DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Sanningen om PISA-raset – så djup är den svenska läskrisen: ”Mycket allvarligt”

Gustav Blix, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv och Linda Fälth, professor vid Linnéuniversitetet och biträdande rektor för Lärarutbildningarna. Bild: Viktoria Bank/TT, Mostphotos, Stefan Tell, Kajsa Göransson

Var tredje svensk 15-åring når inte upp till grundläggande nivå i läsning – och bland vissa elevgrupper gäller det fler än hälften. Nu varnar experter för konsekvenser långt utanför svensklektionerna. Men vad ligger egentligen bakom raset – och går utvecklingen att vända? TN har frågat experterna.

Den senaste PISA-mätningen sände chockvågor genom skolsystemen i Europa. I Sverige når ungefär var tredje 15-åring inte upp till grundläggande nivå i läsning. Bland pojkar är siffran 38 procent och bland flickor 24 procent.

För elever med utländsk bakgrund är siffrorna ännu mer alarmerande. Över hälften av dem som är födda utomlands – och har föräldrar som också är det – kan inte läsa, förstå och dra slutsatser av grundläggande texter, enligt PISA-undersökningen. Siffrorna är något ljusare för elever som är födda i Sverige med utländska föräldrar. Då ligger andelen på 40 procent.

AI-sammanfattning

Var tredje svensk 15-åring klarar inte grundläggande läsning.

Experter varnar för följder i alla skolämnen.

Störst problem syns bland pojkar och elever med utländsk bakgrund.

Forskare pekar på bristande ordförråd, uthållighet och tidig lästräning.

Skolan uppmanas satsa på phonics, högläsning och tidiga stödinsatser.

Böcker och handskrift lyfts som viktiga även i AI-åldern.

Läs mer

Sveriges upphämtning efter det dåliga PISA-resultatet 2012 är i princip utraderad, säger PISA-chefen Andreas Schleicher i en DN-intervju i september 2026, där han kallar de nya svenska resultaten för ”nedslående”.

– Vi ser att resultaten har försämrats, särskilt i läsuppgifter som kräver mer avancerade processer som att värdera och reflektera, men också att minnas och sammanföra olika informationsdelar, säger han till tidningen.

Läskrisen i Sverige är inte ny, men utvecklingen går i fel riktning. En särskilt oroande trend är att även gruppen starka läsare krymper, efter att länge ha legat stabilt.

Här är frågorna alla nu ställer sig: Vad ligger egentligen bakom att svenska elever inte längre kan läsa? Hur allvarlig är situationen? Och vad måste göras åt problemet?

När PISA-resultaten presenterades strax innan valet var partierna snabbt ute med sina stensäkra lösningar som innehöll allt från färre skärmar till fler lärare, segregation och mindre klasser. Den djupare analysen återstår, upplever många experter.

Det allvarliga är att läsförmågan har betydelse för lärandet i alla skolämnen, menar både Gustav Blix, Svenskt Näringsliv och Linda Fälth, Linnéuniversitet. Bild: Stefan Tell, Kajsa Göransson

Tidningen Näringslivet har pratat med experter, forskare och lärare för att komma lite närmare sanningen.

”Mycket allvarligt att vi ser en fortsatt försämring av de svenska 15-åringarnas läsförståelse.”

Linda Fälth, professor vid Linnéuniversitetet och biträdande rektor för Lärarutbildningarna, är bekymrad.

– Det är mycket allvarligt att vi ser en fortsatt försämring av de svenska 15-åringarnas läsförståelse. Sen betyder det inte att de här barnen inte kan läsa alls. Så är det inte. Men de har helt klart begränsade möjligheter att förstå, tolka och dra slutsatser, säger hon.

Det allvarliga är att läsförmågan har betydelse för lärandet i alla skolämnen, menar Linda Fälth. Tanken är ju att de här ungdomarna ska vidare till gymnasiet, högskolan eller universitetet.

– Då vill det till att de har läsförmågan med sig, säger hon.

Finns länder som lyckas bättre

Sverige är inte ensamt om utvecklingen. Det sker en nedgång i läsförståelsen i stora delar av Europa.

– Men det finns de som lyckas lite bättre än Sverige, till exempel Estland och Irland, säger hon.

Vad har de gjort där då?

– I Storbritannien vet jag att de fokuserar på den tidiga läsundervisningen och har standardiserade tester för att uppmärksamma elever som är i behov av stöd, säger Linda Fälth.

”Lever man i en verbalt stark miljö, så får man med sig ett ordförråd som underlättar läsförmågan.”

Gustav Blix, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv, menar att det inte bara finns en sak att förbättra, utan att det krävs en rad reformer för att vända utvecklingen. Mycket är dessutom redan på gång, konstaterar han.

– Det som det finns starkast evidens för i forskningen är att det är viktigt med en tidig läs- och skrivinlärning, som bygger på det som kallas för systematisk avkodning och ljudning (phonics). Det är ingen mirakelkur, utan kräver långt och hårt arbete. Men evidensen i både Sverige och andra länder pekar tydligt på att det här är viktigt. Därför är det mycket glädjande att Skolverket nu betonar detta i sitt förslag till nya kursplaner som presenterades förra veckan, säger han.

Men det räcker inte för att skapa duktiga läsare. Det krävs högläsning, textsamtal och mängdläsning från tidiga åldrar. Kopplingen mellan läsförmåga och ordförråd är stark, visar forskningen.

– Vi behöver kunskapsrika kursplaner. Elever behöver lära sig en massa ord och begrepp om de ska kunna läsa och förstå. Här finns det stora skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda elever och mellan elever med högutbildade och lågutbildade föräldrar. Lever man i en verbalt stark miljö, så får man med sig ett ordförråd som underlättar läsförmågan. Lever man i en språkfattig miljö så måste skolan vara ännu mer kompensatorisk, säger Gustav Blix.

Förändringar är på väg

Linda Fälth är delaktig i arbetet med att skriva en ny kursplan i svenska för grundskolan och menar att förändringar är på väg.

– De nuvarande kursplanerna lämnar ett relativt stort utrymme för tolkningar av innehåll och progression. Det kan bidra till att läsundervisningen ser olika ut mellan skolor och klassrum. I det pågående arbetet med nya kursplaner är ambitionen att tydligare beskriva både vad eleverna ska lära sig och vilket innehåll läraren ska undervisa om, särskilt under de tidiga skolåren, säger hon.

Hon är också positiv till att lärarutbildningarna är på väg att reformeras.

– Det tror jag mycket på. Inte minst ska det införas 7,5 poäng som handlar om läs- och skrivinlärning. Det är ett steg i rätt riktning även om det såklart inte räcker, säger hon.

”Vi ser att ungefär 20–25 procent av eleverna, efter två år i skolan, ännu inte kan läsa en enkel, tillrättalagd text med förståelse.”

Mycket handlar om att tidigt upptäcka och adressera problem, fortsätter hon.

– I LegiLexis kartläggningsdata ser vi att omkring hälften av eleverna redan på hösten i årskurs 1 har knäckt läskoden och börjat läsa. Samtidigt ser vi att ungefär 20–25 procent av eleverna, efter två år i skolan, ännu inte kan läsa en enkel, tillrättalagd text med förståelse.

Utmaningarna börjar redan i förskolan

Gustav Blix menar att utmaningarna kan börja redan i förskolan.

– Mäter du skillnaden i ordförråd mellan en sexåring som kommer från ett område där båda föräldrarna är lågutbildade och kanske inte pratar svenska med ett barn som har två akademikerföräldrar, ja, då kan skillnaden i ordförråd vara flera tusen ord, säger han.

För att kunna läsa och förstå en dagstidning behöver du kunna omkring 30 000 ord, men i Sverige når många ungdomar inte i närheten upp till så många ord, menar Gustav Blix.

– Det här är en av samhällets riktigt stora utmaningar och det handlar såklart om vad som görs i skolan, men även utanför. Läser mamma och pappa? Lever vi i språkrika miljöer? Hur utvecklat är språket på tv, radio eller sociala medier? Och vad uppmuntrar vårt samhälle till när det gäller ordförråd och språkrikedom? Allt sådant spelar roll, säger han.

Kan vi lita på PISA-siffrorna?

Att läsförmågan behöver stärkas i Sverige råder det inga tvivel om. Men att lita blint på PISA-mätningarna kan leda fel, varnar Gustav Blix.

– Det är inte så enkelt, säger han.

Flera andra mätningar visar att prestationerna i svensk skola i allmänhet har varit i en uppåtgående trend i 10 till 15 år, påpekar Gustav Blix. Elevsammansättningen har förändrats, fler elever än tidigare har utländsk bakgrund, lågutbildade föräldrar och de klarar sig inte lika bra som elever med högutbildade föräldrar. Men i stort har det ändå skett förbättringar.

– Flera olika saker måste mätas samtidigt och då har vi sett uppåtgående trender i till exempel PIRLS, en internationell undersökning som mäter läsförståelsen vart femte år hos elever i årskurs fyra, säger Gustav Blix.

Framsteg syns även i TIMSS (Trends in international Mathematics and Sciense Study) som är en studie som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap.

– Vi har haft fallande resultat i de senaste två PISA-mätningarna, men resultaten skiljer sig från till exempel TIMSS. I PISA är uppgifterna mycket mer ordrika, lästunga och problemorienterade än att du ska lösa en ekvation, säger Gustav Blix.

I den senaste TIMSS-mätningen, som publicerades i slutet av 2024, hade svenska elever i fyran och åttan kraftigt förbättrat sina resultat.

Kan inte säkert peka ut orsaken bakom läskrisen

Eftersom TIMSS och PIRLS-resultaten förbättrats hoppades många att den senaste PISA-mätningen också skulle visa på framsteg, men så blev alltså inte fallet.

– Vi hoppades väl att förra mätningen skulle vara en pandemieffekt och att vi nu skulle studsa upp igen. De försämrade läsresultaten som syns i nästan alla länder kan såklart fortfarande till del vara en fördröjd pandemieffekt, men det vet vi inte än, säger Gustav Blix.

Vi vet därför inte säkert vad som kan förklara de historiskt dåliga PISA-resultaten. Handlar det om att själva läsförmågan har gått ned? Eller är det elevernas tålamod som tryter eller något helt annat? Och om det handlar om tålamodet, har skärmar och AI en roll i detta? PISA-chefen Andreas Schleicher konstaterar åtminstone att fallen där eleverna skyndar sig igenom texter och svarar felaktigt nästan har fördubblats.

– Det är verkligen oroande, eftersom läsning är grunden för andra färdigheter, säger han till DN.

Gör eleverna sitt bästa?

En annan förklaring skulle kunna vara att det saknas incitament för att anstränga sig på PISA-proven och att eleverna därför inte gör sitt bästa. Hade proven varit betygsgrundande eller gett någon annan förmån kanske eleverna hade ansträngt sig mer? Det är frågor som ännu saknar svar, men som nu debatteras bland experter.

– Det är möjligt att eleverna har tålamod, men inte i PISA-proven. Min poäng är att det är svårt att säga varför de presterar så dåligt. Det kan handla om incitament, det kan handla om att de tycker att det är för jobbigt att läsa och det kan handla om att de faktiskt är dåliga på att läsa, säger Gustav Blix.

Läsförmåga handlar om många parametrar, konstaterar Linda Fälth. Det kan vara så att svenska elever faktiskt besitter färdigheter i avkodning och att förståelsen är på plats, men att uthålligheten har blivit sämre. Om det ligger till på det viset kommer läsförmågan försämras på sikt, menar hon.

Det skulle också kunna handla om incitament.

– Jag upplever att många elever i hög grad riktar in sig på betyg och frågar vad som krävs för ett A eller C och att PISA-provet inte påverkar enskilda elevers betyg eller lärarens bedömning av dem.

”Det finns en stor risk här.”

Linda Fälth menar att AI:s inverkan på tålamodet hos eleverna är svårbedömd, men att AI inte kan vara hela förklaringen.

Samtidigt visar kommunikationsforskningen att lärandet stärks när eleverna själva bearbetar information – i stället för att få den serverad på ett fat, förklarar Linda Fälth.

– Så det finns ju en stor risk här. Jag håller med PISA-chefen om att man inte blir bra på sport för att man tittar på den. Samma resonemang gäller lärande, man måste träna på att läsa för att förstå på djupet och dra slutsatser, säger hon.

Tre saker kan vända utvecklingen

Tre saker kan skolan göra för att vända läskrisen, menar Linda Fälth. Det handlar om tidig läsinlärning, att få till mängdträning och upptäcka elever som inte knäcker koden.

– För barn som inte knäcker koden tidigt finns det en risk att självförtroendet påverkas, vilket kan förvärra problemen. Vi får inte vänta och se, den mentaliteten har vi haft i Sverige och den funkar inte, säger hon.

– Jag har grottat ner mig lite i forskningen om högläsning, och den är viktig. I arbetet med den nya läroplanen är högläsning något som diskuteras, gärna kopplad till textsamtal, lägger hon till.

Har vi nått botten?

Oavsett vad PISA-resultaten beror på, så är läsförmågan i Sverige fortfarande fallande. Den bristande läsförmågan är ett stort samhällsproblem, visar nästan alla studier. I våras gick över 20 000 niondeklassare ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Och var femte elev som börjar nian i höst spås att inte genomföra utbildningen inom fem år.

Så vad behöver göras?

– Håll i reformerna framför allt när det gäller läsning i lågstadiet och lärarutbildningarna, Sen måste vi ha ett mer rigoröst uppföljningssystem. Det måste vara träffsäkert och inte så grovmaskigt som i dag. Vi behöver också en helt egen nationell uppföljning som inte är beroende av mer eller mindre väl utförda kunskapskontroller som är gjorda av internationella organisationer. Vi måste ha koll på vår egen prestationsförmåga i det svenska skolväsendet, säger Gustav Blix.

Han nämner också att ett nytt betygssystem är på gång liksom reformer för ökat fokus på kunskap och evidens. Nu gäller det att nästa regering inte sätter käppar i hjulen, menar han.

Vilken påverkan har AI haft på ungdomarnas läsförmåga? Är det så lätt att vi bör gå från skärm till pärm?

– Jag tror absolut att det kan finnas både en potential och en risk med ny teknik. Men det är för tidigt att säga exakt vad effekten har varit. Men det finns ganska många oroväckande signaler kring användningen av en hel del verktyg i skolan, som kan vara ineffektiva och till och med störande, säger Gustav Blix.

– Men samtidigt ser vi att digital teknik möjliggör mycket, inte minst när det gäller lärarnas förmåga att upptäcka elever som har svårt att nå målen.

”Jag tror inte att man ska avfärda boken som något ålderdomligt som vi inte längre behöver använda.”

Gustav Blix tror att vi underskattar hur effektiva böcker faktiskt är.

– Böcker är ett verktyg som vi har förfinat under hundratals år och som bevisligen har en väldigt stark effekt på vår förmåga att få in saker i vårt långtidsminne. Jag tror inte att man ska avfärda boken som något ålderdomligt som vi inte längre behöver använda. Det tror jag är fel, säger han.

”En god läsförmåga kommer att vara helt nödvändig i framtidens AI-ålder.”

Detsamma gäller att skriva för hand.

– Vi tar till oss information på ett djupare sätt än när vi använder tangentbord. Men det innebär inte att vi ska utesluta något av det. Båda behövs, säger Gustav Blix.

Hans poäng är att böcker och att skriva för hand gör att du kan använda till exempel AI-verktyg bättre.

– Kunskap, ordförråd och att läsa böcker är mycket mer än bara att mekaniskt bearbeta information. Det lär oss att tänka på ett djupare och mer kritiskt sätt, och det kan också vara något vackert. Jag tror att en god läsförmåga kommer att vara helt nödvändig i framtidens AI-ålder.

  • Hur många svenska 15-åringar når inte grundläggande nivå i läsning enligt PISA?

    Omkring var tredje svensk 15-åring når inte grundläggande nivå i läsning i den senaste PISA-undersökningen. Det innebär begränsade möjligheter att förstå, tolka och dra slutsatser av texter, enligt Linda Fälth, professor vid Linnéuniversitetet. Läsförmågan har betydelse för lärandet i alla skolämnen.
  • Hur ser läsresultaten ut för svenska elever med utländsk bakgrund enligt PISA?

    Över hälften av eleverna som är födda utomlands med två utrikes födda föräldrar når inte grundläggande nivå i läsning i den senaste PISA-undersökningen. För elever som är födda i Sverige med utländska föräldrar är andelen 40 procent. Resultaten avser förmågan att läsa, förstå och dra slutsatser av grundläggande texter.
  • Vad kan förklara de försämrade svenska läsresultaten i PISA?

    Det är ännu inte säkert vad som förklarar de historiskt dåliga svenska PISA-resultaten. Gustav Blix, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv, nämner bland annat faktisk läsförmåga, uthållighet, incitament att anstränga sig på proven och möjliga fördröjda effekter av pandemin. Andreas Schleicher, PISA-chef, säger att fall där elever skyndar igenom texter och svarar felaktigt nästan har fördubblats.
  • Vad kan skolan göra för att förbättra svenska elevers läsförmåga?

    Skolan bör satsa på tidig läsinlärning, mycket lästräning och tidig upptäckt av elever som inte knäcker läskoden, enligt Linda Fälth. Gustav Blix lyfter systematisk avkodning och ljudning, även kallat phonics, samt högläsning, textsamtal och mängdläsning. Tydligare kursplaner och reformer av lärarutbildningen är också på väg.