DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonomerna: Så nära är Sverige en lågkonjunktur

Rusande inflation, stigande räntor och kompensationstänk. Nu stresstestas den svenska ekonomin och flera ekonomer varnar för misstagen som kan utlösa en lågkonjunktur.

USA är på väg in i recession, varnar 70 procent av ekonomerna i en undersökning av Financial Times efter beskedet om kraftiga räntehöjningar. I Tyskland kan nya löneavtal och löften om höjda minimilöner spä på inflationen. Även i Sverige oroar inflationen, den senaste siffran på 7,2 procent var den högsta som uppmätts på 30 år. Nu väntar höjda räntor och svagare tillväxt, menar flera ekonomer som TN talat med.

– Konjunkturen försvagas och risken för en kraftigare nedgång har ökat markant, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, gör samma bedömning.

– Ett negativt Q1 kan mycket väl komma att följas av ett negativt Q2, i så fall har vi tekniskt sett recession, säger han.

Står vid ett vägskäl – ”Lär bli värre”

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, menar att läget för svensk ekonomi är ”starkt” men håller med om att riskerna för en svagare ekonomisk utveckling nu ökar samtidigt som inflationen kan bita sig fast. Kriget i Ukraina fortsätter, bristen på produktionskapacitet är betydande, Kina brottas med covidutbrott och inflationen urholkar hushållens köpkraft.

– Därmed rör sig Sverige och världen närmare stagflation, säger han.

Enligt krisforskaren Fredrik NG Andersson vid Lunds universitet står vi vid ett vägskäl. Hur djup svackan blir beror på hur situationen hanteras av olika aktörer i ekonomin.

– Högre priser och räntor får ekonomin att bromsa in. Samtidigt är arbetslösheten bland inrikes födda låg och det finns mycket pengar i omlopp. Än så länge är det för tidigt att prata om lågkonjunktur eller en recession. En sådan kan dock mycket väl komma lite längre fram, säger han och fortsätter:

– Mycket av de problem vi upplever i dag är ett resultat av nedstängningspolitiken under coronapandemin. Effekten av Ukrainakriget lär vi på allvar först se till hösten/vintern. Så problemen lär bli värre framöver, säger han.

Hur orolig ska man vara för den höga inflationssiffran på 7,2 procent?

– Den är ett problem, men både hushållens starka ekonomiska position samt våra ramverk för den ekonomiska politiken gör att risken för att inflationen ska bita sig fast under många år bör vara förhållandevis låg, säger Alexandra Stråberg som tror att åtstramningen av den ekonomiska politiken kommer att vara framgångsrik.

Världen och Sverige har ett allvarligt problem, menar Robert Bergqvist och Fredrik NG Andersson som ser hur högre kostnader för företagen för bland annat energi fortplantar sig genom ekonomin och får alla priser att stiga.

På det globala planen visar studier av till exempel Internationella valutafonden, IMF, att det underliggande inflationstrycket (KPI-inflationen exklusive energi- och livsmedelspriser) till lika delar kan förklaras av för mycket stödpolitik under pandemin och olika former av produktions- och logistikproblem.

– Detta har skapat en global varuinflation, förklarar Robert Bergqvist.

Varnar för löneökningar

Inflationen har tveklöst överraskat flertalet bedömare, erkänner Mats Kinnwall. Mycket tyder dock på en rejäl resa neråt för inflationen mot slutet av året när låga jämförelsetal har rensats bort, menar han.

– Det viktigaste är att stå emot alla propåer om att kompensera löntagarna för hög inflation via löneökningar. Det skulle riskera att permanenta inflationen på en hög nivå eller åtminstone förlänga perioden och tvinga fram ännu högre räntor och erodera näringslivets konkurrenskraft. Sammantaget skulle det kosta massor av BNP och sysselsättning, säger han och får medhåll av Fredrik NG Andersson.

– Stiger lönerna fortsätter inflationen, säger han.

Kortsiktighet kan utlösa en djup kris

Samtliga ekonomer som TN har pratat med trycker på att långsiktighet nu måste gå före kortsiktighet för att inte elda på inflationen ytterligare. I det värsta scenariot införs nya restriktioner som under pandemin samtidigt som man ger massiva stimulanser och låter en löne-pris-spiral etableras, enligt Alexandra Stråberg. Hon räknar dock med ansvar och måttliga löneökningar i avtalsrörelsen och en ganska dramatisk nedgång av inflationstakten under 2023.

Fredrik NG Andersson är mer orolig, både för populism i politiken och kompensationstänk i avtalsrörelsen.

– Mängden pengar i ekonomin ökade med mellan 25 och 40 procent på två år under pandemin. Mer pengar i kombination med en utbudschock kan få inflationen att fortplanta sig snabbt genom ekonomin. Det är lärdomen från 1970-talet. För att undvika att så händer måste penningpolitiken strama åt snabbt och mycket. Det leder till högre räntor och tuffa tider för hushållen och företagen. Vi står med andra ord inför ett val: antingen är vi kortsiktiga och skjuter problemen på framtiden. Eller så är vi långsiktiga och tar hand om problemen här och nu, säger han.

Han varnar för att vi står inför ett val där de politiska partierna tävlar om vem som kan ge störst ekonomisk kompensation för de stigande priserna.

– Stimulerar man ekonomin genom att ge hushållen pengar stiger inflationstrycket ytterligare. Med andra ord, politiken blir kontraproduktiv. Hur stora de ekonomiska problemen blir beror mycket på hur den ekonomiska politiken svarar.

Kompensationstänk i avtalsrörelsen, vad kan det få för konsekvenser?

– Stiger lönerna måste företagen finansiera detta genom högre priser och inflationen stiger ytterligare. Vi står då inför risken att vi återgår till 1970- och 1980-talens inflations- och lönespiral då högre inflation leder till högre löner som i sin tur leder till ännu högre inflation, säger han och fortsätter.

– Ingen uppskattar lägre reallön men det är tyvärr en oundviklig konsekvens av nedstängningspolitiken under pandemin samt Ukrainakriget.

”Många hushåll och företag kommer att uppleva tuffare tider de närmaste 12 till 24 månaderna.”

Robert Bergqvist menar att styrräntorna kan behöva stiga till nivåer kring 2-2,5 procent och kanske ännu högre om inflationen visar sig bli uthållig.

– För att inte framkalla ännu högre räntor bör finanspolitiken avstå från generella stimulanser. Vissa hushåll och företag drabbas nu hårt av högre kostnader och kommer att uppleva tuffare tider de närmaste 12 till 24 månaderna. Men generell stödpolitik vars syfte är att hålla uppe konsumtionen blir bara bensin som hälls på en redan alltför livskraftig inflationsbrasa, säger han.

Risk för konkursvåg

Nu gäller det att hålla huvudet kallt och tänka långsiktigt, inte minst i avtalsrörelsen.

– Ett utbrett kompensationstänkande riskerar att ge långsiktiga problem i termer av förlorad köpkraft och tappad konkurrenskraft. Vi riskerar att vrida klockan tillbaka till tiden innan inflationsmålspolitikens införande under 1990-talet. Inflation gynnar ingen – alla är förlorare om inflationen får ett allt starkare grepp om vårt tänkande och våra ekonomier, säger han.

Redan nu ser 18 procent av företagen en risk för varsel eller uppsägningar inom det kommande halvåret, enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel. Företagen brottas med att de inte kan kompensera prisökningar på nödvändiga insatsvaror genom högre priser mot kund. Det är ett tragiskt dilemma, enligt Mats Kinnwall.

– Om företagen i stor utsträckning lyckas vältra över innebär det att hushållens köpkraft fortsätter att urholkas samtidigt som Riksbanken måste höja räntan för att bekämpa inflationen. I detta fall kommer konjunkturen att svalna. I motsatt fall slår kostnadsökningarna mot näringslivets lönsamhet vilket riskerar investeringskonjunkturen. Konkursrisker i bägge fallen, säger han.