DEN SVENSKA EKONOMIN

Strid om vårbudget väntar

Politik (TT)

Regeringens vårändringsbudget kan komma att stoppas i riksdagen.

Finansminister Mikael Damberg (S) varnar för att det skulle vara ett hårt slag för ekonomiskt svaga grupper.

Regeringen har lagt fram sin vårändringsbudget med förslag på ändringar i budgeten för 2022 som riksdagen klubbade i december. Förslagen uppgår till sammanlagt 31,4 miljarder kronor.

– Det är en mycket större budget än normalt, säger finansminister Mikael Damberg (S).

Han beskriver vårändringsbudgeten som en "krisbudget".

Den innehåller bland annat fortsatta coronastöd, även om pandemin håller på att klinga av. Till exempel pengar till en fjärde vaccindos.

Där finns 10,3 miljarder kronor till flyktingmottagning på grund av kriget i Ukraina. Det ska dock till största delen betalas genom att flytta över 9 miljarder från anslaget för bistånd.

Budgeten innehåller pengar till hushåll för stigande priser på livsmedel, el och drivmedel.

"Behövs nu"

Regeringen föreslår som tidigare aviserat 4,2 miljarder i år till pensionärer med lägst pension.

Regeringen föreslår ett tillfälligt höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Enligt finansdepartementet kan 124 000 hushåll få upp till 1 300 kronor mer per månad.

Damberg understryker att det är extra viktigt att stödja ekonomisk svaga grupper nu när priserna stiger mer än på länge.

Men det är inte säkert att vårändringsbudgeten går igenom riksdagen i juni.

– Jag noterar att en del partier är oerhört vaga i sina besked om huruvida vi ska förbättra för de sämst ställda pensionärerna, säger Damberg.

Han påpekar att regeringens förslag ger en halv miljon pensionärer en tusenlapp skattefritt mer i månaden. Tanken är att pengarna ska börja betalas ut redan i slutet av augusti.

– Det är många äldre, fattiga kvinnor framförallt, som har väldigt låga pensioner och som skulle behöva det här nu, säger Damberg.

Även högeroppositionen vill stärka pensionärernas ekonomi. Men den är kritisk till utformningen av förslaget och vill hitta andra sätt.

Motförslag på gång?

Diskussioner pågår mellan M, KD och SD om ett gemensamt motförslag.

– Det är unikt att regeringen lägger en budget på riksdagens bord som den inte har en aning om i fall den går igenom, säger Moderaternas ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Hon ser möjligheter att göra ändringar jämfört med regeringens vårändringsbudget.

Finansminister Damberg understryker att det nu är upp till bevis för högeroppositionen när det gäller att stärka pensionärernas ekonomi.

– Skulle de rösta ned detta kommer i alla fall jag att tala väldigt mycket om det i den kommande valrörelsen, säger han.

Om ett eventuellt motförslag från M, KD och SD ska vinna över regeringens krävs att Centerpartiet lägger ned sina röster och inte stödjer regeringen.

– Vi har varit glasklara med att Sveriges mest utsatta pensionärer behöver förbättrade ekonomiska villkor. Men vi är väldigt besvikna över att man valt den här krångliga omvägen via ett nytt tillägg som många kritiserat, säger Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl.

Han ger inget klart svar om hur Centern kommer att ställa sig i slutändan.

Mer att vänta

En nyhet i vårändringsbudgeten var att regeringen vill satsa ytterligare 500 miljoner kronor på fler vårdplatser. En annan att regeringen föreslår hur de 800 miljoner kronor som det civila försvaret ska få ska fördelas. Till exempel ska 91 miljoner kronor gå till upprustning av skyddsrum och utomhuslarm.

Sedan budgeten för 2022 klubbades av riksdagen i december har kostnaderna för olika krisåtgärder vuxit betydligt mer än de 31,4 miljarderna i vårändringsbudgeten.

Sedan nyår har regeringen hittills lagt sex extra ändringsbudgetar på ytterligare 37 miljarder. Till exempel höjda försvarsanslag, elpriskompensation för hushåll och sänkt energiskatt på bensin och diesel.

Ytterligare minst en extra ändringsbudget är att vänta med den utlovade tusenlappen till bilägare som kompensation för höga drivmedelspriser. Men sannolikt också ett stödpaket till för jordbruket.

De flesta åtgärder finansieras genom lån. Men finansministern räknar med att de offentliga finanserna åter går med överskott 2023.

Lars Larsson/TT

Peter Wallberg/TT

Maria Davidsson/TT