REGELKRÅNGLET

Så stoppades utskällda EU-förslaget i sista stund – ”Vore ju helt sjukt”

Be om tillåtelse innan du gör påståenden om hållbarhet. Det kravet hade ställts på företag om Green Claims-direktivet hade släppts igenom. ”Missnöjet har varit stort men det är inte så många som har vågat säga det utåt”, säger rapportören Arba Kokalari (M). Samtidigt har EU ett annat klimatregelverk redo för lansering.

Från och med nästa år måste företag i EU kunna backa upp sina miljöpåståenden med konkreta bevispunkter. Men ett tag såg det ut som att kraven skulle kunna bli betydligt tuffare än så. På bordet låg nämligen också EU:s Green Claims Directive, men sedan i somras är det direktivet i praktiken satt på paus.

– Hade Green Claims genomförts så hade det inneburit nya rapporteringskrav som innebar att företag skulle behöva förhandsgodkännande innan de kallar vissa produkter hållbara. Då hade de som faktiskt gör ett bra arbete för miljön drabbats hårdast. De företag som inte bryr sig om miljö och hållbarhet hade troligtvis fortsatt som vanligt. säger Europaparlamentarikern Arba Kokalari (M) till TN.

– Det hade varit olyckligt om det hade gått igenom så det är väldigt bra att det inte blev så.

Bakgrunden är att EU-kommissionen under förra mandatperioden presenterade ett lagförslag om att stoppa greenwashing. Förslaget delades så småningom upp i två delar, ”Empowering Consumers for the Green Transition” (ECGT) och ”Green Claims Directive”. ECGT, som alltså handlar om att företag måste kunna backa upp sina miljöpåståenden, röstades igenom i EU-parlamentet förra året och kommer att träda i kraft i september 2026. Då kommer det också att ställas högre transparenskrav på olika miljömärkningar så att konsumenterna lättare ska kunna förstå vad de innebär.

Men Green Claims Directive, som alltså inte längre drivs aktivt, går längre än ECGT. Det innebär att företag måste få sina klimat- och miljöpåståenden godkända av en tredje part innan de får användas ut mot konsument.

”Det här förslaget skulle bara försvåra för företag att prata om sitt miljöarbete.”

Minst sagt problematiskt, tycker bland andra Arba Kokalari. Hon är en av EPP-gruppens rapportörer för direktivet.

– Så här får det inte fungera på den inre marknaden. Det är på väldigt få produkter som företag behöver förhandsgodkänna sina påståenden, till exempel läkemedel. Vi har inte ens förhandsgodkännande när det gäller hälsopåståenden eller barnleksaker. Men det ville man alltså införa från EU-kommissionens sida för när företag pratar om sitt miljö- och hållbarhetsarbete rent generellt, säger hon.

– Vi har ett väldigt tydligt regelverk i EU om att man inte får lura konsumenter, och nu har vi ”Empowering Consumers” som snart träder i kraft och verkligen förbjuder greenwashing och falsk marknadsföring. Det här förslaget skulle bara försvåra för företag att prata om sitt miljöarbete.

Green Claims stötte på patrull i stora delar av EU-parlamentet och Arba Kokalari berättar att hon gjorde vad hon kunde för att få bort kravet på förhandsgodkännande, men utan att lyckas. Hon lyckades däremot få igenom att nationella miljömärkningar fortfarande skulle vara tillåtna. I det ursprungliga förslaget fanns det nämligen planer på att endast tillåta en gemensam EU-märkning.

Lyckades samla en majoritet

Ett förslag som så småningom kom upp gick ut på att företag som uppfyllde krav som listats av de vanligaste miljömärkningarna eller så kallade "enkla påståenden" skulle kunna runda kraven på förhandsgodkännande.

– Men även det blev ju väldigt luddigt. Så att för Moderaternas och min del fanns det till slut inget annat sätt än att säga nej till detta. Vi hade stora diskussioner i vår partigrupp EPP om hur vi skulle göra och vad som är rimligt. Och vi beslutade att vi skulle rösta emot Green Claims om det blev ett förslag på bordet.

I juni stod det klart att en majoritet av grupperna i parlamentet var emot Green Claims-direktivet.

– Då gick vi ut tillsammans och sa till rapportören att vi inte vill ha detta och att vi måste sluta förhandla för det finns ingen lösning. Det här är ett för ingripande lagförslag som vi är emot. Och när vi annonserade det så började också ministerrådet att röra på sig och där skapades också en blockerande minoritet mot Green Claims, berättar Arba Kokalari.

– Jag tror att det var väldigt många som hade synpunkter på Green Claims just för att det var väldigt svårt att tillämpa i verkligheten. Och det var många som ifrågasatte om det verkligen är rimligt att alla företag ska behöva få förhandsgodkännanden på sina påståenden när vi inte har det som en standard på den inre marknaden.

”Det vore ju helt sjukt.”

Sedan Green Claims sattes på paus har EPP-gruppen enligt Arba Kokalari fått uppskattande kommentarer från dels företag och näringslivsorganisationer, dels miljömärknings- och konsumentorganisationer i hela Europa.

– Missnöjet har varit stort men det är inte så många som har vågat säga det utåt. Men jag kan säga att från näringslivets håll så har det varit väldigt många företag som har protesterat, särskilt de företag som är duktiga på miljöarbete och hållbarhetsarbete. Det här lagförslaget hade ju tvingat små gårdsförsäljare eller second hand-butiker att fråga om lov för att få säga att deras kläder eller produkter är hållbara. Det vore ju helt sjukt.

Vad var den primära anledningen till att du inte tyckte att direktivet var någon bra idé?

– Det primära var att det inte kommer att fungera i praktiken. Säg att du får ett förhandsgodkännande och sen använder påståendet gentemot konsumenter i din marknadsföring. Men sen kickar annan lagstiftning in och då prövas det också i efterhand. Så företag skulle kunna hamna i ett väldigt komplicerat limboläge där de först ska godkännas i förhand och sen ändå kan behöva prövas i efterhand. Och det skulle i praktiken medföra att det blir svårare att prata om sitt hållbarhetsarbete. Dessutom skulle direktivet innebära ny byråkrati som är helt onödig.

Samtidigt införs ju den andra delen, ”Empowering Consumers”. Blir inte det också en extra pålaga i form av ny byråkrati och mer regelverk för företag att förhålla sig till?

– Skillnaden med den är att man själv behöver bevisa det man påstår och sen gör myndigheterna i de olika länderna en marknadskontroll. Finns det belägg för vad det här företaget säger och om inte så har man ett domstolsförfarande. Så den lagen är en förstärkning och ett förtydligande av det regelverk vi redan har om att man inte får lura konsumenter när man säljer eller marknadsför produkter. Jag hoppas att den inte ska innebära ny byråkrati så det kommer jag att följa väldigt noga.

Utbredd greenwashing

Arba Kokalari förklarar att hela agendan i Bryssel just nu handlar om att få ner ”djungeln av byråkrati” för inte minst små och medelstora företag.

– Och då kan vi inte samtidigt med ena handen få ner byråkratin och med den andra handen öka byråkratin. Green Claims var verkligen den typen av lagförslag.

Men det finns ju redan i dag regler som säger att man inte får lov att lura konsumenterna. Så vad blir egentligen skillnaden när ECGT träder i kraft?

– Jag tror att ambitionen har varit att tydliggöra för företagen vad som är greenwashing och vad som inte är det. Det gjordes en studie från EU för några år sedan som visade att över hälften av alla miljöpåståenden som görs är falska eller ogrundade. Så att den här lagstiftningen som träder i kraft ska göra det tydligare för företagen.

”Namnet ”Green Claims” låter ju väldigt bra, men det är väldigt många som när de läst in sig på förslaget inser att det låter väldigt svårt att genomföra i praktiken.”

Men det handlar också om de högre kraven på öppenhet och transparens som kommer att ställas på miljömärkningarna, förklarar Arba Kokalari.

– I dag kan du öppna en miljömärkning och påstå en massa saker, men nu blir det tydligare krav på miljömärkningarna för att konsumenterna ska kunna veta vad de köper och förhoppningsvis också köpa mer av produkter som är hållbara samt miljö- och klimatsmarta. Man ska kunna lita på de påståenden och miljömärkningar som finns.

Även om Green Claims-direktivet inte längre drivs aktivt så innebär det inte att det har försvunnit från agendan. Det har inte dragits tillbaka av kommissionen så om det skulle uppstå ett politiskt stöd i EU-parlamentet och i EU-ländernas regeringar så kan förslaget få nytt liv. Flera grupper i parlamentet vill gärna se att Green Claims förhandlas vidare, konstaterar Arba Kokalari.

– Namnet ”Green Claims” låter ju väldigt bra, men det är väldigt många som när de läst in sig på förslaget inser att det låter väldigt svårt att genomföra i praktiken och kanske inte handlar så mycket om greenwashing heller. Vill man uppmuntra företag att bli mer hållbara och att prata om sitt miljöarbete kan man inte introducera en lag som försvårar för företagen att faktiskt göra det. Det var mycket symbolpolitik av Green Claims om jag säger så.