HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Skarp kritik mot artskyddsutredningens förslag

Miljö (TT)

Artskyddsutredningen föreslår tydligare riktlinjer för ersättning till markägare som hindras från att bruka sin mark på grund av fridlysta arter.

Men LRF och Skogsindustrierna är mycket kritiska.

I dag har artskyddsutredningen presenterat sina förslag, en rejäl lunta på över 1 700 sidor.

– Vårt mål har varit att balansera ett effektivt artskydd kopplat till en stärkt äganderätt, säger Lars Tysklind som har lett utredningen.

Den svenska artskyddsförordningen ska skydda fridlysta arter och deras livsmiljöer. Bakgrunden är att antalet hotade arter ökar i landet, och enligt den senaste utvärderingen lyckas Sverige inte uppfylla de uppsatta miljömålen. Men lagen har visat sig vara otydligt formulerad, på ett sätt som gör att både natur och markägare har hamnat i kläm. Det har framgått av ett växande antal rättsprocesser de senaste åren.

En av knäckfrågorna är kompensation till markägare. Bland utredningsförslagen finns två nya typer av ersättningar till den markägare som hindras från att bruka sin mark. Dels skrivs det tydligare att ersättning ska utgå när markägaren trots allmän hänsyn bryter mot artskyddsförordningen. Dels föreslås en ny typ av ett slags tillfälliga naturskyddsområden, som kallas för biotopskyddsområden.

– Om det inom ett område finns en art som är klart skyddsvärd kan man fatta beslut om ett skydd på minst fem hektar, som kan avgränsas i tid. Vi ser det som ett mer flexibelt system. Och då ska ersättning utgå för det intrång som krävs för att skydda arten, säger Lars Tysklind.

Dessutom har utredarna försökt att renodla regelverket kring rättegångskostnader, så att markägare som har skälig orsak att driva en rättsprocess inte ska riskera att behöva stå för hela kostnaden.

En katastrof

Men Lantbrukarnas riksförbund (LRF) kallar förslagen för katastrof. LRF hade räknat med att utredningen skulle förtydliga att det är staten som ska bära kostnaden och ansvaret för skydd av arter i Sverige, men så blev det inte.

– Jag tycker att man helt har misslyckats med att stärka äganderätten, i stället har man försvagat den, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna.

Han tycker att förslagen innebär fler tillfällen då markägare inte kan bruka sin mark, och att det blir svårare att få ersättning. Åtminstone skapar förslagen otydlighet och osäkerhet.

Både LRF och Skogsindustrierna ser stora problem med skärpta formuleringar om oavsiktliga skador, som de anser kan bli ett mer eller mindre absolut förbud mot att störa  fåglar och att skada deras bon och ägg på våren, oavsett  art.

I praktiken innebär det att allt skogsbruk och jordbruk blir omöjligt under våren, hävdar de.

– Det finns en uppenbar risk att vår industri kommer att stå utan råvara under delar av året med de här förslagen, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna.

Men Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden välkomnar denna skärpning, eftersom den öka uppmärksamheten på exempelvis tumlare som oavsiktligt dödas av fisknät.

Kan krocka med EU-regler

Bland utredningens övriga förslag finns bland annat en översyn av de arter som är nationellt fridlysta i Sverige, då den listan inrättades under en tid då det främsta hotet ansågs vara samlare som exempelvis plockade blommor.

– I stort så tycker vi att utredningens förslag är ett steg framåt för artskyddet, säger Emelie Nilsson vid Världsnaturfonden.

Hon är dock tveksam till om riktlinjerna för när markägare ska kompenseras verkligen blir tydligare, eftersom det kan finnas en risk för konflikter med både EU:s statsstödsregler och svensk lagstiftning som förenklat säger att ersättning inte kan utgå för åtgärder som krävs av lagen.

– Därför har vi argumenterat för en branschfinansierad fond, som ska kunna hjälpa markägare som blir extra hårt drabbade. Men det är något som inte har fångats upp av utredningen, säger Emelie Nilsson.

Försenad av EU-dom

Egentligen skulle utredningen ha lämnats över till Miljödepartementet redan för en månad sedan. Men i mars kom en EU-dom som kastade nytt ljus över hela frågan. Huvudbudskapet var att EU:s livsmiljödirektiv och fågelskyddsdirektiv, som är grunden för Sveriges artskyddsförordning, omfattar alla exemplar av en skyddad art.

– I Sverige har vi tillämpat förordningen som att det inte gör något om vissa exemplar skadas eller dödas, så länge själva arten har en gynnsam bevarandestatus i området. Men där fick vi en rejäl bakläxa, säger Naturskyddsföreningens jurist Rebecca Nordenstam, som har ingått i utredningens expertgrupp.

Hon påpekar att det i slutänden är EU:s direktiv som är bindande för Sverige när det gäller artskyddet.

Jörn Spolander/TT

Maria Davidsson/TT