EU:S FRAMTID

Så vill EU gå om USA – 300 000 bolag på tio år

Skatter och arbetsrätt läggs åt sidan när EU lanserar en helt ny bolagsform. Planen är att ta upp kampen på den globala arenan och samtidigt spara företagen hundratals miljarder i kostnader. "Vi kan inte låta Europa bli en inkubator för framgångsrika amerikanska företag", säger den franske EU-parlamentarikern Pascal Canfin.

Europa ska sluta exportera nya, innovativa företag till USA. En ny bolagsform ska göra det attraktivt för dem att stanna och växa i Europa.

EU Inc., alltså EU AB, ska bli en valfri, flexibel och helt digitaliserad bolagstyp som underlättar att skala upp, locka investerare och expandera till andra EU-länder.

Men EU:s tidigare misslyckanden inom den snåriga bolagsrätten förskräcker. Därför lämnas skatter och arbetsmarknadsregler utanför – åtminstone till en början.

– Med EU Inc. gör vi det avsevärt lättare att starta och utveckla företag över hela Europa, sa kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när hon presenterade förslaget i mitten av mars.

– Entreprenörer ska kunna bilda ett bolag inom 48 timmar var som helst i EU, och helt online.

I dag kan det ta veckor eller månader att starta bolag i ett EU-land – om entreprenören inte avskräcks helt och ger upp. De 27 EU-länderna utgör en bolagsjuridisk djungel, ett komplext, fragmenterat landskap med 60 olika bolagsformer. Att starta företag är dyrt och tar tid i flera länder.

Målet: 300 000 bolag på tio år

Många ger upp. I Europa startas fler företag än i USA, men de har svårt att växa och skala upp. Mellan 2008 och 2021 flyttade en tredjedel av alla europeiska enhörningar ut, nästan alltid till USA. Kända namn som har flyttat är Spotify, Klarna och BioNTech.

Men inom tio år ska 300 000 EU Inc.-bolag finnas med 1,6 miljoner anställda, hoppas kommissionen. Bolagsformen blir öppen för alla, både gamla och nya, stora och små. Men över 90 procent väntas vara nystartade. Under de tio åren kommer bolagen spara mellan 328 och 440 miljoner euro i administrativa kostnader, enligt kommissionen.

”Vi kan inte låta Europa bli en inkubator för framgångsrika amerikanska företag.”

Förslaget följer en av rekommendationerna i Draghirapporten om hur EU ska förbättra sin konkurrenskraft. Under utformningen hade kommissionen haft nära kontakt med innovativa företag och riskkapitalbolag för att göra bolagsformen så attraktiv som möjligt.

Ett resultat av kontakterna är att högpresterande arbetskraft ska kunna lockas med betalning i aktieoptioner, som inte beskattas förrän de säljs.

– I dag kan inte ett franskt nystartat bolag, som vill expandera i Europa, inte erbjuda aktieoptioner till sina anställda i, säg Belgien, Spanien eller Polen. Detta hindrar förmågan att växa, säger Pascal Canfin, liberal fransk Europaparlamentariker.

– Resultatet blir att de etablerar sig i USA eller säljer till amerikanska företag. Vi kan inte låta Europa bli en inkubator för framgångsrika amerikanska företag.

Revansch för röststarka aktier

En annan del i förslaget är att EU Inc.-bolagen kan ha flera aktieklasser med olika rösträtt och andra rättigheter. Detta kan hjälpa grundaren att skydda sitt bolag mot fientliga uppköp. Ett särskilt problem är konkurrensdödande förvärv, då dominerande företag köper en uppstickare som riskerar att bli en besvärlig konkurrent.

Särskilt svenskar noterar kommissionens omsvängning som anmärkningsvärd, att nu uppmuntra röststarka aktier. Kring åren 2002 till 2003 drev kommissionen hårt principen ”en aktie, en röst” i sitt förslag till uppköpsdirektiv, som hotade det svenska systemet med A- och B-aktier. Sverige fick kämpa med näbbar och klor för att behålla sitt system. Potentiellt skulle ett avskaffande av röststarka aktier ha haft en omvälvande inverkan på hela den svenska ägarstrukturen, inte minst för Investors och Industrivärdens sfärer.

Vill se enklare skatter

Förutom förslaget om hur aktieoptioner ska beskattas undviker EU Inc. det minfält som skatter utgör. Skatt ska betalas enligt nationell lagstiftning. Orsaken är att beslut om skatter kräver enhällighet bland EU-länderna. Och ländernas regeringar bevakar mycket noga sin rätt att utforma skatterna i landet. Å ena sidan blir komplexiteten med nationella skattesystem kvar, men å andra sidan har förslaget större chanser att inte köra fast.

Däremot planerar kommissionen att lägga ett förenklingspaket inom skatteområdet under andra kvartalet, som också väntas beröra bolagsbeskattning. Dessutom hänvisar kommissionen till ett gammalt förslag om att småföretag ska kunna ta med sig sina skatteregler från hemlandet när de etablerar sig i ett annat EU-land, kallat Huvudkontorsbaserad beskattning (HOT).

Men detta lagförslag har sågats vid fotknölarna. Sverige (och många andra EU-länder) vägrar fullständigt att gå med på att låta vissa bolag konkurrera i Sverige på helt andra skattevillkor.

”Om man inkluderar andra områden, som arbetsrätt, skulle det leda till långa debatter och allvarligt försena förslaget.”

Arbetsmarknad är ett annat känsligt område som EU Inc. inte berör. Nationella regler gäller där arbetet utförs. Framöver ska kommissionen undersöka om man kan tillåta att anställda i innovativa, nystartade bolag i ett EU-land får rätt till att öka andelen distansarbete från andra EU-länder.

BusinessEurope, arbetsgivarorganisationen där Svenskt Näringsliv ingår, välkomnar fokus på bolagsrätt.

– Om man inkluderar andra områden, som arbetsrätt, skulle det leda till långa debatter och allvarligt försena förslaget. Kanske skulle det stoppas helt, säger Markus J. Beyrer, generaldirektör för BusinessEurope.

Tidigare försök avskräcker

Ändå är Europafacket mycket kritisk till förslaget. Det ger inte garantier till arbetstagare, säger man.

– Företag med onda avsikter kommer att utnyttja alla möjligheter till att undvika arbetsrätt, kollektivavtal, skatter och socialförsäkringsavgifter i länder där de anställda arbetar, varnar Europafackets generalsekreterare Esther Lynch.

EU Inc. är en beståndsdel i EU:s tanke att skapa en alleuropeisk 28:e regim för företag, utöver de 27 nationella. Mer kommer, säger kommissionen. Kanske då inom skatter och arbetsmarknad. Frågan är förstås om det redan nu är krångligt med 27 olika system, blir det lättare med ett 28:e system?

Gamla försök förskräcker. 2004 införde EU bolagsformen Europabolag (Societas Europea på latin). Denna bolagsform var också tänkt att revolutionera sättet att driva företag över EU:s inre gränser. Men hittills har bara 3 000 företag anammat möjligheten, främst större företag. Bland dem finns Nordea och det tyska mjukvaruföretaget SAP.