaka priserna och verkligen ansträngt oss.”

Mikael Oskarsson som är handlare om Ica Supermarket i Linköping tycker att debatten har blivit märklig.

– Om man tittar på andra branscher så är vår bransch den som har lägst snittresultat, säger han.

– Jag tycker att vi framställs väldigt felaktigt och konstigt. Vi jobbar hårt för att ha bra erbjudanden till våra kunder och är stolta över våra butiker. Jag vet också hur hårt organisationen jobbar med att ha bra inköpspriser i den omvärld vi lever idag och med den höga inflation vi haft.

Han menar att kostnadsökningarna som har drabbat handlarna inte till fullo har kunnat kompenseras med prishöjningar.

– Vi har gjort mycket för att hålla tillbaka priserna och verkligen ansträngt oss för att ge våra kunder bra erbjudanden. Det betyder också att vi inte tagit ut våra prishöjningar fullt ut.

Sverige överimplementerar konstant EU-regler

Framför allt är det regler som innebär stor administration som driver upp priserna på mat. Svenska politiker och myndigheter väljer till exempel att överimplementera EU-regler, vilket försvårar för företagen.

– Det stora problemet är att det i princip alltid sker. Det är någon slags inbyggd funktion att alltid överimplementera när EU tar fram regelverk, säger Pär Bygdeson.

Han säger att överimplementeringen sker i flera led: på departementsnivå när förslag på lagstiftning arbetas fram, i riksdagen som behandlar och röstar om lagförslag, och hos myndigheter som tillämpar lagen. Det leder till ökade kostnader för företag, vilket påverkar priset till konsument.

Sverige överimplementerar alltid EU-regler, säger Pär Bygdesson, vd Livsmedelshandlarna.

Ett konkret exempel är EU:s prisinformationsdirektiv, som syftar till att motverka att företag höjer priser för att sedan sälja dem med vilseledande rabatter. Det innebär att företag behöver redovisa varans lägsta pris de senaste 30 dagarna.

Sverige valde, trots att det inte var ett krav från EU, att även omfatta livsmedel i lagstiftningen. För livsmedelsbutiker innebär det stor administration, då priserna på livsmedel generellt varierar på grund av exempelvis säsong och begränsade hållbarhetstider som gör att butiker snabbt kan behöva sälja ut varor till lägre pris.

– Vi dras med eftersom vi också är handel. Men det kostar väldigt mycket i administration och gör att det blir sämre erbjudanden för konsumenterna, säger Mårten Tenne.

Nu försvinner annonsbladen

Enligt Livsmedelshandlarna omöjliggör lagen i princip att producera fysiska annonsblad med kampanjer och extrapriser, eftersom butikerna behöver kunna redovisa lägsta pris de senaste 30 dagarna.

– De här flygbladen kan kännas lite ålderdomliga, men de är väldigt uppskattade, framför allt bland äldre och i mindre kommuner, säger Pär Bygdeson, och fortsätter:

– Prisinformationslagen kom ju till för att stävja problem med framför allt Black Friday och mellandagsreor, när människor inte vet vad varan från början kostade. Den var inte tänkt att användas för livsmedel. EU:s medlemsländer har friheten att kunna välja hur de ska göra, och då valde Sverige att inkludera livsmedel.

Ett annat exempel är implementeringen av engångsplastdirektivet, som innebär att alla aktörer som erbjuder snabbmat eller dryck i engångsförpackning också måste erbjuda ett återanvändbart alternativ. Direktivet är tänkt att träda i kraft först 2030, men Sverige valde att genomföra det redan 2024 – sex år i förväg.

– Det får effekten att det egentligen inte finns något system som funkar någonstans, säger Pär Bygdeson.

– Om man ska lägga energi på att ta fram lagstiftning, så ska det vara på sådant som faktiskt är viktigt. Inte att bara krångla till det för företag och människor i vardagen, säger han.

Hög prislapp för administrationen

Enligt en rapport från Tillväxtverket står administration för att följa lagar och rapportering av olika slag i genomsnitt för nio procent av företagens omsättning.

– Ett slående exempel är regleringen av nikotinprodukter, där det finns ett regelverk för tillsyn och höga kostnader för att få sälja tobak. Sedan finns det ett annat för att sälja tobaksfria nikotinprodukter. De här hade man kunnat samordna och halvera kostnaderna för tillsyn, säger Pär Bygdeson.

Mårten Tenne säger att tillståndsärenden är viktiga på flera områden, men att mängden kostar onödigt mycket och att det blir ineffektivt.

– Vi tycker om tillsyn när det gäller miljö, hälsa och säkerhet. Men det är så många av tillsynsärendena som är så ineffektiva och administrativt tunga, och de kostar oss mycket tid och pengar. Det innebär inte att vi inte vill ha tillsyn, utan vi vill sköta oss och ha kontroll. Men det finns mycket effektivare sätt att göra det, säger han.

Sänkt arbetsgivaravgift

Förutom att minska regelbördan och momsen på livsmedel föreslår Livsmedelshandlarna även att arbetsgivaravgifterna för unga sänks. Det skulle enligt dem spara branschen upp till en miljard kronor, vilket i sin tur skulle innebära lägre priser och möjligheten att anställa fler personer.

– Vi hade ju det förut och det var väldigt uppskattat, eftersom det innebar att vi kunde ge unga deras första jobb. De som är kanske mellan 17 och 23 är inte lika produktiva som de som har jobbat ett tag. Och då fick man en kostnadssänkning på just den åldersgruppen medan man lärde upp dem, vilket var väldigt uppskattat, säger Pär Bygdeson, och fortsätter:

– När den här försvann blev det mer intressant att anställa de som var lite äldre, som kunde mer. Det blev markant mindre intresse att anställa riktigt unga människor i branschen.

Mikael Oskarsson håller med om det.

– Tittar man på vår bransch, inte minst mitt eget Ica, så är vi Sveriges största ungdomsarbetsgivare. Ofta är vi det första jobbet som en ungdom kommer i kontakt med i sitt yrkesliv. Jag hade gärna sett en sänkt arbetsgivaravgift för att fortsätta få in ungdomar snabbare i arbete.