JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET
Förslag om lönetransparens kritiseras – ”Oproportionerligt”
Det ska bli lättare för anställda att få reda på vad kollegor som gör likvärdiga jobb har i lön, föreslår regeringen. Men Camilla Gannvik, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, ställer sig mycket frågande till om reglerna kommer ha några positiva effekter på löneskillnaderna.
Förslaget från regeringen och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) lämnas nu över till Lagrådet för granskning. I grunden ligger ett EU-direktiv om lönetransparens.
– Vi flyttar fram positionerna för att utplåna lönegapet mellan män och kvinnor, säger Nina Larsson på en pressträff.
Skillnaden i lön mellan män och kvinnor var drygt tio procent 2024, varav nära hälften (4,6 procentenheter) inte gick att förklara.
Förslagen innebär bland annat att arbetsgivaren ska tala om för den som kan komma att anställas vad ingångslönerna är för jobbet. En arbetstagare ska, på begäran, ha rätt att få veta vad genomsnittslönen är för andra anställda som utför likvärdigt arbete.
Arbetsgivare med mer än 250 anställda ska årligen lämna en lönerapport till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Reglerna föreslås börja gälla den 1 juli i år.
Kostsam åtgärd
Camilla Gannvik, arbetsrättsjurist och expert på lönebildning på Svenskt Näringsliv, är kritisk till förslagen.
– Syftet är gott, men den föreslagna lagstiftningen riskerar att bli en mycket kostsam åtgärd med oproportionerligt hög administrativ börda för arbetsgivare i förhållande till det resultat som kan förväntas. Svenskt Näringsliv ställer sig mycket frågande till om de nya reglerna kommer ha några positiva effekter på löneskillnaderna i Sverige, säger hon till TN.
Ett mer effektivt sätt att bryta reproduktion av stereotypa föreställningar är att synliggöra individer, menar hon.
– När lönesättningen i stället utgår från varje medarbetares faktiska arbetsinsats, styrkor, prestationer och utvecklingsvilja så stärks möjligheten att bedöma kompetens på ett sätt som inte låser fast människor i traditionella könsroller. En övervägande majoritet av svenska arbetstagare omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtalen har könsneutrala lönekriterier, som är anpassade efter respektive verksamhets mål och förutsättningar, säger Camilla Gannvik och fortsätter:
– Dessa kriterier och lokala parters lönebildningsarbete säkerställer att löneutvecklingen baseras på den enskildes bidrag till verksamhetens resultat och utveckling – inte kön, schabloner om yrken eller hur ”skicklig löneförhandlare” en individ någon är.
