KLIMATOMSTÄLLNINGEN

”Miljöparadoxen ropar efter entreprenörer”

Till skillnad mot vad många politiker vill tro är det inte staten som kommer att lösa klimatomställningen. I själva verket är klimatet ytterligare ett område där innovativa entreprenörer måste få utrymme och förutsättningar att verka, skriver krönikören Annika Westh.

Det är högsommar och vi njuter av sol och bad. För oss nordbor är värmen efterlängtad och de dagar vi kan sitta på stranden och känna varm luft runt benen är för de flesta inte tillräckliga.

Men på många platser i Europa är det alldeles för varmt. Det rapporteras till och med att människor har avlidit av värmeslag, eller drunknat under försök att svalka sig i vattendrag. Den här tiden på året blir vi allt oftare påminda om den globala klimatkrisen.

Enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap, nu chef för Potsdaminstitutet, slutade jorden ha kapacitet att hantera och absorbera koldioxidutsläppen år 1989. Mycket har gjorts sedan dess för att bromsa den globala uppvärmningen, men inte tillräckligt.

”Att begränsa utsläppen av koldioxid är avgörande för jordens framtid.”

Förra hösten möttes världens länder i Brasilien på klimatkonferensen COP30, för att följa upp Parisavtalets strävan att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader Celsius, som högst under 2 grader. Men de oljeproducerande länderna, visade sig inte helt oväntat vara obenägna att minska sina utsläpp – ambitionerna skiljer sig åt mycket. COP30 beslutade om att finansiera möjligheter att anpassa utfasning av fossila drivmedel under detta år.

Att begränsa utsläppen av koldioxid är avgörande för jordens framtid. Det är nödvändigt att minska utsläppen av fossila drivmedel – där användning av olja står för en majoritet. Därför har många länder ersatt delar av den fossildrivna fordonsflottan med elbilar, och oljeuppvärmning med solpaneler. Kina och Indien har kommit långt och minskat sina utsläpp med hela 30 procent. EU-länderna likaså; i år har vind-, och solenergi gått om fossila bränslen i elproduktion och därmed är utsläppen halverade i förhållande till 2005.

Det är naturligtvis inte tillräckligt. Åtgärder måste till på olika områden: Jordbruket måste förändras, skogarna måste bevaras och ökas för att binda koldioxid. Haven har också en central roll, när en ålgräsäng absorberar fyra gånger så mycket koldioxid, som träd gör.

Men krismedvetenheten har bromsats upp i USA, sedan Donald Trump blev vald till president för andra gången. Han deklarerade i sitt installationstal att USA skaöka oljeproduktionen i stället för motsatsen:” Drill, baby; drill!”.

Övriga länder möter dock framtiden genom en ökad användning av fossilfri el. Idag ökar antal solpaneler på villataken och över gräsfälten – även i öknarna. Förutom solel är vindkraft en viktig energikälla. Bara i Sverige finns närmare 6 000 vindkraftverk – som tillsammans står för 24,3 procent av vår elproduktion.

Omställningens baksida

Men även omställningen har en baksida, som måste åtgärdas: Sopberget från uttjänta solpaneler växer nu och förväntas nå hundratals miljoner ton om tjugofem år. De paneler som installerades tidigt, är gamla och byts ut. Många byts ut trots att de fungerar, men ersätts av bättre och nyare varianter.

Solpaneler består av silver, koppar, kisel, bly, plast och glas. Samtligt måste återvinnas separat. För att tåla extrema väderförhållanden är vindkraftverkens rotorblad gjorda av komposit, som är en blandning av flera material, som härdade kol-, plast-, och glasmaterial. De går inte att smälta ner och återvinna. Historiskt har de helt enkelt grävts ner i marken, men i och med att antalet vuxit kraftigt, är den lösningen inte längre aktuell.

Lägg till detta de batterier som inte bara finns i el-bilar, utan även i el-cyklar och mopeder. För att inte tala om alla andra områden som drivs av batterier. Produktion av batterier är både miljöfarligt och resurskrävande. Till detta kommer nu den vardagliga användningen av AI, som slukar enorma mängder elektricitet. I snitt går 1,6 procent av Europas elproduktion till AI på datacentraler och annan digital infrastruktur.

Irland sticker ut med hela 20 procent - och USA ligger på 5 procent. Detta förväntas fördubblas till år 2030 – på grund av den ökade AI-användningen. En handfull AI-sökningar drar lika mycket el som att köra en tvättmaskin.

”Politiska insatser måste skapa förutsättningar för att underlätta för nya entreprenörer att starta och driva verksamhet.”

Det är hög tid att uppmärksamma sopberget som alltså byggs av uttjänta solpaneler och vindkraftverk. Tjugofem år framåt känns långt – men vi vet att tiden går - och vi kan inte skjuta sopberget framför oss. Det är även svårt att politiskt sälja in åtgärder som ligger så långt i framtiden.

I och med att vi ersätter fossilberoende, skapas alltså nya problem. Vi stoppar den globala uppvärmningen, men står med ett problematiskt avfallsberg.

Det är detta som är den gröna omställningens paradox.

Jag är övertygad om att även detta är ett område där innovativa entreprenörer måste få utrymme och förutsättningar att verka. Det går inte att vänta på politiska insatser – det är inte staten som kommer att lösa det här, även om många politiker både till höger och vänster vill tro det. Men politiska insatser måste skapa förutsättningar för att underlätta för nya entreprenörer att starta och driva verksamhet. De måste få möjlighet att rädda världen och samtidigt tjäna pengar. En ny bransch gryr som kräver lösningar för att hantera den gröna omställningens paradox.