USA:S EKONOMI
Europas tysta hot mot USA – kan skaka om världsekonomin: ”Ett mycket farligt scenario”
När pensionsfonder minskar exponeringen mot amerikanska statspapper väcks en laddad fråga: kan Europas finansmarknader i nästa steg slå mot USA:s ekonomiska livsnerv? ”Fler börjar ställa frågan om det faktiskt är möjligt”, säger ekonomen Robert Bergqvist till TN.
”Sell America” – ett narrativ om att marknaden minskar sin exponering mot amerikanska tillgångar – har återupplivats i spåren av Grönlandskrisen.
Sell America som marknadsnarrativ, där investerare minskar sin exponering mot amerikanska tillgångar efter Grönlandskrisen, har fått ny kraft.
Parallellt diskuteras ett mer teoretiskt scenario där Europa skulle kunna använda amerikanska statspapper som ett strategiskt påtryckningsmedel.
SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist beskriver ett sådant scenario som potentiellt kraftfullt, men förenat med stora risker.
Nationalekonomen Lars Calmfors är inne på samma spår och varnar för amerikanska motdrag.
Johan Löf, USA-ekonom på Handelsbanken, tonar ner både Sell America-narrativet och sannolikheten för ett finansiellt vapen, men varnar för ökad volatilitet under Trump.
I måndags, när spänningarna kring Trumps (nu avblåsta) tullhot mot flera länder var som störst, syntes flera sådana rörelser på marknaden, berättade Jesper Fjärstedt, valutaanalytiker på Danske Bank, för Affärsvärlden.
”Kollar vi brett på finansmarknaden idag så karaktäriseras den av ’Sälj USA’. De amerikanska räntorna är upp och det säljs amerikanska statspapper. Även terminerna för USA-börserna visar på en negativ öppning”.
Fonder dumpar innehav
Under veckan kom dessutom nyheter om att danska pensionsfonden AkademikerPension planerar att helt sälja sina innehav i amerikanska statsobligationer före månadens slut. Enligt uppgift till DI ska även svenska pensionsjätten Alecta ha sålt cirka 70–80 procent av sitt motsvarande innehav.
Parallellt med dessa marknadsrörelser har det i delar av debatten spekulerats om ett annat, mer teoretiskt scenario: Att Europa skulle kunna använda sina omfattande statspappersinnehav i USA som ett strategiskt handelsvapen, som alternativ till handelsbazookan.
En sådan samordnad statsobligationsförsäljning skulle leda till att USA:s långa räntor skjuter i höjden. Det skulle i sin tur göra refinansieringen av den amerikanska statsskulden betydligt dyrare för Trumps administration och tynga företagens finansiering och ekonomin som helhet.
– Bara det faktum att vi pratar om det här nu gör att fler börjar ställa frågan om det faktiskt är möjligt. Att omvärlden markerar och tydliggör att det här är ett alternativ. Det skulle vara ett kraftfullt potentiellt vapen, säger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.
Det skulle skapa problem för Trump, inte minst när mellanårsvalen närmar sig och målet att beta av statsskulden sätts på prov, menar han.
– Om räntorna rör sig uppåt innebär det också att alla hans företagskompisar i USA, när de ska investera, och det är mycket investeringar som ska göras framöver, kommer att möta högre lånekostnader, säger Robert Bergqvist.
”Att sjösätta en sådan åtgärd skulle innebära ökad global fragmentering, stigande räntor och fallande börser”
Kan slå tillbaka
Ett större problem är att den som avfyrar ett sådant vapen också skulle drabbas av en enorm rekyl, varnar SEB:s seniorekonom.
– Vi får inte glömma att den amerikanska ekonomin är världens största och är djupt integrerad i världsekonomin, med tentakler över alla länder. Att sjösätta en sådan åtgärd skulle innebära ökad global fragmentering, stigande räntor och fallande börser, säger han.
Skulle exempelvis Kina, som äger en stor andel av USA:s statspapper, få för sig att sälja av sina innehav, skulle vi få se en fullständig kollaps på räntemarknaden, fortsätter Robert Bergqvist.
– Kineserna är smarta att inse att de inte vinner någonting på det här.
Risk för motdrag
USA skulle sannolikt inte lämna en sådan åtgärd obesvarad. Trump skulle exempelvis kunna försöka utnyttja andra länders säkerhetspolitiska beroende av USA till att omstrukturera sin statsskuld, menar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN.
– Om USA:s underskott fortsätter på den här nivån och statsskulden fortsätter att öka, och om man inte löser det med inflation, skulle man kunna försöka omstrukturera skulden. I värsta fall genom nedskrivningar, eller genom åtgärder som att förändra löptider och villkor, säger han.
”Men ju mer man följer Trumps politik, desto svårare är det att helt utesluta någonting”
Redan före Trumps mandat diskuterades det i en uppmärksammad uppsats om USA skulle kunna omstrukturera utländska centralbankers och statliga institutioners amerikanska statspappersinnehav till lån med hundra års eller evig löptid för att hantera statsskulden.
– Då framstod det som mycket fantasifullt. Men ju mer man följer Trumps politik, desto svårare är det att helt utesluta någonting eftersom han tar det till nya nivåer hela tiden. Det är omöjligt att förutspå vad kommande steg blir, säger han.
Vore en farlig väg att gå
Enligt Johan Löf, USA-ekonom på Handelsbanken, finns det skäl att inte underskatta USA:s maktställning i frågan.
– Man måste komma ihåg att det internationella finansiella systemet är USA:s hemmaplan. Europa är invävt och starkt beroende, så USA har många olika typer av tvångsmedel och motdrag som de skulle kunna ta till. Det är en låda man inte vill öppna. Ett sådant osannolikt scenario vore en mycket farlig väg att gå, säger Johan Löf, USA-ekonom på Handelsbanken.
I Handelsbankens färska konjunkturprognos analyseras konsekvenserna av Trumps nya tullhot. Huvudscenariot är att hoten snabbt försvinner, något som bankens ekonomer bedömde som mest sannolikt och som för tillfället har besannats (det betyder dock inte att Grönlandskrisen löses snabbt eller enkelt).
Samtidigt såg banken en relativt hög sannolikhet för att tullar på något sätt införs eller hoten upprepas och präglar närmaste kvartalen, men där en relativt snabb deeskalering följer innan det blir större genomslag i ekonomin.
Ligger långt borta
Risken för ett mer uppblåst handelskrig uppskattades vara liten. I ett sådant scenario skulle till och med handelsbazookan kunna komma ifråga som motmedel. Handelsbanken tog inte upp koordinerade försäljningar av statsobligationer som ett EU-vapen i sin rapport, men säger i efterhand:
– Att Europa skulle genomföra någon form av koordinerad aktion där alla samtidigt beslutar sig för att sälja amerikanska statsobligationer ur sina valutareserver för att öka trycket på USA, ligger mycket långt borta, säger Johan Löf.
Därtill bör Sell America-narrativet tas med en nypa salt, menar Johan Löf. De rörelser som hittills synts på marknaden, alltsedan turbulensen under våren 2025, handlar i större utsträckning om att minska riskexponering genom en gradvis diversifiering bort från USA och om ökad valutasäkring.
– Men sådana allokeringsskiften sker över tid även av andra skäl, till exempel att man ser större möjligheter till avkastning på andra håll eller vill vara med på nya trender, säger Johan Löf.
Behöver vara mer stryktålig
Ett tydligt budskap från Johan Löf och hans kollegor till både företag och hushåll är att vi sannolikt får leva med återkommande hot om handelskonflikter framöver.
– Man behöver vara mer stryktålig och ha en plan för hur man hanterar volatilitet. På vilka sätt är man själv sårbar om någonting händer? Det krävs mer risktänkande och scenarioplanering för att inte hamna i problem när negativa händelser inträffar, säger han.
Klart är att USA:s ökade oförutsägbarhet gör att landet i allt högre grad fjärmar sig från rollen som ett riskfritt alternativ. En position som varit närmast självklar sedan slutet av andra världskriget.
– Om vi har en miljö där USA inte längre framstår som den mest attraktiva destinationen för investeringar, så är det sannolikt att den långsamma diversifieringen bort från exempelvis amerikanska statsobligationer fortsätter. Handelsbanken räknar med en fortsatt försvagning av dollarn under 2026, säger Johan Löf.
Vidare tror Robert Bergqvist att synen på amerikanska statsobligationer kommer att omvärderas över tid.
– Om vi skulle ha det här samtalet om fem år kommer vi nog till slutsatsen att världen äger mindre amerikanska räntepapper än tidigare. Jag hoppas att någon kan förklara för Donald Trump att han sitter i ett extremt beroendeförhållande av att få in kapital och finansiera sin ekonomi, tillägger Robert Bergqvist.
En sådan utveckling skulle göra det svårt att se hur Trumps projekterade tullinkomster skulle vara stora nog att väga upp förlusterna, menar Lars Calmfors.
– Mellan tummen och pekfingret skulle jag bli förvånad om man kan ta in mer än högst runt 1 procent av BNP i ökade tullintäkter. Det är som med Laffer-kurvan, om man vill maximera tullinkomsterna finns det en kritisk punkt. Höjer man tullsatserna över den minskar i stället tullintäkterna, eftersom den minskning av handelsvolymen som blir följden väger tyngre än de högre tullsatserna, säger Lars Calmfors.
