DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Ny forskning avslöjar: Sänkta arbetsgivaravgifter skapar ännu fler jobb
Sänkta arbetsgivaravgifter skapar betydligt fler jobb än vad som tidigare varit känt. Det avslöjas i en ny studie. ”Reformen leder inte bara till fler anställda utan också till en betydande ökning av antalet arbetade timmar för redan anställd personal”, säger forskaren Niklas Elert till TN.
Arbetslösheten rusar till 24 procent. Därför har regeringen beslutat att sänka arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 år från den 1 april nästa år till den 30 september 2027. Effekterna av en sådan reform har tidigare utretts av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering och ekonomiprofessor Anders Forslund uppger för P1 Morgon att en sänkning av arbetsgivaravgiften troligen inte ger någon större effekt på ungdomsarbetslösheten.
Men nu kommer en ny studie från Handelns forskningsinstitut, HFI, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Labour. I linje med flera nyare studier, bland annat en rapport från Svenskt Näringsliv, visar de att den tidigare sänkningen av arbetsgivaravgifterna 2007 faktiskt hade relativt stora effekter på hur många jobb som skapades. Trots det har sysselsättningseffekterna underskattats i den tidigare forskningen.
− Reformen leder inte bara till fler anställda utan också till en betydande ökning av antalet arbetade timmar för redan anställd personal, säger Niklas Elert, nationalekonom och en av forskarna bakom studien till TN.
”De positiva sysselsättningseffekterna av sänkta arbetsgivaravgifter har tidigare underskattats.”
HFI-forskarna konstaterar att tidigare utvärderingar enbart har fokuserat på effekten på anställningar och uppsägningar, alltså, om det leder till nya tjänster eller om tjänster försvinner.
− Men dessa studier har knappt tittat någonting på hur många timmar som den existerande personalen faktiskt arbetar och det är viktigt i sammanhanget. För om en arbetsgivare möts av förändrade villkor så är det mycket enklare att ändra hur många timmar deltidspersonal jobbar än att börja minska eller anställa personal eftersom det för med sig så stora kostnader. Det är detta vi har undersökt i det här projektet, säger Niklas Elert.
Unikt samarbete möjliggjorde datainsamling
Ett av skälen till att detta förhållande inte har studerats tidigare är för att den typen av data är svår att få tag på. Men HFI-forskarna har haft ett unikt samarbete med branschorganisationerna Almega, Svensk Handel och Visita som har tillhandahållit data över antalet arbetade timmar för de anställda i deras medlemsföretag.
− På så vis har vi kunnat titta på hur många timmar de anställda i företagen arbetar och en sådan sammanställning har i princip inte gjorts tidigare. Detta bör man ju också studera när reformen utvärderas framöver. De positiva sysselsättningseffekterna av sänkta arbetsgivaravgifter har tidigare underskattats, säger Niklas Elert.
HFI-forskarna konstaterar att arbetslösheten bland unga och utrikes födda är värre än vad den officiella statistiken visar Det beror på att SCB:s arbetskraftsundersökningar klassificerar personer som sysselsatta om de så bara har arbetat en enda timme under referensveckan. Den tar inte hänsyn till förmågan att försörja sig själv. Över en miljon personer i arbetsför ålder i Sverige når inte gränsen för att vara självförsörjande. Till stor del beror det på att många inte arbetar så många timmar som de vill. Studien kommer fram till att antalet heltidstjänster ökade med 1,7 per företag tack vare sänkningen av arbetsgivaravgifter 2007. Dessutom ökade antalet arbetade timmar för redan anställda medarbetare med motsvarande 1,9 heltidstjänster per företag.
”Höga arbetsgivaravgifter är ett av de största tillväxthindren för företagen.”
− Det innebär alltså en dubblering av reformens sysselsättningseffekt och det är ju ingen liten effekt. Sänkta arbetsgivaravgifter är bra för den enskilde, företagen och samhällsekonomin, säger Niklas Elert.
Välkommen sänkning
Näringslivet välkomnar sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga. Installatörsföretagen anställer många ungdomar direkt från gymnasiet men på grund av att företagen drabbats hårt av vikande konjunktur har antalet lärlingsplatser minskat kraftigt de senaste åren.
− Sänkta arbetsgivaravgifter för unga är därför en välbehövlig injektion för hårt kämpande småföretag. Åtgärden kommer att leda till att fler lärlingar får jobb, säger Johnny Petré, tillförordnad vd på Installatörsföretagen, i en kommentar.
Svensk Handel uppger att svenska företag betalar cirka tolv procentenheter mer i arbetsgivaravgifter än konkurrenter i andra länder och vill se en permanent sänkning av arbetsgivaravgifterna.
− Höga arbetsgivaravgifter är ett av de största tillväxthindren för företagen. Förhoppningen är nu att denna sänkning förblir permanent och att vi på sikt närmar oss OECD-snittet. Detta krävs för att säkerställa Sveriges framtida konkurrenskraft, inte minst inom handelsbranschen, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel, i ett uttalande.
HFI-forskarna menar att sänkta arbetsgivaravgifter är en relativt billig reform för Sverige.
− Statskassan får in mindre pengar i det korta loppet men reformen generar sannolikt mycket intäkter som går tillbaka till statskassan i form av att fler kan leva på sin lön och av ekonomisk tillväxt. Det är en rimlig kostnad att ta, givet hur många nya jobb som kan skapas, säger Niklas Elert.
