DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

”Ungas syn på bidragsutnyttjande har underminerats”

Att stärka ungas normer är avgörande för deras framtid och för näringslivets konkurrenskraft, skriver krönikören Nima Sanandaji.

Frågan om ungas arbetsmoral är aktuell för företagare runtom i landet. Eva Dunér, som äger två McDonald’s-restauranger, larmade tidigare i TN om en utveckling där unga har bristande intresse för jobb och ansvar. Stjärnkocken Tommy Myllymäki menar att många unga som inte har lust att jobba sjukanmäler sig.

Historiskt var Sverige känt som ett land med stark arbetsmoral, som en anpassning till det kalla klimatet i norr. Redan för mer än två tusen år sedan observerade den grekiska filosofen Aristoteles att de som bodde i norra Europa tenderade att jobba hårdare som en anpassning till det kalla klimatet. Klimatet påverkar dock inte arbetsnormerna på samma vis, nu när Sverige är en modern kunskapsintensiv ekonomi.

”Bara en tredjedel av unga som håller med om att bidragsfusk aldrig är berättigat.”

Samtidigt är belöningen för arbete relativt liten, på grund av en hög skattebörda. Under senare generationer har Sverige kommit att präglas av relativt svag arbetsmoral, något som också gäller för de övriga nordiska länderna.

I World Value Surve menar bara 16 procent av unga i Sverige att strävsamhet är en viktig egenskap bland barn att ha i livet. Det kan jämföras med 26 procent i Norge och 30 procent i Tyskland. I USA anser hela 66 procent av unga att det är viktigt att lära barn strävsamhet. Normen om strävsamhet har varit svag länge bland unga i Sverige och stärkts något under senare år.

I skolundersökningen PISA 2008 fanns specialfråga kring huruvida eleverna känner tillfredsställelse i att arbeta så hårt de kan. I Sverige var det knappt sex av tio elever som svarade ja, näst lägst andel bland alla undersökta länder efter Finland. Det är en viktig förklaring till varför Sverige och Finland faller efter i undervisning. En systematisk jämförelse av världens utvecklade ekonomier visar att de med lägre skatter tenderar att ha bättre skolresultat.

Ungas normer om bidragsutnyttjande har underminerats betydligt över tid. I början av 1980-talet ansåg nära två av tre unga att det aldrig var rättfärdigat att ta emot offentliga ersättningar man inte är berättigad till. Numera är det bara en tredjedel av unga som håller med om att bidragsfusk aldrig är berättigat. Bland de som är medelålders (30-49 år) idag i Sverige är det två tredjedelar som menar att bidragsfusk aldrig är berättigad, och bland äldre (50+ år) är det tre fjärdedelar. Generationsskillnaden i acceptansen för att fuska med bidrag är omfattande.

”Det finns dock en tydlig ljuspunkt.”

Medan nordiska länder har svagare strävsamhetsnormer, har de å andra sidan starkare tillit. Nordiska länder har historiskt kännetecknats av hög tillit. Tilliten är det dolda nordiska guldet, vilket främjar samverkan och innovation. Samtidigt har Sverige numera lägre nivåer av mellanmänsklig tillit än övriga nordiska länder. Knappt sex av tio unga i Sverige anser att de flesta människor går att lita på, jämfört med sju av tio unga i Finland, Norge och Danmark.

Det finns dock en tydlig ljuspunkt. En stor och ökad andel av de unga menar att det vore fel att i framtiden nedvärdera arbetet.

I början av 1980-talet menade två tredjedelar att det vore olyckligt om mindre vikt lades på arbete i framtiden. Denna norm försvagades sedan, endast drygt en femtedel av unga hade samma uppfattning omkring millennieskiftet. Sedan dess har andelen ökat igen, till nära fyra av tio ungdomar.

”Det funkar på samma vis i skolan och i näringslivet.”

En ny arbetslinje ligger rätt i tiden, visar en analys av ungas normer. En ung generation som känner tillfredsställelse i att arbeta så hårt de kan lägger grunden för ett konkurrenskraftigt utbildningssystem och god kompetensförsörjning till företagen. Det handlar om att fler unga ska klara sig i skolan och arbetsmarknaden.

En liknelse kan göras med att träna. Den som har strävsamhetsnormen kommer att ha lättare att konsekvent ta tid för gymmet och hålla igång sin träning, medan den som inte har samma normer kan hitta olika ursäkter för att halka efter. Det funkar på samma vis i skolan och i näringslivet. Att stärka ungas normer är avgörande för deras framtid och för näringslivets konkurrenskraft.