REGELKRÅNGLET

Mer markiser och mindre krångel – Västervik låter krögarna blomma ut

Vissa städer skärper reglerna för uteserveringar och ger restaurangägare ultimatum om att riva sin markis. Men Västervik har valt en annan riktning. ”Skillnaden har blivit stor de senaste åren”, säger krögaren Elias Besheri till TN.

I Norrköping har skärpta riktlinjer för uteserveringar ställt till det för flera krögare, som tvingats riva markiser och inglasningar, vilket TN tidigare rapporterat om. En företagare beskriver situationen som ”ren utpressning”.

Men i Västervik har kommunen valt en helt annan filosofi.

Sedan några år tillbaka har kommunen sänkt markhyran för uteserveringar med 20 procent och gett krögarna betydligt större frihet att forma sina utemiljöer efter den egna verksamhetens karaktär och profil. Vill någon ha en markis, parasoll, växter eller en mer avskalad miljö, så är det upp till krögaren själv att avgöra, utifrån vad som passar verksamheten.

Så har det däremot inte alltid varit. Tidigare styrde kommunen hårdare över utformningen och krävde att alla uteserveringar skulle följa samma mall – samma staket, samma utsmyckning, ett system som var tänkt att skapa ordning men i stället skapade enformighet.

– Vi såg vartefter att vi tappade. Det var inte bra för någon, vare sig kommunen eller krögarna, säger Harald Hjalmarsson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Västervik, till TN.

Konstant dialog med branschen

Förändringen kom inte över en natt. Det var restaurangbranschen själv som lyfte frågan, vid upprepade tillfällen i kommunens näringslivsråd. När kommunen väl lyssnade och tog tag i det, kombinerades den ökade friheten med en sänkt markhyra, vilket gav krögarna ekonomiskt utrymme att faktiskt investera i sina utemiljöer.

– Tanken var att om vi sänker taxan ska krögarna kunna satsa mer på sin verksamhetsmiljö. Det är en win win-situation, säger Harald Hjalmarsson.

Dialogen med branschen har också stärkts. Varje säsong avslutas med en gemensam stadsvandring där krögare, kommunen, funktionshinderorganisationer och räddningstjänsten tillsammans går igenom hur förutsättningarna och möjligheterna i stadsplaneringen.

– Vi pratar gemensamt om hur det blev, om vi kan göra något bättre? Det handlar om att diskutera för- och nackdelar tillsammans, säger Harald Hjalmarsson.

”Frihet inom ramarna”

Krögaren Elias Besheri driver restaurangerna Mocca deli och Fiskeboden i Västervik, och anser att det lokala näringslivet och politiken samarbetar väl tillsammans.

– Vi i stadens krögarförening utgör en stark röst, och vi bjuds in till möten med kommunen där vi kan lyfta alla problem som vi möter, säger han och hyllar också den gemensamma stadsvandringen mellan stadens olika aktörer.

Även om Västerviks restauranger inte har fått allt de har efterfrågar, så tycker han att kommunen lyssnar på branschen och förstår deras behov.

– Det är fortfarande mycket lagar och regler som sätter stopp för oss, men skillnaden har blivit stor bara de senaste fyra åren, säger Elias Besheri.

Det handlar främst om hur långa säsongen för uteserveringen kan vara.

– Men inom nuvarande reglers ramar åtnjuter vi ändå mycket frihet, och har goda möjligheter att lyfta fram våra synpunkter och berätta om våra behov för politikerna, säger Elias Besheri.

”Mer levande centrum”

Harald Hjalmarsson anser att samarbetet mellan näringslivet och politiken märks av i stadsbilden i Västervik.

– Det har blivit ett mycket mer levande centrum. Och jag är övertygad om att vi hämtar hem det i slutändan: genom fler besökare, fler anställda och ett mer attraktivt centrum för både invånare och turister, säger Harald Hjalmarsson.

För honom handlar det om en grundläggande inställning till vad ett gott företagsklimat faktiskt innebär i praktiken, inte bara i ord.

– Vill vi ha ett bra företagsklimat finns det konkreta saker vi kan göra. Västervik försöker visa att det går att underlätta för företagen och att det lönar sig för hela kommunen, säger han.

Johnny Rönnfjord, Svenskt Näringslivs regionchef i Kalmar län, har länge följt det lokala företagsklimatet och berömmer kommunens ihärdiga arbete.

– Ett gott företagsklimat börjar med politikens visioner, men det får inte stanna där. Det är först när idéerna omsätts i praktisk handling som det verkligen får effekt, säger han.

Sänkta avgifter och minskat regelkrångel skapar bättre förutsättningar för företagen att lägga energin på att utveckla sin verksamhet, snarare än att behöva administrera regelverk, understryker Johnny Rönnfjord.