Prognos: Svensk tillväxt lägst i EU

EU (TT:s korrespondent)

Sveriges ekonomi går sämst i EU och krymper under 2023, siar EU-kommissionen i sin nya vinterprognos.

Men inflationen är på väg nedåt.

Dagens siffror från ekonomikommissionären Paolo Gentiloni är ingen rolig läsning för finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon kommer ner till veckans finansministermöte i Bryssel.

I den nya prognosen för 2023 hamnar Sverige återigen längst ner i listan när det gäller tillväxt bland de 27 EU-länderna. För svensk del är det dessutom inte någon tillväxt – utan tvärtom. EU-kommissionen förväntar sig att den svenska ekonomin backar med 0,8 procent under 2023, som enda minusland i unionen. För 2024 ser det något bättre ut med en uppgång på 1,2 procent – även om det fortsatt är sämst i hela EU.

Den svenska inflationen väntas samtidigt gå nedåt: till 6,3 procent i år och 1,8 procent 2024.

Motvind

Rent allmänt konstaterar kommissionen att den ekonomiska motvinden håller i sig. Prognosen för både EU som helhet och för eurozonen är ändå aningen mer positiv än i höstas. Den landar nu i tillväxtgissningar på 0,8 procent totalt och 0,9 procent i eurozonen. I höstas befarade man att tillväxten för 2023 skulle landa på 0,3 procent i båda områdena.

"Vi är något mer optimistiska om utsikterna för tillväxt och en förväntad nedgång för inflationen i år. Men vi står fortfarande inför många utmaningar", skriver finansansvarige vice kommissionsordföranden Valdis Dombrovskis i ett pressmeddelande.

Irland i topp

Högst EU-tillväxt under 2023 beräknas för Irland på 4,9 procent följt av Malta på 3,1. I botten -- strax ovanför Sverige – landar Estland, Lettland, Tjeckien och Danmark på 0,1 procent.

Inflationsmässigt ser det värst ut i år för Ungern och Polen med väntade siffror på 16,4 respektive 11,7 procent enligt EU-kommissionens beräkningar.

Wiktor Nummelin/TT