”Värna språkförståelsen – för kulturens och ekonomins skull”

Värdet för företagskulturen av att kunna mötas på sitt modersmål ska inte tas för givet, skriver krönikören Nils Paul.

Språket är på många sätt nyckeln till arbete. I Sverige är vi vana att använda både svenska och engelska på jobbet, särskilt i internationella företag.

Även om engelskan blivit vår tids lingua franca borde vi inte förbise värdet av språkförståelsen mellan svenska, danska och norska - tre närbesläktade språk som förenar Norden historiskt.

Fotbollen stod för fjolårets språkdebatt när landslagets förbundskapten Jon Dahl Tomasson höll sina pressträffar på engelska, medan hans efterträdare, engelsmannen Graham Potter, faktiskt besvarade vissa frågor på svenska.

Håller vi på att mista språkförståelsen?

Svenska, danska och norska är trots allt tre olika språk, sprungna ur nordgermanskan. Både vana och viss ansträngning krävs för att förstå varandra, men rädslan för att bli missförstådd bör inte avskräcka.

Näringslivet har dessutom ett eget intresse i frågan. Språkförståelse underlättar kommunikation och gör fler människor anställningsbara, särskilt inom branscher med direkt kundkontakt som handel och transporter.

Den som behärskar ”skandinaviska” har helt enkelt fler möjligheter. I Oslo har unga svenskar länge varit ett självklart inslag på caféer, restauranger och hotell. Köpenhamn erbjuder i sin tur en arbetsmarknad som alltmer flyter ihop med den skånska.

Ändå avstår vi från att använda våra egna språk.

Vi svenskar är inte ensamma. En rapport från Nordiska rådet från 2021 visar att språkförståelsen backar i hela Norden. Allt fler unga väljer att kommunicera på engelska, vilket är en tråkig utveckling. Förmågan att förstå varandra över landsgränserna stärker trots allt vårt nordliga hörn av Europa.

Alltför ofta behöver vi svenskar dessutom påminnas om att det finns två huvudstäder med gatuskyltar på svenska: Stockholm och Helsingfors. När Sverige för första gången sedan 1998 skickade ett svenskspråkigt bidrag till Eurovision var det KAJ från Österbotten.

Uppskattningsvis 20 miljoner människor talar ett nordiskt språk. Värdet för företagskulturen av att kunna mötas på sitt modersmål ska inte tas för givet.

Kan vi vända trenden?

En del menar att skolan borde ägna mer tid åt danska och norska. Själv är jag inte lika säker. Övning ger färdighet, och den som vistas i en skandinavisk språkmiljö anpassar sig snabbt.

Att säga spörsmål i stället för fråga undanröjer snabbt ett missförstånd i Norge - och den som beställer en semla i Finland i hopp om ett bakverk lär sig snart en läxa.

Rädslan för att bli missförstådd får inte stå i vägen för att prova. Vi behöver fler nordiska mötesplatser och en större språklig nyfikenhet.

Det är dags att värna språkförståelsen - för både kulturens och ekonomins skull.