FRAMTIDENS PENSIONER

Nya pensionsregler skapar debatt – ”Får inte dränera pensionerna för våra barn”

Nu är riksdagens partier överens om att pensionerna ska höjas automatiskt när överskottet i pensionssystemet blir tillräckligt stort. Kritiker menar dock att förslaget ger för lite. ”Det är en väl avvägd nivå”, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje till TN.

Pensionsgruppen, där representanter för samtliga åtta riksdagspartier ingår, har nu kommit överens om att skapa en gas i pensionssystemet.

– Det är ett historiskt beslut som jag är oerhört stolt över. Vi skapar en helhet i pensionssystemet som gör det mer rättvist, men också fortsatt hållbart, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, samt ordförande i Pensionsgruppen, till TN.

Främst handlar det om att införa en princip som länge har saknats, menar Anna Tenje. Sedan tidigare finns det en broms som slår till när pensionssystemet uppvisar ett underskott, men det finns ingen gas som aktiveras när det finns ett överskott.

– Anledningen till att det inte från början infördes en gas är helt enkelt att man inte riktigt såg i prognoserna att framtiden skulle bli så ljus. Idag har vi ett upparbetat överskott på över 1 300 miljarder. Att då ha en broms i svåra tider men inte en gas i goda tider har känts orättvist.

Men trots att många har väntat på en gas i pensionssystemet, och trots att pensionsgruppens alla partier är eniga, möts förslaget av kritik från flera håll, bland annat från LO och SPF Seniorerna. Framför allt handlar kritiken om att nivån när gasen ska lösa ut anses vara satt för högt.

Tidigare har ett överskott på tio procent diskuterats men med pensionsgruppens förslag på 15 procent menar kritikerna att det i praktiken innebär att pensionärerna inte får särskilt mycket mer i plånboken.

Jessica Permatz, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, håller med om att det är rimligt att ha regler om en gas när det också finns en broms. Men hon tycker att det är svårt att ha några direkta synpunkter innan hon har sett förslaget.

– En fördel som jag ser är att det finns förutbestämda regler vid överskott i stället för att överskottsutdelning sker genom godtyckliga beslut, sa hon till TN i samband med att gasen presenterades.

”Jag är skeptisk mot är höjda pensionsavgifter, eftersom det på ett eller annat sätt skulle kosta skattebetalarna 22 miljarder kronor per år.”

Det finns dock ett flertal parametrar som är viktiga att överväga, poängterade hon. En av dem är vid vilken nivå på överskott som gasen ska slås på och hur risken för att bromsen slår till ska minskas. En annan aspekt är generationskontraktet, att pensionshöjningar idag inte ska leda till lägre pensioner framöver.

– Vi ser fram emot att läsa utredningen och se hur pensionsgruppen har resonerat i dessa frågor, sa Jessica Permatz.

Enligt Anna Tenje är det viktigt att en gas inte aktiveras på en för låg nivå, för då kommer bromsen att slå till oftare.

– Det skapar en ryckighet i systemet om pensionen höjs det ena året för att sänkas året därpå. Risken är att legitimiteten för pensionssystemet naggas i kanten, eller rent av undergrävs. Om gasen kickar in för ofta riskerar vi dessutom att dränera pensionerna för våra barn och barnbarn, säger hon.

Stärker inkomstpensionerna

Ett annat argument bakom pensionsgruppens beslut att införa en gas är att det stärker inkomstpensionerna, påpekar Anna Tenje. De som får ta del av överskottet är både dagens pensionärer och de som fortfarande arbetar och tjänar in pensionsrätter.

– Det är fullt rimligt att den som är med och betalar med sänkt pension i dåliga tider också får ta del av överskottet som man är med och bidrar till under de goda åren, säger hon.

Generationskontraktet värnas starkt i pensionssystemet. Ser du någon risk för att gasen gör att yngre generationer får betala notan för höjda pensioner till dagens pensionärer?

– Vi har haft nogsamma diskussioner och skaffat oss ett gediget underlag. Utifrån I våra kalkyler har vi med börsnedgångar och andra eventualiteter, men också den demografiska utvecklingen. Då är det rimligt, rättvist och rätt att gasen kickar in vid ett överskott på 15 procent. Det är en väl avvägd nivå.

En annan pensionsfråga som har diskuterats på senare år är om pensionsavgiften på anställdas inkomster borde höjas för att stärka den allmänna inkomstpensionen. Den är idag 17,21 procent och det har varit på tal att höja den till 18,5 procent. Tidigare i våras uttryckte Anna Tenje sin tveksamhet till att höja avgiften och det är något som hon står fast vid.

– Jag är skeptisk mot är höjda pensionsavgifter, eftersom det på ett eller annat sätt skulle kosta skattebetalarna 22 miljarder kronor per år. Då måste man vara tydlig med varifrån pengarna ska komma.

Höjning kan ge lägre löner

Risken är att en höjning av pensionsavgiften leder till att löneutrymmet äts upp och på sikt till lägre löner, konstaterar hon. Ska skattekollektivet stå för kostnaden innebär det att annat reformutrymme minskar. Ska arbetsgivarna finansiera högre pensioner får tillväxten stryka på foten.

Vad betyder införandet av en gas det för diskussionen om att höja pensionsavgiften? Är den frågan nedlagd nu?

– I pensionsöverenskommelsen sedan tidigare hade vi i uppgift att analysera om den nuvarande pensionsavgiften på 17,21 procent är på en nivå som gör att rimliga pensioner kan upprätthållas, säger Anna Tenje.

En sådan utredning gjordes, parallellt med utredningen om gasen. Den visade att det skulle kosta runt 22 miljarder kronor per år om avgifterna höjdes till 18,5 procent.

– Här har partierna i Pensionsgruppen lite olika åsikter om vem som i så fall ska vara med och betala. Men just nu är det nog inget parti som har det i sin budget, för 22 miljarder är ju ganska respektgivande.

Utredningen slog samtidigt fast tydligt att dagens pensioner motsvarar den nivån som det var tänkt för den som jobbar fram till den rekommenderade riktåldern.

– Så det handlar snarare om att fler behöver jobba längre, säger Anna Tenje.

Innebär det att det inte blir någon höjning av pensionsavgiften?

– Där har jag inga andra besked än att utredningen har levererat på den överenskommelse vi hade i pensionsgruppen, men den har inga rekommendationer kring att höja eller sänka avgiften.

Pensionsgruppen har varken fattat beslut om att gå vidare med frågan om att höja avgiften, men heller inte om att inte göra det. Vad som händer framöver återstår att se.

Hur påverkar gasen kopplingen till det så kallade respektavståndet, skillnaden i pension för den som har arbetat och den som inte har gjort det?

– Gapet mellan inkomstpension och garantipension har minskat de senaste åren. Men i och med att gasen ger en kickback på inkomstpensionen och inte på garantipensionen så ökar respektavståndet. Det innebär att principen om att det ska löna sig att arbeta, och att ha arbetat, stärks, säger Anna Tenje.

Pensionsgruppens förslag väntas skickas ut på remiss i oktober. Enligt förslaget ska de nya reglerna om gasen gälla från den 1 januari 2027.