TULLKRISEN

Ekonomerna: Så kan EU tackla nya tullhotet – ”Vik inte undan”

Efter USA:s senaste tullbesked måste EU sätta hårt mot hårt, menar flera nationalekonomer som TN varit i kontakt med. "EU försökte blidka Trump och nu vet vi att det inte fungerar”, säger Klas Eklund till TN.

Efter att en rad andra länder placerat militär på Grönland i syfte att stötta Danmark har Donald Trump hotat med att den 1 februari införa tullar på ytterligare 10 procent mot de aktuella länderna, där bland annat Sverige ingår. Han har dessutom hotat med att höja dem till 25 procent i juni.

Det innebär att det handelsavtal som EU och USA förhandlade fram i somras får anses vara förbrukat.

Det menar Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd på Institutet för näringslivsforskning, IFN.

– Läget är allvarligt och mycket bekymmersamt. Man trodde att man hade någon typ av avtal men om inte tidigare så är det är uppenbart nu att man inte kan lita på någonting längre. En uppgörelse eller ett avtal är inte längre en uppgörelse eller ett avtal eftersom Trump kan ändra det i morgon eller i övermorgon, säger han till TN.

Osäkert läge

Det är högst sannolikt att Donald Trump tar till hot om tullar även nästa gång det finns något han är intresserad av, menar Fredrik Sjöholm.

– Jag är personligen negativ till tullar, men jag var en av dem som ändå tyckte att den här uppgörelsen som vi gjorde med USA förra gången naturligtvis inte var bra, men ändå okej. Då visste vi vad som gällde, det var 15 procents tullar. Men det vet vi inte nu så det finns en enorm osäkerhet.

– I det här läget måste Europa prova en annan strategi och den strategin är tyvärr att slå tillbaka. Det finns en risk för att det eskalerar konflikten men jag tror att man måste visa att höjer ni tullarna så gör vi likadant.

Efter de senaste förhandlingarna med USA var det många som ansåg att EU hade lagt sig för platt. Medan USA skulle belägga de flesta varor från EU med tullar på 15 procent var motsvarande siffra från EU på amerikanska varor 0 procent.

”När man har att göra med en person som dels inte håller avtal, dels är helt oberäknelig, så måste man kanske anpassa strategin därefter.”

Den här gången är Sveriges statsminister Ulf Kristersson såväl som andra europeiska ledare mer inne på att sätta hårt mot hårt. Det pratas även om att använda EU:s så kallade så kallade ”handelsbazooka”, vilket skulle innebära ett helt paket med hårda åtgärder i syfte att begränsa amerikanska företag.

Fredrik Sjöholm tycker att det är för tidigt för EU att plocka fram sitt starkaste vapen, men han välkomnar att EU förbereder motåtgärder i den händelse att USA väljer att gå vidare med sitt hot.

– Det är rimligt att man lägger sig på en motsvarande nivå. Att det USA gör mot Europa, det gör vi mot USA.

Så om USA trappar upp igen så får EU svara med samma mynt?

– Ja, det får bli så. Det är jättetråkigt men vi har provat den andra vägen. Och när man har att göra med en person som dels inte håller avtal, dels är helt oberäknelig, så måste man kanske anpassa strategin därefter.

Företag försöker hitta nya marknader

Fredrik Sjöholm gissar att de flesta svenska företag just nu funderar över angående om de ska fortsätta att exportera till USA, eller om det är bättre att öppna en verksamhet i USA och på så sätt slippa tullarna, och att åtminstone en del kommer att välja det senare alternativet.

Samtidigt leder osäkerheten till att många ser över sina leverantörskedjor, menar han.

– Man ser över hela produktionen och försöker minimera riskerna, kanske genom att diversifiera och ha fler leverantörer. Man kanske försöker hitta nya marknader för att exportera sin slutprodukt. Det är nog en ganska febril aktivitet i många svenska företag just nu.

”Kan inte lita på USA”

Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, är inne på samma linje.

– Följden för företagen blir ju att osäkerheten stiger. Konjunkturen lär ändå fortsätta att förbättras men den kommer att få ett litet hack i kurvan, och en del företag kommer säkert att tänka över om de verkligen vill handla med USA, säger han till TN.

Eftersom Donald Trump hotade med tullar även när det gällde situationen i Iran så anser Fredrik NG Andersson att tullhotet kopplat till Grönland inte direkt kom som någon överraskning. Det är helt enkelt så Donald Trump gör när han gärna vill ha något, menar han.

– Situationen i Europa har hamnat i bevisar att vi är inne i en stor samhällsomställning och att vi inte kan lita på USA längre. Vi kan inte ens lita på USA när vi har ett handelsavtal med dem utan vad som helst kan hända.

Hur allvarligt är det här läget?

– Jag skulle säga att det är mindre allvarligt än i början på förra året för då var det mer överraskande. Nu har vi ändå förstått att det här kan hända och därför är vi mer förberedda. Det gör läget mindre allvarligt på kort sikt men på lång sikt är det jätteallvarligt eftersom vi ändrar spelreglerna utan att veta var vi hamnar.

”Man måste vara stark och stå upp mot USA men man måste också hitta en möjlighet till reträtt för Trump.”

Fredrik NG Andersson anser dock att det är viktigt att behålla lugnet och inte låta känslorna ta över.

– Jag tycker att man ska agera genom att markera hårt mot USA, men samtidigt vill man inte hamna i en situation där allting bara eskalerar. Man vill inte gå in i en återvändsgränd för då riskerar man att tappa kontrollen över situationen. Man måste vara stark och stå upp mot USA men man måste också hitta en möjlighet till reträtt för Trump.

– Det börjar finnas en allt starkare inrikespolitisk opposition mot honom när det kommer till detta. Och det är kanske är bättre för EU att se till att den agerar snarare än att försöka stoppa det hela på egen hand.

Att EU är i en förhållandevis svag situation på den globala arenan gör det omöjligt att gå ”hur långt som helst”, menar Fredrik NG Andersson. Han påminner om att EU fortfarande måste hantera det militära hotet från Ryssland och att EU är starkt beroende av amerikansk teknologi, för att nämna två exempel.

– Nu i helgen har USA:s finansminister pratat om Europa som svagt och sagt att därför kan man göra så här. Vi måste visa att så svaga är vi inte. Men vi kan ju inte spela med kort vi inte har.

”USA fick de bästa villkoren”

Nationalekonomen Klas Eklund tycker inte heller att EU ska böja sig för Donald Trump i det här läget.

– Det här potentiellt väldigt dramatiskt och kan förstås urarta till en väldigt farlig situation. Men jag tycker inte att EU ska vika ned sig, säger han till Tidningen Näringslivet.

När handelsavtalet mellan EU och USA skrevs under i fjol var det USA som fick de bästa villkoren, menar han.

– Kanske för att EU hoppades att säkerhetsgarantierna för Ukraina fortsatt skulle vara på plats och för att blidka Trump. Nu vet vi att det inte fungerar eftersom Trump är villig att sälja ut Ukraina, gå till attack mot sina allierade i Europa och bryta mot det avtal som skrevs under i somras.

Kina svarade med att ge samma tullar tillbaka som Trump kom med. Är det så EU också borde hantera honom?

– Det finns olika vägar framåt men inledningsvis tror jag att det bästa är att helt enkelt säga att avtalet från i somras inte gäller. Det betyder i så fall att USA inte kan räkna med att dess export till Europa blir tullfri och så får vi se hur Trump reagerar på det. Om han eskalerar kan EU alltid använda den så kallade ”Handelsbazookan”.

Trump har förstås svängt fram och tillbaka väldigt mycket i sina tullutspel och det är bara mindre delar av dem som verkligen materialiserats och dessutom har de delvis kunnat kommas runt genom tredje land.

Trumps svängande fram och tillbaka har också lett till ett eget begrepp, Taco (Trump always chickens out) som myntades efter att han backade från sina tullar efter ”Liberation day”-fallet när aktiemarknaden kraschade på Trumps tullkrig med omvärlden och den amerikanska obligationsmarknaden svarade genom att långräntorna i USA steg.

”Det som ligger närmast till hands är väl att inte ratificera handelsavtalet med USA.”

Men om presidenten menar allvar med sina tullsatser så skulle det så klart vara väldigt allvarligt för den internationella handeln inklusive svenska exportföretag.

– Med de nivåer som redan ligger så skulle det i så fall innebära tullar på omkring 25 procent på nästan alla varor som EU exporterar till USA och en potentiell höjning till 40 i sommar. Sådana tullar skulle få mycket allvarliga konsekvenser för den svenska och europeiska ekonomin, säger Fredrik Erixon, nationalekonom och chef för tankesmedjan ECIPE.

Det är en så pass hög nivå att det inte går för exportörer att hantera den ökade kostnaden genom att minska marginaler, menar han.

– Det skulle innebära avsevärt minskad export från Europa till USA över tid.

En viss nivå av tullar kan hanteras genom att styra om flöden, producera i fabriker på andra platser och genom nya handelsavtal med andra regioner som exempelvis Sydamerika. EU väntas exempelvis i dagarna komma i lås med Mercosur-avtalet som legat på bordet i ett kvarts sekel.

– Men om tullarna ökar kommer det givetvis att bli en kostnad initialt ändå och det innebär minskad försäljning, personaluppsägning och så vidare.

Fredrik Erixon tycker att det är klokt av europeiska ledare att i första läget söka dialog i stället för att eskalera tonläget, men han anser också att man måste vara beredd på alternativet.

– Jag tror att Europa behöver vara beredd att göra motdrag som kan eskalera den här handelskonflikten. Det som ligger närmast till hands är väl att inte ratificera handelsavtalet med USA.

Om det hela fortsätter att eskalera därefter finns EU:s ”Anti-Coercion Instrument” eller det som i media brukas kallas ”handelsbazookan”. Frankrikes president Emanuel Macron har varit sugen på avtryckarknappen där men Fredrik Erixon tycker man ska vänta.

– Det tycker jag att man ska ha i arsenalet om Trump väljer att eskalera.

Tror du att det blir Taco igen?

– Det är ju det som är omöjligt att veta. Det är en massa olika tweets hit och dit och så leder det inte till någonting. Han är en person som levererar hot, fantasier, lögner och allt möjligt.

Dollar och aktier ner – guld och kronan upp

Marknaden lät inte vänta med sina reaktioner på Trumps tullhot. OMX30 föll nästan 2 procent direkt på morgonen och både euron och kronan stärktes mot dollarn. Även guld fortsatte upp med knappt 2 procent till ett nytt all time high på knappt 4 700 dollar per uns.

Guld var ”världsvalutan” innan dollarn blev det i samband med Bretton Woods-systemet tillkom 1945 och ädelmetallen brukar inte sällan stiga i lägen av turbulens kring USA och dess finanser.

– När guldet stiger så dramatiskt som det gjort det senaste året så brukar det vara en kraftig markering mot Amerikas förmåga att sköta sina institutioner, sin politik och att vara en aktör som erbjuder ekonomisk stabilitet i världen. Trump-administrationens fullkomligt bisarra attacker på den amerikanska centralbanken som finns i sammanhanget tror jag definitivt spelar in också, säger Fredrik Erixon.

Att Stockholmsbörsens 30 största bolag endast faller med 2 procent på tullhoten får dock kanske ses som en närmst avslappnad marknadsreaktion på läget. Bolagen är totalt upp drygt 3 procent sedan årsskiftet trots att kronan är den valuta som gått starkast.

– Överlag så har väl europeiska börser varit rätt återhållsamma i den reaktion som man har sett. När jag tittade på tyska DAX och på franska index så är också en mindre reaktion än i Sverige.

Om tullsatserna verkligen skulle bli allvar så är läget annorlunda.

– Då är den här marknadsrörelsen en piss i Mississippi. Men jag gissar att marknaden tolkar det som att man väntar och ser vad som verkligen kommer ur detta och vad det blir för svar från EU. Trump ska ju till Davos nu också.

Allt viktigare med geopolitik

Klas Eklund ser guldets rörelse som en så kallad ”debasement trade”.

– Väldigt många anser att världen är ganska osäker och då söker man något som historiskt varit en säker hamn. Det har blivit guld och även silver på sistone. Jag tror även att den svenska kronan varit en del av denna debasement trade och det skulle inte förvåna mig om det fortsätter, om än kanske i något långsammare takt.

Han tror att man måste räkna med att handel med USA kommer att försvåras.

– En generell lärdom är ju att geopolitik och geopolitisk osäkerhet kommer att bli allt viktigare i framtiden. Jag tror också att en följd av allt det här är att man får räkna med att värdekedjorna hackas upp och att kostnaderna för att producera stiger. Allt annat lika bör det betyda att såväl kostnader som inflation och räntor kommer att ligga högre i det nya normala än de gjorde före pandemin.