DEBATTEN OM FRISKOLORNA

”Barn i bojor, klasskamp och lögner om friskolan”

Annika Westh är skribent och utredare i eget företag. Hon är tidigare gymnasielärare och politisk tjänsteman.

Det måste bli ett slut på politiska förslag som bara vill försämra för friskolor genom att de får sämre villkor, utifrån diffus argumentation och under ideologisk täckmantel, skriver krönikören Annika Westh.

Valrörelsen är under uppsegling och redan nu skönjer vi några konturer: Partierna tävlar med varandra om skarpa krav för att bekämpa de kriminella gängen. I skrivande stund leder Socialdemokraterna med sitt krav på fotboja på sexåringar som hotas av gängens rekrytering. Vänsterpartiet utnämner de superrika till huvudmotståndare – ett eko av forna tiders klasskamp.

Och Socialdemokraterna och Liberalerna går unisont till angrepp på friskolorna. Ägarna beskrivs som kallhamrade kapitalister som låter vinstintresset gå före elevernas bästa. Det är bara en i raden av mytbildningar och lögner som sprids om friskolorna.

”Men varför är det så? Svaret är: av ideologiska skäl.”

Men ett påstående stämmer: Friskolorna verkar inte på en vanlig marknad i konkurrens med de offentligt drivna skolorna För att en marknad ska fungera, finns flera viktiga kriterier. Som lika villkor och fullständig information. Det saknas här.

Men varför är det så? Svaret är: av ideologiska skäl.

För det här läsåret beslutade Stockholm stad, socialdemokratisk styrd, att missgynna friskolor genom att dra ner skolpengen till dem med 84 miljoner, med motiveringen att ”kommunala skolor har ett större ansvar – ett utbudsansvar”. Hur det ansvaret tas genom att försämra för alla de elever som valt en friskola är en gåta. Friskolor erbjuder de skolplatser en kommun ska tillhandahålla, i samma utsträckning som de kommunala skolorna.

Om utgångspunkten vore att ”tillhandahålla platser”, skulle fokus inte vara på vem som huvudman, utan på att vårda de skolor som hundratusentals familjer har valt och därmed ge lika skolpeng till alla skolor oavsett huvudman. Att sätta ekonomiska käppar i hjulet för friskolor har inget annat syfte än att försämra förutsättningarna för friskolor – ett syfte som vilar på ideologisk grund; motstånd mot valfrihet. De som påstår annat är skyldiga att motbevisa det.

”Flera av dessa argument klingade precis likadant för trettio år sedan.”

För att kunna göra ett bra val, måste man ha fullständig information om vad som finns att välja bland. Därför har friskolor länge önskat gemensam kö för alla skolor - för att minska det övertag de mer välinformerade har och därmed göra valen mera jämlika. Så långt har de tre största städerna i landet inte kommit ännu, även om var och av dem numera har ett centralt system där alla skolor listas.

Men även om gemensam kö för alla skolor införs och god information tillgodoses om vilka skolor familjer kan välja, finns alltid de som inte vill göra egna, aktiva val. För att man inte tycker att det är viktigt. För att kommunen ändå ombesörjer din plats. För att man inte tycker att man ska behöva välja. För att man är rädd att välja fel.

Flera av dessa argument klingade precis likadant för trettio år sedan, när ett nytt pensionssystem infördes och medborgarna själva skulle få börja välja hur pensionspengarna skulle förvaltas. Många lät bli att välja i protest mot nyordningen.

”Det är i denna skärningspunkt vi ser skiljelinjen mellan olika samhällsåskådning och ideologi.”

Den som förespråkar valfrihet och gemensam kö får ofta höra att man inte ska behöva välja överhuvudtaget. Att alla skolor ska vara bra skolor och rusta ditt barn för det den behöver i framtiden, för jobb eller för att klara högre studier.

Det stämmer att alla skolor ska vara bra skolor. Men skolor är olika och har olika filosofi och kultur. Olika lärare. Så visst kan det förekomma att någon upplever att de valde fel. Och hade möjligheten att välja inte funnits, hade de inte kunnat känna så.

Det är i denna skärningspunkt vi ser skiljelinjen mellan olika samhällsåskådning och ideologi: du kan av eget val eller av födsel och ohejdad vana se samhället utifrån perspektivet att staten är dina föräldrar och här överlåta viktiga livsval. När staten tar hand om befolkningen blir det rättvist och jämlikt, även om standard är lägre. Att det blir lika för alla står över allt annat. Utom för dem som har riktigt mycket pengar. De har alltid resurser att välja.

”Det måste bli ett slut på politiska förslag som bara vill försämra för friskolor.”

Eller så har du den ideologiska utgångspunkten att du själv har ansvar för ditt liv. Att du själv ska tillåtas ha en egen drivkraft och göra egna val - även om de valen skulle visa sig vara dåliga. För den som är för valfrihet, är det ett pris man är villig att betala, hellre än att bli behandlad som ett barn.

Det måste bli ett slut på politiska förslag som bara vill försämra för friskolor genom att de får sämre villkor, utifrån diffus argumentation och under ideologisk täckmantel. Nästa år är det valår. Att granska de förslag som läggs fram kommer att vara viktigt. Väldigt viktigt.

Om krönikören

Annika Westh är skribent och utredare i eget företag. Hon är tidigare gymnasielärare och politisk tjänsteman.