FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Experten: Här är ungdomarnas nya krav – är varken lata eller arbetsovilliga

Intresse, värderingar och trygghet väger tyngre än plikt för unga i arbetslivet, och behovet av tydlig feedback ökar. ”När unga frågar: ’Vad är företagets plan för mig?’ kan det uppfattas som bortskämt. Men ofta är det ett uttryck för vilja att utvecklas”, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern till TN.

Svenska ungdomar beskrivs ofta som lata eller ovilliga att ta de jobb som finns– trots att ungdomsarbetslösheten är hög samtidigt som arbetsgivarna larmar om kompetensbrist och hög ungdomsarbetslöshet. Men enligt Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, är bilden betydligt mer komplex.

– Unga vill jobba. De vill utvecklas. Men de kommer inte alltid göra det på samma sätt som tidigare generationer, säger han till TN.

Ungdomsbarometern har i mer än tre decennier följt ungas attityder till arbete och utbildning genom återkommande studier med tiotusentals svarande. En tydlig trend de senaste åren är att synen på arbete förändrats – från plikt till intresse, värderingar och trygghet.

– Arbetet har successivt blivit mindre pliktorienterat och mer lust- och värdebaserat. Generation Z och Millennials är ganska lika i den lustfyllda synen på arbete. Det går därför en tydlig gräns mellan generation Z och generation X.

När unga väljer yrke och arbetsgivare är intresse fortfarande centralt, men andra faktorer har blivit alltmer viktiga. Inte minst handlar det om trygghet, både vad gäller anställning och psykosocial miljö.

– Man vill veta vad som förväntas av en i de här osäkra tiderna. Gör jag rätt eller fel? Går det bra eller dåligt? I osäkra tider blir behovet av tydlig återkoppling större, säger Ulrik Hoffman.

Behöver mer vägledning

Han förklarar att dagens unga behöver mer vägledning än tidigare generationer. Det är i det ifrågasättandet ligger. ”Vem är det som ska motivera mig? Ska jag motivera mig själv? Ska någon annan motivera mig? Är det okej om jag sitter och inte gör något om jag inte får en uppgift?”

– De vill ha tydlig återkoppling.

Balansen mellan arbete och fritid är också viktig.

– Många unga vill inte ruta in livet så hårt. De vill kunna styra sina tider, ta ledigt en eftermiddag, men accepterar samtidigt att de då måste jobba kväll ibland. Jobb och privatliv flyter ihop, men det betyder inte att de vill jobba jättemycket.

Samtidigt märks i Ungdomsbarometerns undersökningar att fler drar sig mot praktiska yrken. Unga pratar i högre grad om yrken som upplevs som trygga, konkreta och framtidssäkra.

– I öppna svar nämns praktiska yrken oftare. Jobb där man gör något på riktigt och som kommer finnas kvar även när många tjänstemannajobb utmanas av AI.

Det syns också i att antalet sökande på gymnasiernas yrkesprogram ökar. Men Ulrik Hoffman betonar att utgångsläget är svagt.

– Yrkesutbildningarna har fortfarande statusproblem. De upplevs som smala, medan exempelvis ekonomi - och naturprogrammen ger känslan av att ”man kan bli vad som helst”.

Yrkesprogrammens har statusproblem

Trots att alla yrkesprogram idag ger högskolebehörighet och att du, oavsett vad du går, kan bli ”vad som helst”, så kvarstår statusproblemen för yrkesprogrammen. Och trots att det är yrkesprogrammen som ger jobb snabbast är det alltså fortfarande natur och ekonomi som står högst i kurs.

Tror du att ungdomarna vet att det är lätt att få jobb om de går till exempel fordon- och transportprogrammet eller andra yrkesprogram?

– Ja, det svarar de flesta i våra studier att de vet, säger Ulrik Hoffman.

Trots bilden av ovilja att arbeta svarar mycket få unga att de inte vill jobba alls. Men när Ungdomsbarometern frågar arbetslösa unga vad som skulle krävas för att de ska få jobb är svaren inte sällan självkritiska.

– Ett av de vanligaste svaren är att de skulle behöva anstränga sig mer och söka fler jobb.

Ett annat återkommande svar är att ett körkort skulle ge jobb.

– Det är faktiskt det näst vanligaste.

Transportföretagen vill att det ska bli möjligt att få studiemedel för att ta körkort. Skulle det vara en bra idé?

– Det tror jag skulle vara en jättebra idé för vissa grupper av unga

Det tredje vanligaste svaret är att skaffa sig en ny utbildning.

– Den utbildningen som man har är inte den som arbetsgivare efterfrågar, säger Ulrik Hoffman.

Äldre generationen har alltid haft synpunkter

I höstas varnade bemanningsföretaget Randstad för att generation Z riskerar att ”checka ut” från arbetslivet. Fenomen som quiet quitting – att vara på jobbet men inte göra mer än absolut nödvändigt – lyftes fram som ett växande problem. Men Ulrik Hoffman menar att bilden måste nyanseras och att redan Sokrates hade synpunkter på den yngre generationen.

– Jag har jobbat med de här frågorna i 20 år. Varje år kommer någon variant av samma utspel. Den äldre generationen har alltid haft synpunkter på den yngre. Det betyder inte att ingenting kan vara sant, menokuserar man bara på utmaningarna hamnar man lätt i Sokrates-facket, säger han.

Däremot finns förändringar i synen på ansvar och initiativ. Unga kan vara mer osäkra, rädda för att göra fel, och väntar därför på tydligare instruktioner, menar Ulrik Hoffman.

Behöver arbetsgivare ha mer tålamod för att få mer produktivitet?

– Ja. Eller kanske sätta sig in mer i den nya generationens syn på arbetslivet.

Det handlar också om att förstå hur unga uttrycker sin ambition – för den finns där.

– När unga frågar: ”Vad är företagets plan för mig?” kan det uppfattas som bortskämt. Men ofta är det ett uttryck för vilja att utvecklas.

– Det krävs ett mer närvarande och tydligt ledarskap. Ibland handlar det om väldigt enkla saker: att förklara vad som händer om du kommer för sent eller du sitter med mobilen när en kund kommer in.

De arbetsgivare som lägger tid på detta får också utdelning, menar Ulrik Hoffman.

– Den arbetsgivare som hittar rätt knappar att trycka på konstaterar att unga är fantastiska, för de kan ju helt andra saker än arbetsgivaren själv. De kan sådant som andra medarbetare måste utbildas i och de hittar smarta lösningar direkt. Och ja, de kanske är lite benägna att hitta genvägar, men genvägar och produktivitet är ju lite samma sak, säger han.