DEBATTEN OM MINIMILÖNER

"Irriterande och tondövt" om minimilön

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit ligger bakom förslaget om minimilöner i EU. Schmit var tidigare arbetsmarknadsminister i Luxemburg 2009-18. Arkivfoto. Foto av Johanna Geron/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Vi vill inte förstöra för Sverige, bedyrar de ansvariga för EU-parlamentets syn på förslaget om minimilön.

Från Norden hörs ändå fortsatt ilsken kritik.

När EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit i höstas lade fram sitt förslag om hur minimilöner ska garanteras runt om i EU hördes tunga suckar från främst Sverige, Danmark och Finland.

Ett hot mot de nordiska modellerna, anser fackförbund, näringsliv och politiker, som befarar att direktivet riskerar att sänka systemet där lönerna sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

"Djupt oroande"

I EU-parlamentet är tyske kristdemokraten Dennis Radtke och nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius huvudansvariga för frågan. När de nu lagt fram sin syn på hur förslaget borde se ut tycks den svenska kritiken snarare öka än minska.

– För att uttrycka det milt så är det djupt oroande. Det är tydligt att förhandlarna vill gå ett steg längre än ursprungsförslaget och det innebär att hotet mot vår kollektivavtalsmodell ökar, säger svenske EU-parlamentsledamoten Johan Danielsson (S) till TT.

– Både irriterande och tondövt. Ingenting har fastnat på dem, anser kollegan Abir Al-Sahlani (C).

Oro för domstol

Såväl EU-kommissionären Schmitt som parlamentsförhandlarna Radtke och Jongerius betonar flitigt att man inte är ute efter att ändra den nordiska modellen.

– Vi vill inte orsaka en röra. Vi vill inte förstöra för svenska medborgare, säger Radtke på en pressträff via webben.

Samtidigt kan han inte garantera vad som skulle hända, om frågan i slutändan ställs på sin spets i EU:s domstol.

– I Tyskland har vi ett uttryck om att "till havs och framför en domare får man lägga allt i Guds händer", konstaterar Radtke.

Undantag?

Sverige är därför ute efter att få juridiskt bindande undantag, för att undvika vad Abir Al-Sahlani kallar "en rättslig mardröm".

Frågan är bara hur det kan göras. Agnes Jongerius är skeptisk till att rent geografiskt lista att reglerna inte ska gälla i vissa länder. Hon hoppas ändå att det ska gå att hitta en lösning.

– Vårt kaffedrickande med våra svenska kollegor är inte över än. Jag hoppas att vi kan hitta en bättre lösning än ett geografiskt undantag. För börjar vi där finns ingen ände: varför ska då inte Polen eller Ungern säga att de också vill ha undantag? frågar sig Jongerius i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar. EU-parlamentet vill nu att målet ska vara minst 90 procent.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Fakta

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit lade fram sitt förslag om grunderna för minimilöner i EU i oktober 2020.

För tillfället behandlas frågan parallellt av medlemsländerna i ministerrådet och ledamöterna i EU-parlamentet.

I det sistnämnda har ansvariga förhandlarna Agnes Jongerius och Dennis Radtke presenterat sin syn på saken inför arbetsmarknadsutskottet, Empl. Ändringsförslag från ledamöterna ska lämnas in senast den 11 maj, varpå utskottet väntas rösta om sin åsikt i september. Därefter kan hela parlamentet slå fast sin linje under hösten.

I ministerrådet hoppas vårens ordförandeland Portugal nå enighet om medlemsländernas åsikt före halvårsskiftet. Bland annat diskuteras om alla länder ska kunna välja vad man vill införa eller inte.

Slutförhandlingar mellan medlemsländerna och parlamentet väntas inte förrän under våren 2022.