DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Expert: Därför slår nya bankskatten hårdast mot företagare

Flera partier vill införa en så kallad bankskatt, vilket möter tung kritik från en rad håll. Ekonomiska experter menar att skatten, som också kallas "bolåneskatten", innebär att företagen kan få ta den största smällen. ”Jag tror att företagare kan drabbas ännu hårdare än bolånetagare”, säger Bo Becker, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, till TN.

Vid en livchatt med TN:s läsare i juni meddelade Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, att partiet vill införa en ny bankskatt. Kritiken lät inte vänta på sig. Jacob Lundberg, forskare i nationalekonomi vid IFN, påtalade för TN att det redan finns en särskild bankskatt, riskskatten för kreditinstitut.

Till detta kommer att bankerna betalar avgifter till insättningsgarantifonden och förstås också bolagsskatt.

– En ytterligare bankskatt lär drabba kunderna i slutändan. Jag är skeptisk till att det går att motivera. Sedan skulle det behövas mer konkurrens i banksektorn men det avhjälps inte genom skatteåtgärder, sa Jacob Lundberg till TN.

Samtidigt varnade näringslivsorganisationer för konsekvenserna av en ny bankskatt.

– En skatt riskerar att landa på bankernas kunder som är privatpersoner och företag. Åtgärder för att stärka konkurrensen är alltid välkomna men en skatt är inte en sådan åtgärd, sa Johan Fall, avdelningschef för skatteavdelningen vid Svenskt Näringsliv, till TN i juni.

Hård kritik mot skatten

Sedan dess har kritiken mot en ny bankskatt utvecklats till en av valrörelsens hetaste stridsfrågor och orsakat splittring inom oppositionen. Centerpartiet, som kan tänka sig att regera tillsammans med Socialdemokraterna efter höstens val, menar att Magdalena Andersson vilseleder väljarna om bankskattens effekter.

– När det gäller bankskatten så säger de att det inte ska drabba konsumenterna, men det tycker jag man lurar väljarna med, för då riskerar bolåneräntan gå upp och räntorna för småföretagen gå upp, sa Elisabeth Thand Ringqvist inför en partiledardebatt i förra veckan, enligt Aftonbladet.

Martin Ådahl, Centerns ekonomisk-politiska talesperson, uppgav nyligen att man inte bör gå på bankerna med en skatt, utan istället med ökad konkurrens.

– En skatt riskerar bara att göra saker och ting sämre, sa han till Ekot.

”En skatt behöver alltid betalas av någon och då finns inte många att välja på här.”

Socialdemokraterna försvarar förslaget med att bankskatten tvärtom är tänkt att pressa ned räntorna och att komma åt bankernas ”övervinster”. Bankskatten är en tillfällig skatt på de högsta delarna av bankernas räntenetto, skillnaden mellan ränteintäkter från utlåningen till kunderna och räntekostnaden banken själv betalar för alla bankkonton. Men Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, övertygas inte av argumentationen.

– Jag tycker att man ska ge Socialdemokraterna rätt i att det råder otillräcklig konkurrens på vissa finansiella marknader. Staten kunde försöka göra det lättare att starta en ny bank genom att till exempel minska inträdeshindren för att öka konkurrensen, säger han till TN.

Bo Becker, som forskar om företagskrediter, bankutlåning och hur reglering påverkar finansiella institutioner, håller med om att en ny bankskatt riskerar att drabba kunder, investerare och andra likväl som ägarna.

– Få skatter har lett till lägre priser. En skatt behöver alltid betalas av någon och då finns inte många att välja på här, det är företagets ägare, finansiärer, anställda, leverantörer eller kunderna. Socialdemokraterna pratar om övervinster men jag har inte sett någon analys som pekar på att det skulle bli ägarna som betalar den här skatten i slutändan. De allmänna erfarenheterna är ju att kunderna på något sätt betalar de flesta skatter, säger han.

”Sänkt skatt gör att det blir billigare för kunderna och höjd skatt gör att det blir dyrare för dem.”

Bo Becker exemplifierar med förändringar av momsen där branschernas lönsamhet inte påverkas särskilt mycket, utan det är slutkunderna som får ta notan.

– När matmomsen sänks så säger man ju inte att man hoppas att Ica och Lidl ska få högre lönsamhet, utan man vill att slutkunderna får lägre matpriser. Samma sak med höjd skatt på alkohol, det görs ju inte för att öka Systembolagets lönsamhet utan för kundernas konsumtion ska påverkas. I de fallen är det slutkunderna som betalar allting. Sänkt skatt gör att det blir billigare för kunderna och höjd skatt gör att det blir dyrare för dem.

Bo Becker har inte sett någon information som tyder på att det skulle bli annorlunda den här gången.

– Jag har läst på Socialdemokraternas hemsida men inte hittat någon analys av vem som betalar. Därmed inte sagt att jag är säker på att Socialdemokraterna har fel men det normala är att skatter på företag landar hos kunderna, säger han.

”Jag tror att företagare kan drabbas ännu hårdare än bolånetagare. Skatten kan få negativa effekter för företagsutlåning.”

Mycket av den politiska debatten fokuserar på att den nya bankskatten kommer att slå hårdast mot bolånetagarna. Moderaterna har till och med döpt förslaget till ”bolåneskatten”. Bo Becker menar att även om konkurrensen är otillräcklig inom vissa sektorer i den svenska finansvärlden så är konkurrensen på bolånemarknaden godtagbar vid en internationell jämförelse gjord av Finansinspektionen. Han bedömer att andra grupper kan få känna av konsekvenserna av en ny bankskatt mer påtagligt.

– Jag tror att företagare kan drabbas ännu hårdare än bolånetagare. Om man beskattar räntenettot så gör man det mindre lönsamt att hålla på med det som är bankernas kärnverksamhet, nämligen inlåning och utlåning. Om bankerna minskar sin utlåning för att detta blir mindre lönsamt så är det ett problem för de företag som är beroende av bankväsendet för sin externa finansiering. Så bankskatten kan få negativa effekter för företagsutlåning, säger Bo Becker till TN.