DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Kritiken: Därför funkar inte Arbetsförmedlingens jobbinsats – ”Hela systemet är väldigt skevt”

Färre chanser till jobb, mitt i historiskt hög arbetslöshet. Det är resultatet av att Arbetsförmedlingen inte stramar åt Rusta och Matcha tillräckligt hårt, menar näringslivet. ”Det behövs mycket högre trösklar in och lägre trösklar ut”, säger Jessica Forss Katz på Kompetensföretagen.

Alldeles för lite och alldeles för sent. Så sammanfattar Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert på bransch- och arbetsgivarorganisationen Kompetensföretagen, den utveckling som skett med den arbetsmarknadspolitiska insatsen Rusta och Matcha. Det är nu ungefär ett år sedan Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, kom med sin utvärdering av matchningstjänsten. I den konstaterades det bland annat att en del av de anslutna leverantörerna inte levererade tillräckligt väl.

IFAU:s slutsats var att de privata leverantörerna på det stora hela inte fick ut fler människor i arbete trots att de medförde en ökad kostnad. Helt fel, menade näringslivet, som pekade på att många leverantörer gjorde bra ifrån sig och att det var fel att dra alla över en kam. Det rapporten egentligen visade, menade arbetsgivarna, var att Arbetsförmedlingen hade misslyckats med sitt beställaransvar.

När TN skrev om rapporten och den efterföljande kritiken, medgav även Arbetsförmedlingen att de borde ha gjort mer för att stänga av lågpresterande aktörer. Då var antalet anslutna leverantörer till Rusta och Matcha uppe i 220. Tillsammans hade de 1 101 aktiva avtal med Arbetsförmedlingen.

Sade upp 94 avtal

I mars i år genomförde Arbetsförmedlingen en uppdatering av avtalen med ytterligare ett kvalitetskrav. Enkelt förklarat innebär förändringen att om en leverantör presterar för dåligt så har Arbetsförmedlingen numera rätt att häva avtalet.

Sedan dess har Arbetsförmedlingen sagt upp 94 avtal med totalt 54 av leverantörerna.

– Vi bedömde att systemet inte var så effektivt som det var tänkt så nu har vi agerat på det och infört vissa förbättringar, säger Martin Kruse, direktör för inköp och marknad på Arbetsförmedlingen, till TN.

– 8,5 procent av alla avtal hävdes så det är en ganska stor andel. Nu planerar vi för nästa resultatöversyn, för sådana här rensningar kommer vi att göra fler gånger. Vid nästa omgång blir det de som presterar sämst utifrån den konkurrens som råder då som kommer att sägas upp. Så det blir ju ett successivt skärpande system.

Kvalitetskravet går ut på att Arbetsförmedlingen har en rad kriterier som leverantörerna måste leva upp till. Myndigheten utgår från ett betygssystem med en skala på 1 till 4 stjärnor, där fyra stjärnor är det bästa. Betyget räknas fram utifrån objektiva data som till exempel hur många deltagare leverantören har haft och hur många av dem som har fått ett arbete.

”Får vi indikationer på att någonting inte ser bra ut så tittar vi djupare på det.”

De leverantörer som efter Arbetsförmedlingens bedömningar bara har fått en stjärna eller till och med inget betyg alls, kan bli aktuella för hävning. Men de har en extra livlina. Om de trots låga betyg har lyckats få ut minst 20 procent av sina klienter i arbete får de behålla sina avtal.

– Man kan ju vända på det och säga att om en leverantör har under 20 procent och en eller ingen stjärna i två på varandra följande mätningar, då häver vi avtalet, säger Martin Kruse.

Hur säkerställer ni att nya leverantörer som kommer in är tillräckligt bra?

– Vi gör ganska mycket kontroller, bland annat av ekonomin och av referensuppdrag, för att säkerställa att de möter kraven. Alla nya leverantörer får även ett fysiskt besök. Sen gör vi också löpande kontroller och hanterar eventuella klagomål när någon väl har fått ett avtal, så vi har en god leverantörsuppföljning. Får vi indikationer på att någonting inte ser bra ut så tittar vi djupare på det. Det handlar om att lägga ett pussel och vi häver ju ibland avtal av andra skäl än låga resultat.

Arbetsförmedlingen har 72 geografiska leveransområden och leverantörerna kan ha avtal i flera av dem. En leverantör som har presterat väl i ett område men sämre i ett annat kan alltså ha fått ett av sina avtal struket men fått behålla det andra. Faktum är att de flesta av de 220 leverantörerna som var anslutna till Rusta och Matcha innan hävningen fortfarande har minst ett avtal kvar.

– Absolut, det finns flera exempel på det och det kan ju bero på många saker. Man kanske har bättre personal eller bättre arbetslivskontakter i ett visst område och gör riktigt bra ifrån sig där, medan det inte går lika bra i det andra området, säger Martin Kruse.

”Om man som beställare tillåter att leverantörer har en så pass låg leverans som 2 procent, då är det ju inte fel på leverantörskåren. Då är det ju fel hos beställaren.”

Jessica Forss Katz på Kompetensföretagen delar inte uppfattningen att 8,5 procent av avtalen är en stor andel.

– Det är jättepositivt att Arbetsförmedlingen har agerat men problemet är att det har varit för alldeles för lite och tyvärr också alldeles för sent. Systemet är fortfarande överhettat med extremt många leverantörer och avtal, vilket är väldigt problematiskt.

Hittills har Arbetsförmedlingen endast genomfört en så kallad hävning, det vill säga uppsägning av avtal. Men planen är alltså att det ska bli fler, vilket Jessica Forss Katz välkomnar.

– Vi ser gärna att det genomförs två hävningar per år. Men det här var den första hävningen på åtminstone fem års tid. Och att det inte framkommer i utvärderingen från IFAU är oerhört problematiskt, för det låter som att systemet fungerade när de genomförde sin utvärdering.

Hur tycker du att upplägget borde se ut för att fungera optimalt?

– Vi har över lång tid påpekat att det behövs mycket högre trösklar in och lägre trösklar ut. Arbetsförmedlingen har haft en omvänd logik där man inte vågat, velat eller kunnat ta till ytterligare kontroller av kvalitet.

– Arbetsförmedlingen medgav själva att de hade haft leverantörer med mellan 2 och 54 procent i resultat. Om man som beställare tillåter att leverantörer har en så pass låg leverans som två procent, då är det ju inte fel på leverantörskåren. Då är det ju fel hos beställaren, som vi ser det.

Arbetsförmedlingen: Antalet inte viktigt

Jessica Forss Katz anser att Arbetsförmedlingen borde använda sig av en utökad tillståndsprövning, till exempel i form av en ägar- och ledningsprövning, för att ytterligare begränsa antalet leverantörer.

Martin Kruse på Arbetsförmedlingen å sin sida delar inte bilden av att Rusta och Matcha nödvändigtvis har för många anslutna leverantörer.

– Jag brukar inte uttrycka mig i termer av att vi behöver färre eller fler leverantörer för det är faktiskt inte det som är viktigt. För oss är det viktiga att de leverantörer vi har i systemet är skickliga och klarar av att prestera bra resultat. Annars så ska de inte vara kvar. Det är vårt perspektiv. Sen inser jag att företagen delar på de volymer som finns och då kan jag förstå att de kanske tycker att det är för många leverantörer, säger han.

IFAU:s utvärdering möttes också av reaktioner från politiskt håll. Eftersom rapporten gjorde gällande att snittkostnaden för varje person som fick arbete via Rusta och Matcha var relativt hög, har politiken dragit slutsatsen att ersättningarna behöver sänkas.

”Arbetsförmedlingen vet inte vad deras egna tjänster kostar, så jämförelser är inte helt rättvisa.”

I regeringens regleringsbrev till Arbetsförmedlingen för 2025 framgår det att kostnaden för Rusta och Matcha ska sänkas. Samtidigt har Arbetsförmedlingen fått krav på sig att fokusera mer på matchningsuppdraget, vilket i praktiken innebär att myndigheten i högre utsträckning ska konkurrera med sina leverantörer.

– Man har fokuserat på att minska utgifterna snarare än att kräva mer av beställaren, det vill säga Arbetsförmedlingen. Det tycker vi är olyckligt. Vi tycker inte att det är problematiskt eller orimligt att en leverantör medför en högre kostnad än myndighetens eget stöd för där betalar du för ett resultat. Det är så kostnadseffektivt som det bara kan bli. Alternativkostnaden är att Arbetsförmedlingen hanterar det här själva och då behöver de ha heltidsanställda för det oavsett vilken konjunktur vi befinner oss i och oavsett hur många som står utan arbete, säger Jessica Forss Katz och fortsätter:

– Tack vare leverantörerna får myndigheten flexibiliteten som behövs och det måste få kosta, men stödet ska såklart vara effektivt och kvalitativt. Samtidigt ska vi veta att IFAU inte tagit med alla Arbetsförmedlingens kostnader i sina utvärderingar, eftersom kostnaderna på det stora taget är okända. Arbetsförmedlingen vet inte vad deras egna tjänster kostar, så jämförelser är inte helt rättvisa.

Kritiken: Missgynnar kvalitet

Om mer av matchningsarbetet ska genomföras i Arbetsförmedlingens egen regi, riskerar kostnaderna inte bara att bli högre, utan även svårare att följa. Enligt Jessica Forss Katz är Rusta och Matcha den enda arbetsmarknadspolitiska insatsen som är konstruerad på ett sätt som gör det möjligt att på ett enkelt sätt följa både kostnader och resultat.

– Det är väldigt märkligt att säga att andra sätt är billigare och bättre när man inte vet någonting om dem. Jag tror att man riskerar att lura sig själv genom att gå till egen regi för det finns inga belägg för att det skulle vara mer effektivt varken ur ett resultat- eller ett kostnadsperspektiv, säger hon.

Även om det alltså kan diskuteras vad som egentligen blir dyrast i längden, så är det mest anmärkningsvärda att politiken har tagit beslut om att dra ner på utgifterna för Rusta och Matcha utan att ta med i beräkningarna att tjänsten hittills inte har fungerat fullt ut, menar Jessica Forss Katz.

Om Arbetsförmedlingen hade varit bättre på att sålla ut de aktörer som inte levererade, och bara behållit dem som gjorde bra ifrån sig, hade snittkostnaden för de förmedlade arbetena varit betydligt lägre, resonerar hon.

– Eftersom ersättningen till leverantörerna nu sänks rakt av missgynnar man de aktörer som satsat på kvalitet. Om man i stället knoppar av de sämsta leverantörerna borde man ju ha mer pengar i systemet att använda för att premiera dem som gör ett bra jobb.

”Hela systemet är väldigt skevt.”

De politiska vändningar som sker nu riskerar på sikt att slå mot hela branschen, menar Jessica Forss Katz.

– Tar du hela tiden bort ersättning till leverantörerna så vågar inte deras styrelser investera i kvalitet och utveckling. Då faller ju de bästa leverantörerna och många kanske till och med lämnar marknaden. Det vore väldigt ödesdigert, säger hon.

Samtidigt som politiken vill strama åt både ersättningarna och antalet deltagare i Rusta och Matcha har arbetslösheten i Sverige parkerat på en historiskt hög nivå. Enligt SCB uppgick arbetslösheten till 8,7 procent i september.

– Jag har väldigt svårt att tro att det skulle behövas färre insatser i det här arbetslöshetsläget, snarare tvärtom. Rusta och Matcha är en tjänst som ska hjälpa den breda massan givet att du har en god, högkvalitativ leverantör. När man nu drar åt antalet deltagare så innebär det att färre får en insats. Det vi vill är att man i stället ska styra mot de duktiga leverantörerna. Hela systemet är väldigt skevt som det ser ut i dag.