DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Kostnadschock när äldre går i pension – ”Yngre sjuka så mycket oftare”

Skenande sjuklönekostnader, ökande korttidsfrånvaro bland yngre och hot om slopat karensavdrag hänger över svenska företag. Nu hotas tillväxten på allvar. ”Varje nyanställning innebär en risk”, säger Malin Hamlin på Lansengruppen.

Sjuklönekostnader ses som ett allt större tillväxthinder för svenska företag. I rapporten Företagens regionala utveckling 2026 uppger nästan tre av tio, 28 procent, av företagen att kostnaderna för sjuklön begränsar deras möjligheter att växa.

I 18 av 21 län är andelen företag som anger höga sjuklönekostnader som ett betydande tillväxthinder högre än år 2023.

TN har pratat med tre företagare inom åkeri-, handels- och omsorgssektorn. De lyfter alla fram ökande korttidsfrånvaro, förslag om slopat karensavdrag, och att de som arbetsgivare tvingas ta en allt större kostnadsrisk. Det slår mot både ekonomi, arbetsmiljö och framtidsplaner.

På åkeriet Gävle Fjärrfrakt märks problemen redan i dag – och vd:n Joakim Tuvér är säker på att de kommer att förvärras när ett generationsskifte närmar sig.

– Det är inte de äldre som är problemet – absolut inte. De är nästan aldrig sjuka, säger han.

Bolaget har omkring 50 anställda, många med 20–30 års anställningstid. I gruppen 50–60 år är sjukfrånvaron mycket låg, medan korttidsfrånvaron bland yngre däremot sticker ut kraftigt.

– Skillnaden mellan de äldre och de som är mellan 20 och 30 år är jättestor, säger Joakim Tuvér.

När de äldre går i pension väntar ökade kostnader, befarar han.

– Jag är helt övertygad om att det kommer att leda till kraftigt ökade sjuklönekostnader, eftersom yngre medarbetare är sjuka så mycket oftare.

Den återkommande korttidsfrånvaron skapar inte bara direkta kostnader, utan också praktiska problem i vardagen.

Skapar irritation

– För oss är det nästan omöjligt att hitta ersättare samma dag. Det blir irritation när samma personer är borta om och om igen och de äldre får täcka upp. Det kostar inte bara pengar, utan också energi och arbetsmiljö, säger Joakim Tuvér.

Samtidigt menar han att orsaken inte kan förklaras av arbetsmiljön.

– Ju längre du har varit här, desto mindre sjuk är du. Det borde inte vara kopplat till jobbet, men som arbetsgivare får vi ändå ta sjuklönekostnaden de första 14 dagarna.

I stället pekar han på bredare samhällsförändringar.

– Jag tror att det är ett samhällsproblem. Unga mår sämre generellt och tröskeln för att sjukanmäla sig är nästan obefintlig. Minsta lilla som tar emot så ringer man in och sjukanmäler sig.

”Det blir ett tillväxthinder – vi avvaktar längre innan vi växlar upp.”

Osäkerheten kring framtida sjuklönekostnader gör också företaget är mer försiktigt med att växa. Att snabbt utöka verksamheten med fler lastbilar och nyanställningar är riskfyllt, menar Joakim Tuvér.

– Det blir ett tillväxthinder. Vi avvaktar längre innan vi växlar upp, eftersom nästa generation som är på väg in kräver mycket mer arbete från ledningens sida. Vi vill ju inte hamna i att vi får kvalitetsproblem på grund av osäkerhet kring bemanningen.

Joakim Tuvér oroas över att kraven på ett slopat karensavdrag kan bli verklighet. Det skulle ytterligare förvärra situationen för Gävle Fjärrfrakt.

– Det skulle leda till ökade kostnader och ännu mer slitningar – då skulle det bli riktigt problematiskt, säger Joakim Tuvér.

”Inte något jäklar anamma”

Liknande signaler kommer från Vellingeblomman, där ägaren Elisabeth Tedestål menar att stigande sjuklönekostnader påverkar både ekonomin, arbetsmiljön och viljan att anställa.

– Vi är inte vana vid det här alls. Efter pandemin har sjukfrånvaron ökat jättemycket och den har inte gått ner igen, säger hon.

För ett handelsföretag slår frånvaro snabbt igenom i verksamheten.

– Tar vi in personal från bemanningsbolag får vi en dubbelkostnad. Vi betalar både för den som är sjuk och för ersättaren och det syns på sista raden, säger hon.

”De plikttrogna får springa fortare och jobba hårdare när någon är borta.”

Men den ekonomiska kostnaden är bara en del av problemet. Den ökade frånvaron påverkar också effektiviteten och arbetsmiljön.

– De plikttrogna får springa fortare och jobba hårdare när någon är borta.

Elisabeth Tedestål menar att en mer tillåtande syn på frånvaro följer med från skolan in i arbetslivet.

– Det är lätt att skicka ett sms och säga att man inte mår bra. Den mentaliteten har unga med sig. Det finns inte något jäklar anamma, säger hon.

Tvekar att nyanställa

Konsekvensen blir att företaget blir mer försiktigt vid nyanställningar. Tidigare sjukfrånvaro vägs in och osäkerhet leder ofta till tidsbegränsade lösningar.

– Vi tar hellre in bemanningsbolag än anställer om vi är osäkra. Då är det inte vi som tar hela risken.

Ett slopat karensavdrag skulle få allvarliga konsekvenser för verksamheten, betonar hon.

– Det skulle vara ett riktigt dråpslag. Om det inte kostar någonting att vara hemma finns inga incitament alls. Och hos oss måste man vara på plats, säger Elisabeth Tedestål.

Debatt om slopat karensavdrag oroar

Inom vård och omsorg blir sjuklönekostnaderna särskilt kännbara. Lansengruppen, tidigare Lansen Omsorg, driver bland annat gruppboenden för personer med funktionsnedsättningar. För företaget som har verksamhet dygnet runt, innebär varje sjukskrivning en dubbel belastning – både ekonomiskt och organisatoriskt.

– Vi kan aldrig säga att vi har stängt på grund av personalbrist. Verksamheten måste rulla 24/7, säger ordföranden Malin Hamlin.

När en medarbetare är sjuk måste någon annan omedelbart kliva in, vilket innebär dubbla kostnader.

– Det går inte att bara stryka en rad i schemat. Personen måste ersättas, och då får vi betala både sjuklön och vikarie, säger hon.

”Om karensavdraget tas bort skulle frånvaron öka – det skulle vara förödande för vår verksamhet.”

Osäkerheten kring framtida regeländringar – inte minst diskussionen om karensavdraget – skapar oro i branschen.

– Bara diskussionen om att ta bort karensavdraget bidrar till en stor osäkerhet kring vad det faktiskt innebär att ha personal anställd, säger Malin Hamlin.

– Om karensavdraget tas bort skulle frånvaron öka. Det skulle vara förödande för vår verksamhet och definitivt hämma tillväxten.

Nyanställning = risk

Ökade sjuklönekostnader riskerar att tränga undan andra viktiga delar.

– Personalkostnaden är vår absolut största kostnad. Drar den i väg måste vi dra ner på annat – utan att det påverkar kvaliteten i verksamheterna, säger Malin Hamlin.

Alla tre företagen pekar ut sjuklönekostnader som ett tillväxthinder. Osäkerheten gör att expansion skjuts på framtiden och nyanställningar ifrågasätts.

– Varje nyanställning innebär en risk. Du måste räkna med både sjuklönekostnad och vikariekostnad, säger Malin Hamlin.