VALET 2026
Varningen till C: Totalpaketet är ett giftpiller – ”Hiskeligt skadligt”
Socialdemokraternas totalpaket är otydligt, ofinansierat och innehåller en rad punkter som skulle slå stenhårt mot företagande, tillväxt och svenska jobb, varnar ekonomer och företrädare för näringslivet. Nu måste Centerpartiet inse vad som står på spel. "Flera av förslagen är bland de mest företagsfientliga som presenterats", säger Fredrik N G Andersson vid Lunds universitet till TN.
Just nu är det rörigt i politiken. Magdalena Andersson och Ulf Kristersson har lämnat sina ”totalpaket” till Centerpartiet och utifrån det pågår det nu förhandlingar på olika vis mellan S, C, MP och V för att försöka bilda en ny regering.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, är inte imponerad av Socialdemokraternas ”totalpaket”. Han menar att det riskerar att slå mot både företag och tillväxt.
”Några positiva förslag väger lätt mot långtgående ingrepp i företagens villkor. På flera centrala områden saknas dessutom konkreta besked”, skriver han i en kommentar på sociala medier.
Socialdemokraternas totalpaket möter hård kritik från näringslivet.
Flera ekonomer varnar för högre kostnader för företagen.
Förslag om vinstförbud i skolan väcker stark oro.
Skattebetalarna varnar för stora ofinansierade reformer.
Kritiker befarar höjda skatter och svagare tillväxt.
Centerpartiet pekas ut som avgörande i förhandlingarna.
Han listar flera förslag som skulle få skadliga konsekvenser för näringslivet. Det handlar bland annat om förslag på mer statliga och selektiva företagsstöd, höjda generella statsstöd, stärkt a-kassa, vinstförbud för skolor och förskolor, ökade inbetalningar till pensionssystemet och slopat karensavdrag.
Däremot tycker han att det i grunden är bra att ett tillväxtmål ska inrättas.
”Men det spelar ju ingen roll när tillväxtreformerna saknas. Förväntningarna från det svenska näringslivet är att Centerpartiet säger nej till denna företags- och tillväxtfientliga politik”, skriver han.
Nationalekonomen Fredrik N G Andersson vid Lunds universitet höjer också ett varningens finger.
Vilka sakfrågor är du mest orolig för att det kan kompromissas med utifrån S totalpaket, från företagens och näringslivets perspektiv?
– Flera av förslagen är bland de mest företagsfientliga som presenterats under mycket lång tid. Här finns bland annat ett slopat karensavdrag som kommer höja företagens kostnader kraftigt. Miljardärskatt som är en skatt på framgångsrika entreprenörer. Och hyresstopp där hyresvärdar inte kommer kunna få full kostnadstäckning för stigande kostnader, säger han.
”Går ifrån den ekonomiska politik som röda och blå regeringar i stort har följt sedan 1990-talet.”
Detta drabbar inte enbart företagen utan även de svagaste i samhället, menar Fredrik N G Andersson.
– Det kommer att bli svårare för personer som står långt från arbetsmarknaden att få en chans till ett jobb. Miljardärskatt kommer leda till att företag lämnar landet och därmed även jobb och tillväxt, säger han.
Det finns med en punkt om mer fokus på tillväxt i totalpaketet, men många reformer är ofinansierade? Ser du risker här?
– Risken med en regering där partierna har lite gemensamt är att allt de kan komma överens om är att alla ska ha något och då sticker notan, säger han.
Fredrik N G Andersson ser den förändrade riktningen som det största hotet.
– Jag skulle säga att den främsta risken inte är ett enskilt förslag utan att vi går ifrån den ekonomiska politik som röda och blå regeringar i stort har följt sedan 1990-talet. En omläggning av den ekonomiska politiken mot högre skatter och ökad detaljreglering riskerar hota den ekonomiska utvecklingen. Sverige står idag ut i Europa som ett föredöme. Risken med många förslag är att vi tappar den positionen, säger han.
”Inte bara ett dråpslag utan det är en nedläggning av Sveriges friskolor.”
Som TN tidigare har rapporterat ser många aktörer i näringslivet med oro på vad diskussionerna i det rödgröna blocket kan resultera i för typ av politik. Många förväntar sig att Centerpartiet, som brukar beskriva sig själva som ett företagsvänligt parti, inte går med på reformer som i själva verket skulle försvåra för företagen.
Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning, reagerar starkt på att Socialdemokraternas totalpaket innehåller förslag som vinstförbud för skolor och förskolor, sänkt skolpeng och kommunalt veto vid nyetableringar.
– Det här är inte bara ett dråpslag utan det är en nedläggning av Sveriges friskolor och en nedläggning av valfriheten, säger han till TN.
Andreas Mörck konstaterar att friskolorna redan i dag får en lägre skolpeng, i snitt 11 procent lägre enligt statistik från SCB. Han tycker att det är rimligt att det finns en viss skillnad eftersom kommunerna har ett lite annorlunda ansvar. Men om skolpengen skulle bli ännu lägre för friskolorna – i tidigare förslag har det talats om en skillnad på 17 procent – skulle det innebära att många friskolor fick läggas ner.
Att förbjuda vinst i skolan skulle i praktiken innebära ett förbud mot aktiebolag inom skolsektorn, menar Andreas Mörck. Om det blir verklighet skulle 237 000 elever stå utan skola. Ett vinstförbud skulle enligt honom slå allra hårdast mot de mindre skolföretagen som i de flesta fall finns i glesbygden.
– Att Centerpartiet skulle börja förhandla om grunden i en företagsamhet, om det ska få finnas aktiebolag eller inte, det är otroligt alarmerande. Det stressar naturligtvis alla mina ägare, mina medlemmar, men inte minst de på totalen 420 000 barn och elever som går i våra verksamheter. Det är stor oro, måste jag säga.
”Vad är det som säger att det slutar här?”
Andreas Mörck lyfter fram att skolsektorn redan har flera stora förändringar att hantera eftersom den avgående regeringen har tagit beslut om bland annat reglerad undervisningstid i skolan och skärpta villkor för vinstuttag. Nu tilltar stressen ytterligare, konstaterar han.
Av två alternativ har ju Centerpartiet ändå valt det här paketet, hur ser du på det?
– Ytterst måste man kanske prata med Centerpartiet om det. Men går man in i de här diskussionerna så måste man vara på det klara med att det handlar om ett dråpslag för valfrihet och Sveriges friskolor, så det lägger ett extremt stort ansvar på Centerpartiet att inte börja förhandla med sig själv när det börjar handla om företagsfrågor. För vad är det som säger att det är här det slutar?
”Antingen står man upp för företagsamhet eller så gör man det inte.”
Andreas Mörck påpekar att det inte finns något som hindrar att samma logik smyger sig in i diskussioner som rör andra delar av offentligt finansierad verksamhet. Han räknar upp äldreomsorgen, vården, järnvägen och försvarsindustrin som andra sektorer som skulle kunna stå näst på tur.
– Jag tror att Centerpartiet behöver vara säkra på sig själva i att man verkligen står upp för all företagsamhet och inte börjar sälja ut små delar av kakan, för då är man inne på ett sluttande plan.
Han ser med oro på de fortsatta politiska förhandlingarna i de rödgröna partierna, och sätter sitt hopp till att Centerpartiet ska hålla fast vid sin linje.
– Antingen står man upp för företagsamhet eller så gör man det inte. På samma sätt som den tunga industrin eller handeln så är vi en del av näringslivet. Vi har andra krav på oss och det ska vi ha också. Men det finns bara en enda typ av företagsamhet. Antingen tror man på den eller så gör man det inte.
Här är skatterna som hotar – ”Hiskeligt skadligt”
Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, ser flera risker på skatteområdet. Först och främst är det en enormt lång och spretig önskelista där ingenting är prissatt och där inget är prioriterat, menar han.
– Vad som ens skulle komma ur det här är svårt att se när man tittar på totalpaketet som S har lagt fram. Dessutom är det varken förhandlat med V eller MP och av medierapporteringen att döma är de två partierna de mest spendervilliga, säger han och fortsätter:
– Skulle allt detta bli verklighet pratar vi om kostnadsökningar på, konservativt räknat, mellan 80-280 miljarder, beroende på ambitionsnivå. Men bara möjliga skattehöjningar och besparingar upp till 15 miljarder.
Dessutom tillkommer samhällskostnader utöver offentliga kostnader på 40 till 180 miljarder kronor i runda slängar, menar han.
– Den totala samhällskostnaden riskerar alltså att landa närmare 500 miljarder. Hiskeligt skadligt för Sveriges ekonomi med andra ord, och nästan helt ofinansierat.
Vilka sakfrågor är du mest orolig för att det kan kompromissas med, utifrån företagens och näringslivets perspektiv?
– Det är uppenbart att även om S talar om tillväxt så tycks det främst handla om tillväxt som ska ske genom statlig dirigism. Mer pengar i offentliga satsningar. Bättre villkor för arbete, sparande, investeringar och företagande är i stort sett frånvarande. Vi riskerar hårdare beskattning av företag, arbete och investeringar samtidigt som kostnadsbördan för företagen ökar genom hårdare regelverk och till exempel avskaffat karensavdrag, säger han.
”Det är helt obegripligt om ett förment företagarparti som C skulle svälja detta giftpiller.”
Socialdemokraterna har de senaste åren gått längre åt vänster i ekonomiskpolitiska frågor, menar Christian Ekström. Samma sak gäller Miljöpartiet.
– Båda är långt ifrån mitten i den ekonomiska politiken. Att Vänsterpartiet står fast i en syn på ekonomi och företagande som i det närmaste är kubansk är mindre förvånande, om än inte bra. Det är helt obegripligt om ett förment företagarparti som C skulle svälja detta giftpiller, säger han.
Många ofinansierade reformer gör att risken för skattehöjningar ökar, anser han.
– Risken är stor för kraftigt ökade skatter parat med starka negativa dynamiska effekter, som färre arbetade timmar, minskat arbetsutbud, kapitalflykt och så vidare. Det kommer att ytterligare gräva hål i statsfinanserna, inte bara ett enskilt budgetår, utan det kommer att skada Sveriges ekonomi för lång tid framöver, säger han.
Enligt Christian Ekström är det dock mycket bra att skatter, enligt totalpaketet, ska sänkas på lägre inkomster. Men tanken på en skatteväxling är helt fel, menar han och varnar för att planen kan vara att finansiera detta med högre skatter på högre inkomster.
– I så fall är problemet att det inte blir så mycket pengar att sänka skatter med. Den statliga inkomstskatten på 20 procent på inkomster över ungefär 55 000 kronor per månad ger cirka 60 miljarder till statskassan. Det innebär mycket blygsamma skattesänkningar i lägre inkomstklasser eftersom de med lägre inkomst är så många fler, säger han.
”Företagsstöden är redan i dag i bästa fall pengar i sjön.”
Samtidigt är de dynamiska effekterna av marginalskatter stora. Ekonomerna Daniel Waldenström och Jacob Lundberg har till exempel räknat ut att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten är helt självfinansierad.
– Omvänt betyder det att högre skatter på dessa inkomster inte kommer att ge några intäkter på sikt. Då uppstår underskott, säger Christian Ekström.
Är planen att i stället höja skatten på kapital får man andra problem, exempelvis minskade investeringar, kapitalflykt och en sämre fungerande kapitalmarknad, menar Christian Ekström. Höjda drivmedelspriser ger problem med transporter, både för gods och personer, och gör det dyrare för alla, varnar han.
När det gäller mer statliga och selektiva företagsstöd och statsbidrag ser han också risker. Företagsstöden är redan i dag i bästa fall pengar i sjön, menar han.
– Politiker och tjänstemän är inte bra på att välja vinnare i komplexa marknader. Redan idag lägger vi, mycket konservativt räknat, minst 50 miljarder på företagsstöd utan att få någon positiv effekt. I stället snedvrids marknader och resurser allokeras fel, säger han och lägger till:
– Höjda generella statsbidrag riskerar att fördröja reformer i kommunerna som redan idag slösar bort över 90 miljarder om året bara i kärnverksamheterna. Regionerna slösar bort ytterligare minst ett tjugotal miljarder.
Enligt Christian Ekström är risken hög att stora kostnader kommer att landa i knät på skattebetalarna om Socialdemokraternas totalpaket till Centerpartiet går i lås.
– Det är klart att det här kommer märkas. I det långa loppet är det svårt att dra in så mycket pengar utan att höja skatterna på arbete, säger han.