ATTACKERNA MOT IRAN

Då tvingas Sverige ransonera olja – ”Kraftig kostnadschock”

Det finns en överhängande risk för fortsatt stigande bränslepriser, varnar Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen. Till höger i bild: Finansminister Elisabeth Svantesson och energi- och näringsminister Ebba Busch. Bild: Pressbild, Fredrik Sandberg/TT, Lars Schröder/TT, Mostphotos

Hotet om ransonering av olja rycker allt närmare. Nu varnar experter och branschföreträdare för att samhällsviktiga transporter kan slås ut om inte politiken agerar. ”Då kommer det att vara ekonomin som avgör. Och det är inte rimligt”, säger Tina Thorsell på Transportföretagen till TN.

Kriget i Iran har nu pågått i över en månad och effekterna i form av skakig ekonomi och rusande bränslepriser blir allt tydligare. Sedan Iran i praktiken stängt av det strategiskt viktiga Hormuzsundet, där runt en femtedel av världens olja normalt sett passerar, har priserna på olja legat på rekordhöga nivåer.

AI-sammanfattning

Kriget i Iran har pågått i över en månad och påverkar ekonomin globalt.

Hormuzsundet är i praktiken stängt, vilket har drivit upp oljepriserna till rekordnivåer.

Storbritannien och EU överväger ransonering för att hantera den begränsade oljetillgången.

Transportnäringen drabbas hårt av stigande kostnader, särskilt de mindre företagen.

Risken för ransonering ökar, medan transportbranschen efterlyser prioritering av viktiga transporter.

Läs mer

Nu har tillgången på olja blivit så pass ansträngd att det kan bli tal om ransonering. I Storbritannien förbereder regeringen sig för att kunna införa ransonering av bränsle och toppolitiker på EU-nivå har de senaste dagarna uppmanat européerna att köra och flyga mindre för att spara på bränslet. Även i Sverige uppges regeringen ha planer för ett ”worst case scenario”.

– Vi är inte där nu. Men man ska alltid förbereda sig för det värsta och hoppas på det bästa, svarar finansminister Elisabeth Svantesson (M) när Aftonbladet frågar ifall ransonering av olja kan bli aktuellt.

Tar från beredskapslager

Under onsdagen meddelade regeringen att Energimyndigheten har fått i uppdrag att genomföra Sveriges andel i en gemensam avtappning av oljeberedskapslager som Internationella energibyrån (IEA) har tagit initiativ till. Den går ut på att EU:s medlemsländer ska släppa 400 miljoner fat olja från sina beredskapslager för att lindra konsekvenserna av oljekrisen.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i ett pressmeddelande.

Enligt Tina Thorsell, samhällspolitisk chef för Transportföretagen, har de stigande bränslepriserna har redan fått konsekvenser för transportnäringen.

– Det blir allvarligt såtillvida att det är en ganska kraftig kostnadschock som kommer ganska snabbt. Det riskerar att resultera i en likviditetsutmaning för särskilt de minsta företagen. På lite sikt brukar de flesta kunna hantera den här kostnaden i olika index och drivmedelstillägg men just nu är det tufft för särskilt de mindre medlemmarna, säger hon till TN.

”Överhängande risk” för konkurser

Medan de större transportföretagen ofta har någon form av buffert eller egna drivmedelsdepåer att luta sig mot, ser situationen annorlunda ut för de mindre aktörerna. För att risken för konkurser ska hållas så låg som möjligt uppmanar Tina Thorsell de som köper transporter att vara snabba med att ersätta transportnäringen för deras kostnader.

– När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina så såg vi att de minsta företagen som inte fick hjälp av sina kunder med att kompensera för de höga priserna gick omkull. Vi har en överhängande risk att vi hamnar i en liknande situation igen.

Tina Thorsell konstaterar att den olja Sverige importerar inte i huvudsak transporteras via Hormuzsundet men att situationen ändå innebär en tuffare konkurrens om den olja som finns tillgänglig och högre bränslepriser som följd.

Finns det då inte en risk på längre sikt att det inte kommer att finnas tillräckligt med olja att tillgå?

– Jo, så är det absolut. Det vi är oroliga för är att prisökningarna kommer att vara så kraftiga att politiken måste kliva in och ransonera oljan. För om man inte gör någon ransonering så är det bara de rikaste som kommer att ha råd att köpa drivmedel och olja och det är inte säkert att medicintransporter eller mat kommer att kunna konkurrera då. Därför är det viktigt att politiken vid ett sådant läge kliver in så att samhällsviktiga varutransporter prioriteras.

Transportföretagen välkomnar att politiken har tagit steg för att minska kostnaderna, främst genom sänkt skatt.

– Det var ju ett sätt att ge transportnäringen ett litet andrum. Men i och med att kriget fortsätter så ser vi en stor risk för att prisökningarna kommer fortsätta och då tror jag att vi kommer att behöva landa i ransoneringar.

”Måste bestämma vilka transporter som är viktigast”

I en intervju med Expressen säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, att så länge Hormuzsundet är stängt kommer de ekonomiska hjulen att snurra långsammare. Hans bedömning är att ransonering blir ett troligare scenario för varje dag som går.

– Det behöver inte bli värre än vad det är för att vi ska hamna där, utan det räcker att situationen är så illa som den är nu, för att ta oss närmare behovet av ransonering, säger han.

Men där är vi trots allt inte än, betonar Tina Thorsell på Transportföretagen.

– Men det som politiken behöver göra är att om inte drivmedlen räcker till hela samhället, då måste man ju bestämma vilka som är de viktigaste transporterna. För om inte politiken går in och fattar beslut och prioriterar så kommer det att vara ekonomin som avgör. Och det är inte rimligt.