ELKRISEN

Elnotan rusar – så bidrog regeringen till högre priser: ”Hårresande”

Gasbristen i Europa driver upp de svenska elpriserna och nu varnar allt fler för en ovanligt tuff vinter. Samtidigt har regeringen aktivt motsatt sig ett EU-förslag som skulle ha inneburit lägre priser för svenska elkonsumenter, enligt flera kritiker. ”Den svenska statskassan tjänar otroligt mycket pengar på den här modellen”, säger energimarknadsexperten Bengt Ekenstierna till TN.

Efter en längre period med ovanligt lite regn är vattennivåerna i de norska vattenkraftsmagasinen nere på de lägsta nivåerna på 20 år. Det i kombination med att gaspriserna på kontinenten samtidigt har stigit till den högsta nivån på flera år, har gjort ett tydligt avtryck i de svenska elräkningarna.

I framför allt södra Sverige ligger elpriserna just nu på nivåer som är ovanligt höga för årstiden.

– Priset har egentligen stigit successivt hela sommaren men tagit fart under de sista tre, fyra veckorna. Det som normalt sett är vår krockkudde mot de kontinentala priserna, det är ju vattenkraften och mängden vatten, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, till TN.

Prisökning på 150 procent

Efter att Ryssland inlett sin storskaliga invasion i Ukraina 2022 steg gaspriserna i Europa till rekordhöga nivåer. Dittills hade det gått att importera rysk naturgas till en relativt billig peng, men när Ryssland nu ströp tillgången förändrades förutsättningarna drastiskt. Under åren som följde stabiliserades gaspriset något, men när kriget i Mellanöstern bröt ut i år försämrades tillgången på nytt, vilket förde med sig nya prisökningar.

– Utbudet av gas är kanske 15–20 procent lägre än normalt. Samtidigt är efterfrågan minst lika stor eftersom vi återigen kommer från en kall vinter i Europa då mycket gas användes upp. Nu har det alltmer uppstått en kamp mot den asiatiska marknaden om att köpa den gas som de facto finns tillgänglig globalt sett och då stiger ju priset.

”Framför allt elområde 4 kopplas väldigt tätt mot de tyska priserna i nuläget.”

Jämfört med när USA invaderade Iran i februari har gaspriset enligt Johan Sigvardsson ökat med runt 150 procent. Det styr i sin tur de tyska elpriserna, som smittar av sig mer eller mindre på priserna i Sverige. Det som normalt sett kan bidra till lägre svenska elpriser är hur väl vattenkraften har möjlighet att leverera.

– Vi hade väldigt billiga priser när vi hade gott om vatten i fjol. Men i år är det precis tvärtom. Framför allt elområde 4 kopplas väldigt tätt mot de tyska priserna i nuläget.

Men så hade det inte behövt vara, menar energimarknadsexperten Bengt Ekenstierna, med många års erfarenhet i branschen. Han driver det opolitiska och ideella nätverket Beken Team, som sedan 2022 engagerar sig och driver debatt i frågor som rör elmarknaden.

Dyr gas avgör priset

Han förklarar att anledningen till att Sverige påverkas i så pass hög grad av de tyska elpriserna, är att den europeiska sammankopplade elmarknaden använder sig av en prismodell som kallas marginalprissättning. Det innebär att priset på den el som produceras i till exempel Tyskland sätts baserat på vad den sista och dyraste efterfrågade kilowattimmen el bjuds in till för pris på elmarknaden, oavsett om den bara står för en begränsad andel av den totala elmixen.

I takt med att Sverige exporterar el till Tyskland, så ”importerar” vi därmed de tyska elpriserna som ofta är baserade på dyr naturgas.

Efter att ha sett hur gaspriserna kunde bidra till att dra upp elpriset ut mot konsument ansåg EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen redan år 2022 att EU måste utgå från en annan prissättningsmodell. Hennes förslag fick dock begränsat genomslag, vilket Bengt Ekenstierna kopplar ihop med att det krockade med andra starka intressen i frågan.

– Det var ju så många som tjänade pengar på den här havererade marginalprissättningsmodellen, konstaterar han, och nämner den svenska staten och kraftbolagen som exempel.

”Till min stora förvåning gick Sverige emot förslaget.”

Så sent som i våras ska därför Ursula von der Leyen ha lyft frågan på nytt. Hon ansåg att den prissättningsmodell EU använde sig av medförde att elpriserna på marknaden inte var relevanta i förhållande till kostnaden för att producera elen, varför man borde exkludera gasen vid prissättningen.

En sådan lösning hade enligt Bengt Ekenstierna bidragit till att skydda bland annat Sverige från de förhållandevis höga elpriser som framför allt mellersta och södra Sverige haft de senaste fem åren.

– Men till min stora förvåning gick Sverige emot förslaget ihop med Tyskland och några länder till.

Varför gjorde man det?

– Det har inte energiministern svarat på när vi har skrivit till henne och frågat. Enligt uttalanden hon har gjort är det bra med höga elpriser eftersom det skapar förutsättningar för investeringar i ny elproduktion. Men det är ett svar som jag menar helt saknar relevans.

Kritik från oppositionen

Bengt Ekenstierna pekar på att Sverige inte har byggt någon ny basproduktion trots de senaste årens priser. Regeringens drag har också fått kritik från oppositionen. I en debattartikel i Dagens Nyheter kallade Vänsterpartiet det hela för ”ett svek mot elkunderna”.

I ett brev till EU:s energikommissionär Dan Jørgensen daterat till den 5 mars i år, uppmanar Sveriges energiminister Ebba Busch (KD) tillsammans med representanter från en handfull andra länder kommissionen att avstå från att lägga fram reformer av elmarknaden som ”riskerar att skada det välbehövliga förtroendet hos investerare och ytterligare försämra situationen på elmarknaderna” (reds. översättning).

– Det riktiga argumentet är ju att den svenska statskassan tjänar otroligt mycket pengar på den här marginalprissättningsmodellen som den tillämpas ihop med den elområdesinledning vi har i Sverige. Så det finns från våra politiker inget intresse av att få ner elpriserna söder om Dalälven.

”Jag tycker att det är viktigt att de får klart för sig att regeringen motarbetar ett lägre elpris.”

Om elpriserna är fyra gånger högre än vad de hade kunnat vara så får staten även in fyra gånger mer i momsintäkter från elkonsumenterna, konstaterar Bengt Ekenstierna, som inte tycker att regeringens agerande har fått den uppmärksamhet den förtjänar.

– Det är ju lite hårresande att svenska folket inte känner till detta. Jag tycker att det är viktigt att de får klart för sig att regeringen motarbetar ett lägre elpris.

Att Sverige som har en elproduktion som helt saknar naturgas ändå har elpriser som avgörs av priset på naturgas, tycker Bengt Ekenstierna är helt orimligt. Han ställer sig positiv till elsamarbete mellan länder, men tycker att prissättningen ska frikopplas och baseras på varje lands premisser.

Vill se en annan prissättningsmodell

Hans nätverk har i flera år drivit frågan om en modifierad svensk prissättningsmodell. Den går i korthet ut på att elpriset i Sverige skulle sättas efter hur efterfrågan ser ut i Sverige medan den el som vi exporterar till andra länder i högre utsträckning skulle avräknas och prissättas på sina egna meriter.

– Det är exportvolymerna ut från södra Sverige som oftast bidrar till att vi får trängsel i elnätet från Norrland och söderut och med vårt förslag skulle den trängselavgiften belasta exporten och inte den inhemska konsumtionen.

– Jag och mina kollegor anser att det är rimligt att de kostnader som uppstår i Sverige för att vi ska exportera ska belasta de som importerar och inte kunderna i södra Sverige.

”Det finns från våra politiker inget intresse av att få ner elpriserna söder om Dalälven.”

Beken Team har dock inte fått något gehör från regeringen för sitt förslag om en förändrad prissättningsmodell heller.

– De vill inte diskutera något som skulle kunna resultera i att man behöver ändra de här prissättningsmodellerna för det skulle minska intäkterna till statskassan radikalt.

Även om elpriserna i augusti och september har legat högre än normalt, menar Bengt Ekenstierna att de uppgifter om rekordpriser i vinter som figurerat i media ska tas med en nypa salt.

– Tidningsrubrikerna om två- till tredubbla elpriser saknar relevans, det finns inget som tyder på en så pass extrem utveckling. Men säg att spotpriset på grund av konflikten i Mellanöstern hamnar i snitt 50-60 procent högre än förra året. Det skulle i så fall slå igenom på elräkningen med uppskattningsvis en ökning på cirka 25-35 procent.

Stängda reaktorer

Hur de svenska elpriserna utvecklas i vinter beror också på hur mycket el kärnkraften kan bidra med. För närvarande är reaktorer i både Sverige och Finland stängda för underhåll, men i december väntas de åter vara i drift.

Även om det lutar åt dyrare elräkningar i takt med att vintern närmar sig, vill Johan Sigvardsson på Bixia ogärna spekulera i några exakta siffror.

– Det är jättesvårt att säga eftersom allting är väldigt väder- och temperaturberoende. Ofta tittar man bara på utbudssidan men nu går vi in i vintern och där är efterfrågesituationen jätteviktig. En mild vinter kontra en kall vinter kan skilja ungefär 15 procent i elförbrukning och det påverkar ju priserna jättemycket.

Elpriserna ligger trots allt betydligt lägre än under rekordvintern 2022, påminner han. Då var Europas gaspriser tre gånger så höga som de är i dag.

– Så riktigt där är vi inte ännu. Men det kan gå väldigt fort om vintern kommer tidigt till Europa. Vi ligger just nu på de lägsta gasdepåerna sedan 2013 så det är klart att börjar det gå åt gas tidigt för uppvärmning så kommer ju spotpriserna att sticka i väg ännu mer. Då kan det börja se lite värre ut för januari eller februari som är den kallaste tiden på året här hemma.

”Det kan gå väldigt fort om vintern kommer tidigt till Europa.”

Även om kriget i Mellanöstern skulle ta slut så kommer det att dröja till gasleveranserna kan komma upp i samma nivåer som tidigare. Johan Sigvardsson är tydlig med att han inte ser någon ”quick fix” vad gäller gaspriset, utan poängterar att det för de svenska elkonsumenternas del i första hand handlar om att hoppas på en mild vinter.

– Allting är väderrelaterat oavsett om man pratar om produktionssidan eller efterfrågesidan, alltså förbrukningssidan, och för det mesta drar effekterna åt samma håll. Är det kallt och hög förbrukning så finns det inte så mycket vind tillgänglig. Är det väldigt milt och förbrukningen är låg så har vi ofta tillgång till billig produktion. Det är antingen eller som gäller i princip hela vintersäsongen.

Tidningen Näringslivet har sökt Ebba Busch.