RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Ekonomer: Ingen räntehöjning att vänta – ”Funkar inte på olja”
Kriget i Iran har fått priserna på olja och gas att skena, men Riksbanken borde kunna se igenom det och hålla huvudet kallt, menar flera ekonomer. ”Utgångsläget när det gäller inflationen har varit ovanligt bra. Dörren borde inte vara stängd för ytterligare en räntesänkning framöver”, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB till TN.
Energipriserna har ökat dramatiskt i spåren av kriget i Iran. Det så kallade Hormuzsundet som binder ihop Persiska viken med Omanbukten är i skrivande stund i praktiken avstängd då iranska revolutionsgardet hotat att anfalla skepp som bryter mot förbudet vilket gjort att försäkringsbolagen inte täcker resor genom sundet.
Normalt passerar omkring 20 procent av världens olja genom Hormuzsundet och samma gäller flytande naturgas (LNG) som Europa till stor del är beroende av. Men nu står fartygen stilla och väntar utanför.
Flera ledande ekonomer bedömer att Riksbanken inte bör höja räntan trots kraftigt stigande olje- och gaspriser efter kriget i Iran.
Energikriserna ses som en utbudsstörning där centralbanken bör ”se igenom” tillfälliga prisspikar så länge företagen inte börjar höja priser brett.
Utgångsläget för inflationen i Sverige beskrivs som ovanligt bra, vilket talar för att dörren bör vara öppen för framtida räntesänkningar.
Såväl SEB:s Robert Bergqvist som Avanzas Felicia Schön bedömer att räntehöjningar vore fel verktyg eftersom de inte biter på utbudsdrivna oljepriser.
Professor Pär Österholm väntar sig oförändrad ränta nu, men ser goda möjligheter till sänkningar framöver om energipriserna faller tillbaka.
Sammantaget menar ekonomerna att långvarigt höga energipriser är svåra för Riksbanken, men att för stor ryckighet i räntepolitiken skulle skapa onödig osäkerhet för hushåll och företag.
Problemen gäller i högsta grad även raffinerade produkter som flygbränsle och bensin liksom petrokemiska produkter som exempelvis konstgödsel, LPG och liknande.
”Centralbankerna ska vara försiktiga så länge som företagen inte börjar höja sina priser.”
De snabbt ökande priserna har fått många att oroa sig för vad som ska hända med Riksbankens räntesänkningsbana då energipriser inte sällan spiller över på andra priser i samhället vilket inflationskrisen 2021-2022 inte minst visade.
En viktig skillnad mellan nu och då är däremot att krisen 2021 också efterföljde en mycket aggressiv penningpolitik i samband med coronapandemin där centralbanker runtom i världen i praktiken stimulerade sina ekonomier inte bara med låga räntor utan också med så kallade helikopterpengar.
Situationen nu är ingen efterfrågedriven inflation utan de flesta är nog överens om att de ökande priserna i nuläget drivs av ett smalare utbud, vilket är en mycket viktig skillnad när det kommer till hur centralbanker bör agera, menar Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.
– När det handlar om en utbudsstörning så ska centralbankerna vara försiktiga så länge som företagen inte börja höja sina priser, säger han till Tidningen Näringslivet.
Ovanligt bra utgångsläge
Den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi, ligger just nu på 1,4 procent, förklarar han.
– Jag skulle säga att utgångsläget i Sverige är väldigt bra när det gäller inflationen. Ovanligt bra faktiskt. Därför tycker jag inte att Riksbanken borde ha dörren stängd för ytterligare en räntesänkning.
Vissa ekonomer har tagit de ökade priserna som intäkt för att det nu är färdigsänkt för Riksbanken och att man behöver börja höja räntan igen. Det håller Robert Bergqvist inte alls med om.
– Det är förstås ett allvarligt läge men grundregeln ska vara att se igenom sådana här spikar i energipriser. Om det däremot visar sig att det är långvarigt så blir det en annan sak då de högre priserna i så fall tenderar att sprida sig.
Men där är vi inte ännu och därför bör Riksbanken hålla huvudet kallt, menar han.
– Risken om man skulle höja är att energipriserna kommer tillbaka ner och att man då snabbt behöver sänka igen.
Felicia Schön, sparekonom på Avanza, är inne på samma spår.
– Det är förstås en tuff sits. Om de höga energipriserna blir långvariga så är det risk för hög inflation då olja påverkar mycket. Samtidigt är konjunkturen svag så jag tycker att Riksbanken gör klokt i att avvakta och se hur det utvecklar sig under våren för att sedan vara beredda med en räntesänkning, säger hon.
Tror inte på räntehöjning
Hon ser det som osannolikt att Riksbanken skulle få för sig att höja räntan.
– Räntehöjningar fungerar inte på olja. Tanken med räntehöjningar är att bromsa konsumenterna och företagen men jag tror inte att det funkar på olja och särskilt inte eftersom de höga priserna i nuläget är utbudsdrivna.
– Jag tror inte att de blir några räntehöjningar utan det här borde man kunna se igenom. Räntesänkning är mer troligt framöver, konstaterar hon.
Pär Österholm, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Örebro universitet, anser att Riksbanken bör hålla räntan oförändrad.
– Jag skulle förvisso inte tycka att det vore djupt problematiskt om Riksbanken sänkte räntan men det skulle förvåna mig om de gjorde det då det absolut finns anledning att vara orolig över energipriserna, säger han.
Det han absolut inte vill se är att de höjer räntan – vilket dock också skulle förvåna honom.
– Det finns svagheter i både svensk ekonomi och vår omvärld som talar för en räntesänkning. Om Riksbanken skulle få för sig att höja räntan och energipriserna sedan faller tillbaka så menar jag att man har höjt i onödan. Då borde en politikomläggning komma där höjningen följs av en sänkning.
Varför är det ett problem då?
– Man vill att marknaden, både hushåll och företag ska kunna planera. Det är inte bra om man börjar uppleva oförutsägbarhet hos Riksbanken.
Därför tror Pär Österholm att räntan kommer att förbli oförändrad men att det finns goda möjligheter för räntesänkning framöver om det visar sig att energipriserna faller tillbaka.
– Svensk export hackar. Den senaste BNP-siffran var förvisso en ökning på 0,5 procent i det sista kvartalet 2025 men exporten minskade med 1,2 procent. Och kronan har stärkts det senaste året.
”Ökade energipriser är knepiga för Riksbanken att hantera om de blir långvariga.”
Detta innebär att företag i Sverige importerar billigare och exporterar dyrare vilket dämpar prisökningar inrikes samtidigt som det belastar exportföretag vilket talar för en lägre ränta.
– Om inte kriget i Iran hade kommit så menar jag att det fanns mycket som talade för en räntesänkning.
– Vi ska heller inte glömma bort den sänka matmomsen som kommer att hjälpa till att sänka livsmedelspriserna, även om den effekten kommer att vara tillfällig om politikerna står vid sitt ord.
Om de ökade energipriserna blir kortvariga så är det inget som kommer att påverka inflationen något nämnvärt, anser han.
– En kortvarig effekt skulle betyda att Riksbanken bara kan ignorera det. Men just nu vet man ju inte och därför tror jag att man väntar. Det är förvisso en utbudsstörning och inte en fråga om efterfrågedriven inflation men då det rör sig om bland annat olja, naturgas och konstgödsel så kan det knuffa upp även andra priser om det blir långvarigt.
Olje- och gaskrisen påverkar flera led
Bönderna behöver till exempel både diesel och konstgödsel för att odla och olja och gas används till att producera allt från mediciner till förpackningar samt ökar kostnaderna i form av dyrare transporter.
– Ökade energipriser är knepiga för Riksbanken att hantera om de blir långvariga. I ljuset av hög inflation kan man se sig tvingade att höja räntan trots en svag realekonomisk utveckling.
Var tror du räntan befinner sig om fem år?
– Jag tror inte att den kommer att vara nere vid nollstrecket men jag tror inte heller att den kommer att vara på 4 procent vilket ansågs som en neutral ränta innan den globala finanskrisen 2008. Jag skulle säga att jämvikten är någonstans runt 2-3 procent. En bidragande orsak till det är en åldrande befolkning, säger Pär Österholm.
