DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN

Här finns landets bästa vård – avslöjar knepen: ”Var inte rädd för privata aktörer”

År efter år toppar Region Halland nationella jämförelser av vården. Politisk stabilitet och ett tidigt öppnande för privata företag har varit avgörande, menar regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Emma Pihl. ”Det handlar om att verkligen tänka till, är detta det bästa för patienten?”, säger hon till TN.

God medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och nöjda patienter. Medan andra regioner kämpar med långa köer och bristande effektivitet har Halland genom åren fått höga placeringar i en rad olika nationella jämförelser. Och nyligen var det dags igen.

I en rapport som Svenskt Näringsliv släppte i mitten av november pekas Halland ut som den mest effektiva av samtliga regioner. Med andra ord har Halland utsetts till den region som lyckas få ut så mycket vård som möjligt med de resurser som står till förfogande.

Emma Pihl är hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland, vilket innebär att hon är regionens högst ansvariga tjänsteman för frågor som rör vården.

– Jag tror att det egentligen är många samverkande delar. Dels så är det ett gott hälsoläge i befolkningen och det är vi ju många, både regionen och de halländska kommunerna, som hjälps åt med. Sen har vi varit relativt friska och haft lång livslängd länge och det skapar förutsättningar att jobba med det som är viktigt, säger hon till TN.

Med undantag för ett par år i kommunsektorn har Emma Pihl arbetat i Region Halland sedan 1993, där hon innan sitt nuvarande jobb hade rollen som chef för närsjukvården, de vårdcentraler som regionen driver i egen regi.

”Vi har haft en väldigt stabil politik.”

Och även om Halland har ett bra utgångsläge vad gäller befolkningens hälsa, så finns det andra faktorer som hon menar har lagt grunden för de halländska vårdframgångarna.

– Vi har haft en väldigt stabil politik. Även i de här stora frågorna, där man skulle kunna bedriva partipolitik mot varandra, så har man jobbat mycket med konsensus i Halland. Det är viktigt att komma överens när det gäller den här typen av stora och svåra frågor för annars är risken att bli för svajigt för både invånarna och verksamheten. Så just det här med samsyn över blocken, det skulle jag vilja säga har gett väldigt goda förutsättningar.

Region Halland har genom åren alltid haft borgerliga styren även om de exakta konstellationerna har skiftat mellan mandatperioderna. För närvarande styrs regionen av en minoritet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. Men även de andra partierna har alltså enligt Emma Pihl bidragit till att skapa stabila och långsiktiga förutsättningar för vården.

– Vi har en trygg politik som anger riktning och vad de vill uppnå. Men hur det ska gå till ligger på våra förtjänstfulla medarbetare. Det finns en otroligt stor tillit. Och dessutom har vi haft en långsiktigt stabil ekonomi som gör att vi kan ge verksamheterna realistiska budgetar.

Varför är det viktigt med konsensus mellan de politiska blocken?

– Det är otroligt viktigt för kursändringar kostar väldigt mycket i både resurser och energi från verksamheten, som i stället kan användas till att bedriva vård. Jag ska inte ge mig in i politiken, det är inte min roll. Men långsiktig god finansiering är alltid bättre än korta pengar i offentlig verksamhet.

Först ut med vårdval

Vården i Halland har en lång tradition av att samarbete mellan offentliga och privata aktörer. När lagen om vårdval i primärvården infördes i hela landet år 2010, hade invånarna i Halland redan haft möjlighet att välja sin vårdcentral i tre år. I dag drivs ungefär hälften av regionens vårdcentraler i privat regi, vilket kan jämföras med cirka 25 procent när lagen först började tillämpas.

– Vi har en väldigt god tillgänglighet till vården i Halland och det bygger på ett det från början har funnits ett långsiktigt tänk om att hallänningen ska få den vård som den behöver. Det fanns en väldigt tydlig politisk vilja kring det och det gjorde att vi tidigt gick in och använde oss av privata aktörer som komplement och som branschkollegor.

Eftersom Halland var tidigt ute med att ta till sig privata aktörer så finns det i dag upparbetade och tydliga strukturer för att ta hjälp av näringslivet när behovet uppstår, menar Emma Pihl.

– Och då har vi också kunnat använda de resurser som finns både till att bedriva vår egen verksamhet och till verksamhets- och kvalitetsutveckling, i stället för att bara svara på olika fluktueringar.

Emma Pihl har flera exempel på hur regionens verksamhetsutveckling har lett till ökad effektivitet och bättre vård.

”Jobbar vi utifrån patientens bästa och får till kvaliteten på ett bra sätt så kommer pengarna per automatik.”

Ett av dem är från hjärtsjukvården där det tidigare fanns en process som förvisso inte var dålig men inte heller ”top notch”, som Emma Pihl uttrycker det. Det handlar om patienter som befinner sig i ett kritiskt läge efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Sedan en tid tillbaka tar sjukvårdspersonalen prover och diagnostiserar dem redan i ambulansen i stället för att vänta till patienten kommer in till akutmottagningen.

– Därmed vet vi vad som är galet när vi kommer in, vilket medför stora vinster. Patientens väg genom verksamheten blir snabbare, kvaliteten för patienten blir bättre och arbetsmiljön blir samtidigt bättre för de medarbetare som finns runt omkring.

– När vi gör förändringsarbete i Halland så utgår vi från patient och kvalitet mer än att vi behöver spara pengar och jag tycker att det här är ett bra exempel på det. Jobbar vi utifrån patientens bästa och får till kvaliteten på ett bra sätt så kommer pengarna per automatik. God kvalitet ger ofta lägre kostnader för då gör vi rätt och ser till att patienten hamnar rätt från början.

Vissa menar att det behövs mer pengar till vården för att kvaliteten ska höjas, men då låter det som att ni tänker tvärtom?

– Ibland behöver man skjuta till mer pengar om det är en ny behandlingsform eller något sådant som kommer. Men väldigt mycket kan vi göra med befintliga medel genom att skruva eller justera i våra befintliga upplägg.

”Då vågade Halland sticka ut hakan.”

Ett annat exempel handlar om när politiken på nationell nivå för ett antal år sedan gick ut och lovade att ingen skulle behöva vänta på akuten i mer än fyra timmar.

– Då vågade Halland sticka ut hakan och säga att det inte är säkert att det är bättre att bli inlagd efter fyra timmar. Det kanske är bättre att man är på akuten i sex timmar och sen får man komma hem till sin egen säng i sitt eget hem.

Så i den frågan valde Halland att gå sin egen väg, berättar Emma Pihl.

– Det handlar om att verkligen tänka till, är detta det bästa för patienten eller finns det smartare sätt? Då menar vi att om vi kan färdigbehandla på ett par timmar till så är det bättre för då är du i din egen miljö när du kommer hem igen och där tillfrisknar du fortare i de allra flesta fall.

Ett tredje och mer nutida exempel handlar om att Halland precis som många andra regioner har märkt av att den psykiska ohälsan har ökat bland framför allt ungdomar. Till en början ledde det till ett ökat inflöde till vårdcentralerna som ofta tyckte att det var utmanande att få kläm på vad patienternas problem handlade om.

”Sverige har satt upp en vårdgaranti om att alla ska få specialistvård inom 90 dagar, men i Halland har vi sagt inom 60 dagar till specialistvården och inom tre dagar till primärvården.”

Då skapade Region Halland en specialväg in just för ungdomar med psykisk ohälsa, varifrån de sedan hänvisas vidare till exempel psykiatrin eller till primärvården. På så sätt får patienterna ett snabbt omhändertagande samtidigt som vårdcentralerna avlastas.

Att vårdcentralerna har möjlighet att snabbt ta emot patienter är nämligen avgörande för att vården som helhet ska fungera bra, menar Emma Pihl.

– Politiken i Region Halland slog tidigt fast att det inte får vara så att man inte kommer till sin vårdcentral utan alla invånare i Halland ska få den vård de behöver när de behöver den. Och det var då man tog fram vårdvalsmodellen, det var i Halland som den uppfanns. Senare var medarbetare hos oss också med och skrev lagen kring lagen om valfrihet.

Har det blivit som man önskade, att alla får vård om och när de behöver?

– Alla får vård och den absoluta majoriteten får det inom den tidsregeln som är uppsatt. Sverige har satt upp en vårdgaranti om att alla ska få specialistvård inom 90 dagar, men i Halland har vi sagt inom 60 dagar till specialistvården och inom tre dagar till primärvården.

Privat specialistvård

Utöver att hälften av Hallands vårdcentraler numera drivs i privat regi så spelar de privata aktörerna även en viktig roll inom regionens specialistvård. Exempelvis har reumatologin upphandlats och drivs i sin helhet av en privat aktör.

Dessutom är näringslivet ett viktigt komplement när det offentliga inte hinner med. Om den egna verksamheten inte kan erbjuda vård inom de utlovade 60 dagarna så har patienten möjlighet att välja att i stället gå till en privat aktör. I vissa fall kan patienten välja en söka sig till privat specialist snabbare än så, men upplägget bygger i regel på att det har gjorts en bedömning på sjukhus. Det kan till exempel handla om att patienten har bedömts behöva en operation och att patienten då vänder sig till en privat klinik.

Hur viktiga är de privata utförarna för att helheten ska fungera?

– Alla delar är jätteviktiga i hälso- och sjukvårdssystemet. Alla har sin viktiga roll.

För det finns ju också andra regioner som är mer inne på att sköta mer i egen regi och lägga mindre på privata aktörer.

– Utifrån ett tjänstemannaperspektiv så kan jag bara titta på statistiken för att se att de allra flesta hallänningar får vård i rimlig tid och att patienterna i regel också är väldigt nöjda. Då tänker jag att vi har en bra balans mellan de olika verksamheterna.

”Vi ser varandra som kollegor, men med lite olika uppdrag.”

Emma Pihl vill inte ge tips till andra regioner eftersom förutsättningarna ser så olika ut. Men om hon får tala för sin egen region så har Halland under lång tid haft tydligt fokus på patientnyttan i prioriteringar och utveckling, och det menar hon har varit en framgångsfaktor.

– Om det blir bra för patienten eller invånaren så kommer det att bli bra för verksamheten. Och var inte rädd för privata aktörer. Vi får hjälp av varandra och alla behövs i hälso- och sjukvårdssystemet.

– Men det är också väldigt viktigt att vi lär av varandra och tänker på hur man kan omsätta det man lärt sig i den strukturen man finns i själv.

Enligt Emma Pihl finns det ett bra samarbete mellan de privata och offentliga vårdaktörerna i Halland. Hon berättar om strukturer med återkommande möten där det finns goda möjligheter för medarbetare inom privat och offentlig vård att ställa frågor till varandra.

– Det är viktigt att vi ser till att hålla ihop det som ett system. Att vi ser varandra som kollegor, men med lite olika uppdrag. För i slutändan är det viktiga att det blir bra för invånaren. Vi måste hela tiden ha invånaren i fokus.