DE SVENSKA LÖNERNA

Statistik: Lägre löneökning för topp-vd:n under pandemin

Bild: Stefan Lundahl, pressbild

Ersättningen för vd:ar på Sveriges största bolag bromsade under pandemin, visar ny statistik. "Många vd:ar har helt avstått från löneökningar under pandemin, även bonusutbetalningar”, säger Erika Andersson, vd på Novare Pay Consulting.

En näringslivstopp tjänar lika mycket som 65 industriarbetare, skriver LO på DN-debatt och menar att gapet dessutom har ökat under pandemin. Topp-vd:ar rycker ifrån medan arbetare får stå tillbaka är slutsatsen i den nya LO-rapporten ”Makteliten”. Men LO:s rapport får nu hård kritik på punkt efter punkt.

För det första stämmer det inte att topp-vd:ar slår rekord trots pandemin, konstaterar Erika Andersson som är vd på Novare Pay Consulting som är experter på ersättningsfrågor. De har följt löneutvecklingen för börs-vd:ar under tio år. Varje år ger de ut rapporten På tal om lön, som just tittar på utvecklingen för vd:ar och ledande befattningshavare i bolag på Stockholmsbörsen.

– Under 2020 kunde vi se att totallöneökningen, alltså totalersättningen inklusive fast lön, bonus och pensioner i de 30 största bolagen var 2,4 procent, vilket är betydligt lägre än under ett normalår. Vår statistik visar alltså på totala motsatsen mot det som är LO:s budskap, att gapet har ökat under pandemin, säger hon.

Statistiken visar snarare på ett trendbrott, där ökningarna bland vd.ar minskade under pandemin, markerar Erika Andersson.

– Många vd:ar har helt avstått från löneökningar under pandemin, även bonusutbetalningar. 2020 var ett år då det verkligen togs ett ansvar i näringslivet. LO:s slutsats stämmer helt enkelt inte, fortsätter hon.

"Man skruvar helt enkelt i statistiken. Metodiken är både bristfällig och vilseledande.”

För det andra kritiserar Erika Andersson metodiken som LO har använt i sin rapport. Hon kallar den för vilseledande. De har tittat på den totala inkomsten, det vill säga både inkomst av tjänst och inkomster av kapital för vd:arna och sedan jämfört detta mot en industriarbetarlön, förklarar hon.

– Det är två helt olika siffror som jämförs. Kapitalinkomster kan ju bero privata transaktioner som är helt frikopplat från den specifika vd-posten. Dessutom tar man ju inte med kapitalinkomster och tjänstepensioner för de yrkena som man jämför emot.

Man jämför äpplen och päron, konstaterar hon.

– Man skruvar helt enkelt i statistiken. Metodiken är både bristfällig och vilseledande, säger hon.

Och det kommer fler kängor. Den tredje saken som Erika Andersson irriterar sig på är att LO helt missar perspektivet att det finns risker förknippade med att vara ”topp-vd”. Yrket är till exempel undantaget i lagen om anställningsskydd, vilket innebär att man kan bli avsatt på ett helt annat sätt än till exempel en industriarbetare kan.

– Vår statistik visar att omsättningen av vd:ar på Stockholmsbörsen ligger på mellan 17-20 procent per år. Så man hänger ju mer löst i den rollen. Visst, man har individuella avtal så att en del täcks upp av avgångsvederlag, men det är ändå en väldigt stor skillnad i risk och hur snabbt man kan få lämna jobbet. Det perspektivet missar LO helt, säger hon.

Valfläsk?

Förutom felaktiga slutsatser och allvarliga metodikproblem när olika yrkeskategorier jämförs, så använder LO en trist retorik när de försöker få in sina budskap i valdebatten och kommande lönerörelse, menar Erika Andersson.

– Begreppet ”vanligt folk” används i tid och otid. Det blir en vi och dem-retorik som är onödig och dessutom väldigt oklar. Vad är vanligt folk, vem är vanlig? Det bygger i alla fall inte ett inkluderande näringsliv och samhälle med en sådan retorik i debatten. Extremt onödigt, säger hon.