BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Så allvarligt är kaoset på Malmbanan – LKAB:s miljardsmäll bara början

LKAB står för drygt en halv procent av svensk BNP och för 80 procent av all produktion av järnmalm i EU. Ändå tillåts urspårningar, signalfel och spårspring fortsätta. Förra året blev situationen så allvarlig att LKAB tvingades stänga en del av sin gruva i Kiruna. ”Ett enormt problem”, säger Niklas Johansson, direktör för externa relationer, till TN.

Malmbanan, som LKAB använder för att transportera järnmalm till Narvik och Luleå, har de senaste åren drabbats av ett antal totalstopp. Efter den allvarligaste urspårningen den 17 december 2023 stod trafiken still i 65 dagar. Varje dag förlorade LKAB intäkter på 100 miljoner kronor, samtidigt som lagren med järnmalm växte sig problematiskt stora i Kiruna.

På grund av de återkommande avbrotten och kapaciteten på Malmbanan stängde LKAB förra året en del av gruvan och drog ner på lönsam produktion i en omfattning motsvarande en miljon ton slutprodukter, eller 1,5 miljard i försäljningsintäkter.

– Störningarna och kapaciteten på Malmbanan är ett enormt problem för oss. Vi har jättemycket järnmalm. Det kommer räcka i generationer framåt förutsatt att vi kan vara konkurrenskraftiga. Men då måste vi kunna gå upp i volym och Malmbanan blir central, säger Niklas Johansson, direktör för externa relationer på LKAB.

”Vi har en enorm möjlighet att bidra till att minska beroendet av andra länder och öka självförsörjningen i Europa.”

Under 2030-talet planerar LKAB att expandera verksamheten i Kiruna och öka produktionen med uppåt 50 procent. Eftersom det är en underjordsgruva innebär det att hela tiden gräva djupare. Det kräver i sin tur större investeringar, vilket innebär att LKAB behöver öka volymerna och förädla sina produkter.

Attraktiva biprodukter

Här räknar LKAB också med Per Geijer-fyndigheten i Kiruna som är rik på järnmalm men som också innehåller höga halter av fosfor och sällsynta jordartsmetaller som biprodukter.

– Det har ett stort strategiskt värde. Se bara på handelskriget mellan USA och Kina de senaste månaderna. Det är dessutom resurseffektivt att kunna ta vara på fosfor och sällsynta jordartsmetaller samtidigt som vi tar upp järnmalm.

– Vi har en enorm möjlighet att bidra till att minska beroendet av andra länder och öka självförsörjningen i Europa för de här kritiska mineralen, och det är också därför våra projekt har tilldelats strategisk status av EU-kommissionen.

”Jätteaffär för Sverige”

Men för att LKAB ska börja utöka produktionen måste en utbyggnad av Malmbanan ske, enligt Niklas Johansson. Produktionsökningen skulle innebära att LKAB under 2030-talet behöver köra 50 procent fler tåg.

– Det här är strategiskt viktigt och en jätteaffär för Sverige. Vi vill att utbyggnaden prioriteras nu. Det är en förutsättning för att vi ska börja utöka produktionen och få ut mer sällsynta jordartsmetaller, och det är bra för Sverige. Att bara fortsätta som nu med dagens volymer kommer inte fungera.

Mer måste investeras i järnvägsutbyggnaden eftersom det påverkar tillväxt, jobb och utveckling i Sverige, konstaterar han.

– Det är gemensamma investeringar som vi måste orka göra som samhälle. Vad byggde Sverige rikt? Jo, genom att bygga ut järnväg och energiförsörjning lyckades vi ta oss från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli ett av de rikaste. Det var det som bar vår industri framåt.

Försvaret snart på banan

Sverige har i generationer underinvesterat i järnvägen och låtit den förfalla, menar Niklas Johansson.

– Sedan ett par år tillbaka görs det mer underhåll, men fram tills arbetet är färdigt kommer kapaciteten att vara lägre och därför måste vi dra ner produktionen.

Även persontrafik och transporter av annat gods har ökat på Malmbanan på senare år och nu har en ny intressent dykt upp – försvaret.

”Nu krävs det inte bara investeringar för tillväxt, jobb och ekonomi utan även av beredskapsskäl.”

I och med Sveriges NATO-medlemskap vill försvaret använda Malmbanan, för sina övningar och för att kunna forsla personal och material fram och tillbaka till Finland i händelse av krig mot Ryssland.

– Så nu krävs det inte bara investeringar för tillväxt, jobb och ekonomi utan även av beredskapsskäl. Vi måste göra allt nu eftersom problemen är så stora.

Tvingas prioritera

Det handlar bland annat om att förlänga mötesplatser, bygga fler mötesplatser och på lång sikt även att bygga dubbelspår.

– Under kommande år framåt, innan kapaciteten är tillräcklig, kommer det att bli tillfällen då det kommer krävas prioritering mellan gods- och persontrafik. Kapaciteten kommer inte räcka till allt vi skulle vilja att den räckte till.

”Vi är fast i ett system som är svårrörligt, och vi verkar inte inse hur bråttom det är. Det är problematiskt.”

Utbyggnaden behöver gå snabbt, men det kan bli svårt, betonar han.

– Som samhälle behöver vi ändra en massa saker snabbt, för konkurrenskraft, klimatomställning och beredskap, men vi är fast i ett system som är svårrörligt, och vi verkar inte inse hur bråttom det är. Det är problematiskt.

Bland annat behöver tillståndsprocesserna kortas så att det går snabbt när väl beslut har fattats, menar han.

– När Malmbanan mellan Gällivare och Narvik byggdes för 120 år sedan tog det totalt fyra år. Nu går det inte ens att få fram en järnvägsplan och tillstånd för det på fyra år.

Enkelspårigt

Det stora problemet är att Malmbanan är enkelspårig vilket betyder att varenda störning lätt fortplantar sig i hela systemet. Det handlar om allt ifrån urspårningar till problem med signalsystem, effekter av dåligt väder eller problem i företagets anläggningar eller i hamnen.

– Plötsligt är ett tåg som skulle ha varit lastat i Malmberget fast i Luleå, och då försvinner ett helt dygn. Det är ett enormt känsligt system som om det inte fungerar direkt slår mot jobb, lönsamhet och svensk ekonomi, säger Niklas Johansson.

Merparten av det som produceras i Malmbergsgruvan går söderut till Luleå och SSAB i Sverige och Finland. I stort sett allt som produceras i Kiruna och Svappavaara går norrut till Narvik och därifrån ut till Europa, Nordafrika och Mellanöstern där merparten av kunderna finns.

LKAB står för drygt en halv procent av svensk BNP och för 80 procent av all produktion av järnmalm i EU. I och med ändrade geopolitiska förutsättningar blir Malmbanans roll i värdekedjan än viktigare, konstaterar Niklas Johansson.

Malm med hög kvalitet

En av företagets stora konkurrensfördelar är att malmen i gruvorna har så hög järnhalt och så lite av andra ämnen som blir ett problem i stålproduktionen.

– Vår kvalitet har blivit allt viktigare. För att det inte ska bli för dyrt att få bort allt det som du inte vill ha i stålet krävs en renare järnmalm. Det är också avgörande för att kunna sluta producera stål med masungar som idag står för stora koldioxidutsläpp, och i stället gå över till direktreduktion.

Satsningen på utveckling av Hybrit-teknologin är ett led i att allt fler av LKAB:s kunder kommer att skrota sina masungar för att minska utsläppen.

– Sverige har stora fördelar när marknaden förändras på det här sättet. Vi har renare järnmalm, låga elpriser och möjlighet att bygga ut elproduktionen. Det innebär att vi kommer att vara relativa vinnare i Europa när förändringen sker, säger Niklas Johansson.