DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Regeringen höjer BNP-prognosen i år

Ekonomi (TT)

Regeringen räknar med att ekonomin krymper i år, om än något mindre än man tidigare trott.

Vi ser lite ljusglimtar i det kyliga läget, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Regeringen höjer sin prognos för svensk BNP för 2023 från minus 1,0 procent till minus 0,4 procent. I linje med Konjunkturinstitutets (KI) prognos från den 21 juni.

Nästa år räknar regeringen däremot med att ekonomin växer något mindre än i tidigare prognos, med 0,8 procent jämfört med 1,2 procent enligt prognosen i april. Här tror KI på en tillväxt på 1,4 procent.

Tydlig effekt

Finansminister Elisabeth Svantesson säger på en presskonferens att byggbranschens inbromsning är en av de mest "bekymmersamma delarna av ekonomin".

Många byggherrar möter stora kostnader. Insatsvaror är betydligt dyrare nu, samtidigt sjunker bostadspriserna och räntorna ökar. Lönsamheten är inte densamma som för några år sedan. Det tror vi kommer att fortsätta tynga ekonomin framöver, säger hon.

Men regeringen ser också positiva tendenser.

Vi ser lite ljusglimtar i det kyliga läget, säger Elisabeth Svantesson och lyfter bland annat att arbetsmarknaden är fortsatt stark.

Enligt Svantesson kan det bero dels på att företagen fortfarande ser en god efterfrågan, och dels på att många aktar sig för att säga upp personal för att de "vet att det kommer att vända".

Inte blåsa faran över

Det är positivt att vi har en starkt arbetsmarknad, många har ett jobb att gå till. Trots det förväntar vi oss att arbetslösheten kommer öka något framöver i linje med att konjunkturen försvagas, säger hon.

Däremot är det inte läge att "blåsa faran över" vare sig när det kommer till inflation eller tillväxttakt, enligt Svantesson.

När det gäller inflationen spår regeringen att den blir i snitt 8,6 procent i år enligt måttet KPI, jämfört med 8,8 procent i prognosen från april. Under 2024 bedömer regeringen att inflationen landar på 3,6 procent, vilket är på samma nivå som i tidigare prognos.

KI tror på en inflation på 8,7 procent i år och 2,7 procent nästa år.

Enligt Svantesson syns nu en tydlig effekt av inflationen och stigande räntor både på konsumtionen och bostadsinvesteringarna. Hushållens ekonomiska rörelseutrymme har minskat.

Enligt regeringens prognos landar arbetslösheten på 7,6 procent i år och 8,2 procent nästa år. Det är en något lägre arbetslöshet än i aprilprognosen.

Kronans försvagning "problematisk"

När det kommer till styrräntan är Svantesson något mer positiv än Riksbanken, med en bedömning att räntan ligger på 3,55 procent i genomsnitt nästa år. Riksbankens prognos är en ränta på 4,1 procent.

Att den svenska kronan försvagas och nyligen nådde ännu ny bottennotering jämfört med euron – 11,73 kronor – är problematiskt, anser finansministern.

Försvagningen som vi har sett på slutet är problematisk och delvis svår att förstå, men vi bedömer att den kommer att stärkas.

Regeringens hållning i frågan om att införa euron kvarstår.

Problemen i svensk ekonomi just nu handlar inte om vi har euro eller krona, säger Svantesson och tillägger:

Det är bra att vi för en diskussion om valutan, och sätter fokus på kronan. Debatten är välkommen, men mitt fokus är att se till att vi har goda finanser som gör att vi kommer ur den här krisen – inte att byta valuta.