KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Från Chewbacca till klimatsmart plast – så kan hans upptäckt förändra industrin

Det började som ett nyfiket experiment i köket. Nu driver Lignin Industries en storskalig produktion av bioplast med råmaterial hämtat direkt från svenska skogar. ”Vår ’game to fame’ är att skapa värde från någonting som redan finns tillgängligt”, säger vd Fredrik Malmfors.

Dr. Christopher Carrick, tillhör femte generationen i en skogsföretagsfamilj och med en forskarbakgrund inom kemi. Han länge frustrerats över att det fortfarande saknas en liknande resursoptimering inom biomassasektorn.

– Frågan jag ställer mig är varför vi som skogsnation inte kommit längre här? Det är för dåligt, säger han.

Det blev gnistan till biobaserade plasten Renol, gjord på skogsindustrins restprodukt lignin. Inspirationen fanns rakt framför näsan, hos de fossila motsvarigheterna, berättar han.

– Nu är jag inte den som gillar råolja, men om det är något som de gör bra i den industrin så är att de tar tillvara på varenda droppe som finns för att göra asfalt, plast eller drivmedel etcetera. Jag tycker att skogsindustrin ska inspireras av det oljeindustrin faktiskt har lyckats med. Att använda hela trädet i stället för att elda upp stora delar av råmaterialet, säger han.

Den stora upptäckten kom en dag när han och hans son började experimentera med bakformar med Star Wars-tema.

– Jag är nyfiket lagd så jag började titta på olika material. Då ville jag se vad man kunde göra med lignin, det där bruna som man tar bort från träd när man gör vitt papper från semibrunt träd.

Plastiska egenskaper

Han insåg då att när man kokar upp det med en naturlig olja till 150 grader så börjar det bli plastiskt.

– Vi lät det ligga i ugnen tills vätskan hade flutit ut i formerna. Morgonen därpå hade smältan svalnat och då hade vi gjort perfekta figurer: Obi-Wan Kenobi, Darth Vader och min favorit Chewbacca, som är brun precis som ligninet.

”Skit i dina Star Wars-figurer. Du har ju gjort plast av trä!”

Christopher Carrick var ”stolt som en tupp”. Men barnen var mindre imponerade. Det var först när han visade upp sitt verk för sina vänner han förstod att han var någonting på spåren, berättar han.

– En av dem sa: ’Men hörru, skit i dina Star Wars-figurer. Du har ju gjort plast av trä!’

Från startup till scale-up

När Lignin Industries satte igång 2018 ägnades mycket tid på att utveckla och patentsäkra produkten. Men några år senare tog affärssidan fart och produktionen behövde skalas upp.

– Vi upptäckte att vårt material passar bra inom förpackning, som bärkassar eller e-handelspåsarna som du får när du klickar hem saker online. Men om man ska blåsa en film eller göra en plastpåse behövs hundratals kilo. Så vi köpte in en demomaskin för att skala upp från gram- till 1000-tonnivå som nu är installerad och i bruk i Knivsta, säger Christopher Carrick.

Med hjälp av finansieringsstöd från Energimyndigheten och privata investerare kunde de bygga en fullskalig anläggning som möter kraven inom plastindustrin.

I början av 2020-talet hade bolaget 15 medarbetare som arbetade med allt från försäljning, finansiering till utveckling och kundkontakter. Det fanns också planer på att bygga en större anläggning. Här insåg Christopher Carrick att han behövde gå tillbaka till utvecklingsområdet, där allt började. Han övertygade styrelsen och Fredrik Malmfors, med gedigen erfarenhet av supply chain, tog över vd-rollen.

– En stor anledning till att jag kom in, utöver att jag de senaste tio åren jobbat mycket med kommersiella frågor, var att det här är ett ganska tungt varuflödesarbete. Hur ska vi producera? Hur ska vi köpa in? Hur ska vi kunna planera det här? säger Fredrik Malmfors.

”Vi kom fram till att vi inte kunde börja med att bygga fabrik. Vi måste börja med att sälja.”

Vd-bytet gjordes dock strax efter Rysslands invasion av Ukraina, vilket innebar att kapital blev mindre tillgängligt. Då fick strategin ändras.

– Jag gjorde en snabb överslagsberäkning på hur mycket det skulle kosta och hur lång tid det skulle ta att bygga fabriker för att göra en miljon ton. Vi såg att det skulle bli väldigt svårt. Vi kom fram till att vi inte kunde börja med att bygga fabrik. Vi måste börja med att sälja, säger Fredrik Malmfors.

Parallell produktion

Nu ligger fokus på att arbeta med externa produktionspartners som redan har anläggningar. På så sätt kunde man nå ut till flera industrier parallellt.

– Över tid tänker vi att det ska ge många olika små lokala supply chains. Om vi till exempel är i Frankrike kan vi köpa franskt lignin från ett stort bioraffinaderi eller pappersbruk och köra det till en fransk producent. Båda dessa dialoger är aktiva nu. Sedan säljer vi till plastanvändare eller plastrelaterade användningar på den franska eller sydeuropeiska marknaden, säger han.

Att byta riktning, både vad gäller strategi och produktapplikationer, är en naturlig del av att vara företagare och ta risker, tillägger Fredrik Malmfors.

– Som startup måste man tillåta sig att vara lite naiv och vi lär oss jättemycket varje vecka.

Material som konkurrensfördel

Lignin Industries konkurrensfördel jämfört med andra bioplaster fortsätter dock vara densamma, menar han.

– Det vanligaste sättet att tillverka bioplaster är via primära råvaror som socker- eller stärkelsebaserat men även cirkulärt material som använt matfett eller matolja. En primär råvara är, enkelt uttryckt, en råvara som också kan användas som livsmedel.

”Vi behöver inte odla någonting nytt eftersom vi utnyttjar den skogsråvara som redan finns tillgänglig. Det är hela vår ’game to fame’”

Lignin är däremot en sekundär råvara, vilket betyder att det aldrig någonsin kommer att konkurrera med matanvändning.

– Vi behöver heller inte odla någonting nytt eftersom vi utnyttjar den skogsråvara som redan finns tillgänglig. Det är hela vår ”game to fame”. Att skapa värde från någonting som hittills har haft ett, om något, väldigt begränsat värde, säger Fredrik Malmfors.

Fler lösningar behövs

Men för att ersätta fossil plast i framtiden behövs mer än bara en lösning, understryker han.

– Vi tror inte att vi har en ”silver bullet”. De andra biobaserade materialen är också jättebra. Men vi har valt en annan väg. Tittar man på den senaste uppdateringen av EU:s bioekonomistrategi, som ska beslutas i november, är det väldigt tydligt att lignocellulosabaserade råmaterial pekas ut som önskvärda att skapa värde av. Det finns väldigt lite konflikter i det, säger Fredrik Malmfors.

Bara sett utifrån en Sveriges skogstillgångar är potentialen enorm, menar Christopher Carrick.

– I Sverige eldar vi upp 7 miljoner ton lignin medan vi konsumerar 1 miljon ton plast. Vi eldar alltså upp sju gånger mer än vi konsumerar, säger han.

”Finns en rädsla”

I nuläget används Renol som en "drop-in"-lösning. Det innebär att bioplasten, likt biodrivmedel blandas in i den befintliga plastproduktionen. Bolaget lägger idag stor kraft på kunskapsöverföring till den relativt konservativa och marginalpressade plastindustrin, berättar Fredrik Malmfors.

– Det finns en rädsla inom industrin att nya material ska förstöra utrustningen, kräva nya verktyg eller sänka kapaciteten. Vi vill vara tydliga med att vår design gör det extremt lätt att applicera i rakt in i befintlig process. Det är en av våra stora styrkor, säger han.

En annan jätteutmaning är långa ledtiderna, berättar han.

– Det är en lång och intrikat värdekedja där vi säljer till någon som gör en slutblandning, som i sin tur säljer till någon som gör en form (till exempel påse), som sedan ska nå slutanvändaren. Därför försöker vi prata direkt med varumärkena som i sin tur kan sträcka sig bakåt i kedjan för att visa att produkten har marknadsrelevans, säger han.

”Det finns inga förbud mot lignin i nuläget, men vi måste se till att biobaserad plast beskrivs positivt i lagstiftning.”

Det är också avgörande att lagstiftningen skrivs på ett sätt så att plastproducenter ser fördelarna med att blanda i trä i plast.

– Det finns inga förbud mot lignin i nuläget, men vi måste se till att biobaserad plast beskrivs positivt i lagstiftning. Ett viktigt steg tas som sagt nu inom den uppdaterade bioekonomistrategin. Sen måste det som bestäms på EU-nivå nå ut till lokal lagstiftning i olika länder, säger han.

Incitament avgörande

Om det saknas incitament till att byta är det inte konstigt industrin förblir konservativ och försiktig, menar Christopher Carrick.

– Om regelverket och återvinningen är designade för fossilt och det saknas “straff” för att fortsätta. Då är det klart att många plastproducenter undrar: Varför ska jag ändra? Jag har kört fossilt hela mitt liv och det finns heller inga straff för att fortsätta precis så. Det skapar en ytterligare barriär och kan göra mig lite frustrerad, säger han.

”Jag skulle önska att vi kan ha två tankar i samma huvud”

Teknologimässigt är Lignin Industries redo att producera grön plast som levererar på EU:s 2050-mål om klimatneutralitet. Men så länge regelverket och återvinningen är designade för fossilt kommer bolagets höga ambitionsnivå inte matcha den hos kunden.

– Då kommer vi att fortsätta leverera till varumärken som tycker att det här är kul. Vågar vi fatta sådana här beslut i riksdagen? Vår återvinningsstrategi behöver också omfatta hur vi hanterar de biobaserade material som krävs för att ställa om plastindustrin. Jag skulle önska att vi kan ha två tankar i samma huvud. Återvunnet är superbra, men det måste också finnas en dimension där vi arbetar oss bort från det fossila, säger Christopher Carrick.

Behöver omsättas i praktiken

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, har sin senaste färdplan varit tydliga med sina ambitioner att hela kemiindustrin, inklusive plast, ska ha minst 40 procent biobaserat material redan år 2038. Den typen av långsiktiga incitament och mål är positiva, om de kan omsättas i praktiken redan idag, menar Fredrik Malmfors.

– Det måste ”trickla ner” till någonting som gör att vi börjar ställa om här och nu. För annars kommer det bli väldigt mycket att göra på väldigt kort tid på slutet, säger han.

”Det som är mest spännande är att vi har förutsättningarna för att göra billigare material än det fossila i framtiden.”

När marknaden mognar är Lignin Industries redo att leverera större volymer bioplast som också kan vara billigare än de fossila alternativen, menar Christopher Carrick.

– Det som är mest spännande är att vi har förutsättningarna för att göra billigare material än det fossila i framtiden. Men det kräver att kunderna kommer in tidigt och är med på resan för att få skaleffekterna. Den råolja som används till plast kostar 0,6 euro kilot. Vi har redan kontrakt och indikationer som visar på att vår råvara ligger på 0,4–0,5 euro kilot, säger han.

Han får medhåll från Fredrik Malmfors:

– I nuläget har vi sju produkter i form av recept och vi lägger 80 procent av vår tid på kommersiella insatser för att få ut dem på marknaden, där våra kunder sen använder dem i olika applikationer. Vi har många bra dialoger och ett flertal aktiva kunder redan nu. På sikt ser vi fram emot att kunna leverera på priseffektiviteten också. Och då får man dessutom hela hållbarhetsaspekten på köpet.