STORMAKTEN KINA

Så påverkar svag ekonomi Kinas utrikespolitik

Ekonomi (TT)

Farhågor har väckts om att Kinas försvagade ekonomi kan göra landet mer militärt aggressivt.

Men Kinakännaren Niklas Swanström tonar ned riskerna.

– Grunden till en framtida militär konflikt är politisk och inte ekonomisk, säger han.

Från eskalerande ungdomsarbetslöshet och sjunkande konsumentpriser till minskad export och oro för en skuldsatt fastighetssektor. Flera indikatorer pekar på att den kinesiska ekonomin befinner sig i ett utsatt läge.

För att försöka hantera den besvärande situationen överraskade Kinas centralbank i veckan med en sänkning av flera räntor.

Finns det risk att Peking försöker skifta medborgarnas fokus från den fallerande ekonomin, genom att öka sin militära aggressivitet i närområdet?

– Risken finns, men samtidigt har Kina noggrant följt hur hårt Ryssland har drabbats av sitt anfallskrig i Ukraina. Det är ett avskräckande exempel, säger Niklas Swanström, Kinakännare och chef på Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP).

Kostsam militär konflikt

Han berättar att det från militärt håll i Kina kommer indikationer att man inser att en militär konflikt med Taiwan – som är den största risken – skulle bli oerhört kostsam.

– Frågan är om samma insikt finns hos den politiska ledningen.

– Ukraina har gjort Kina mindre benäget att engagera sig i storskaliga militära konflikter – däremot tror jag att det är sannolikt att man skulle kunna ha mindre konflikter i till exempel Sydkinesiska sjön.

Val i Taiwan 2024

Niklas Swanström understryker att det inte är en försvagad kinesisk ekonomi som kommer att driva en militär aggression.

– Grunden till en framtida militär konflikt är politisk och inte ekonomisk. Till exempel om Peking anser att Taiwan rör sig åt fel håll, säger han och påpekar att utgången i det taiwanesiska presidentvalet i januari nästa år blir av stor betydelse, beroende på vilken linje vinnaren kommer att föra gentemot Kina.

Ett annat dilemma för Kina är infrastrukturprojektet "Nya Sidenvägen" – som president Xi Jinping har satt mycket prestige i, men som nu hackar enligt Niklas Swanström.

– Kinas aggressiva ekonomiska assistans till många afrikanska stater får stryk nu. Det kommer skapa instabilitet i de här länderna. Tidigare talades det om att Kina hade obegränsad valutareserv, men det har de inte, säger han.

– Kina har gjort många dåliga investeringar och i ljuset av en svagare ekonomi kommer det att få effekter på deras internationella engagemang.

"Nya Sidenvägen levererar inte"

Italien är det enda ledande västlandet och G7-medlemmen som har valt att ansluta sig till projektet. I juli kom uppgifter att den nya regeringen i Rom ämnar dra sig ur.

– Jag tror att ytterligare länder kommer att lämna eftersom projektet inte levererar. Kina lovade mycket, men höll väldigt lite, säger Niklas Swanström och tillägger:

– Italien har gjort en riskbedömning att kostnaderna gentemot USA och Europa är alldeles för stora. Och intäkterna från Kina är närmast obefintliga. Därför anser Italien att det inte är värt att vara med i projektet längre. Det är ett sunt politiskt drag.

Enligt den italienska premiärministern Giorgia Meloni kommer ett slutgiltigt besked i frågan i december.

Joakim Hugert Lundberg/TT