FLYGBRANSCHENS FRAMTID

Bromma blöder pengar – flygbranschen kräver svar

Regeringens utredning om Brommas framtid ska vara klar först 2026. På tok för sent, anser flygbranschen, som menar att finansieringsfrågan är akut och slår mot företagen. ”Den nuvarande situationen belastar hela systemet”, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg.

”Flyget och flygplatserna är viktiga för att hela Sverige ska fungera”. Så sa infrastrukturminister Andreas Carlson i samband med att regeringen nyligen tillsatte en utredning som dels ska titta på framtiden för Bromma flygplats, dels undersöka hur statens roll som flygplatsägare ska se ut framöver.

– Inrikestrafiken har brottats med svåra utmaningar under flera år och för Bromma flygplats har en mängd frågor aktualiserats när flygplatsen tappat mycket av sin trafik. Dessutom har totalförsvarets behov av flygplatser ändrats med anledning av det försämrade omvärldsläget och Natointrädet. Mot bakgrund av allt detta ser vi ett stort behov av den här utredningen, fortsatte han.

Initiativet välkomnas av flygbranschen, som dock ser med oro på tidsplanen. Uppdraget ska inte presenteras förrän den 30 augusti 2026 och hittills har regeringen inte ens utsett någon utredare, trots att utredningen annonserades redan för sex månader sedan.

– Det är särskilt akut att lösa Brommas framtid och framför allt ekonomin. Vi har länge sagt att man behöver se över möjligheten att frikoppla Bromma från Swedavias övriga system nu när driftsituationen ser helt annorlunda ut. Så just den delen av utredningen som handlar om finansiering och den här frikopplingsdelen borde man kunna hitta ett snabbspår för, säger Fredrik Kämpfe, branschchef Transportföretagen Flyg, till TN.

Vad är risken om det här arbetet tar för lång tid?

– Den nuvarande situationen belastar hela systemet och påverkar ytterst de avgifter som Swedavia behöver ta ut från sina kunder. Vi vill ju att Swedavia håller nere avgifterna för att trafiken i Sverige ska komma tillbaka och har man den här situationen så kan det bli svårare. Det blir en utmaning att hålla ner avgifterna.

Även om Bromma Flygplats, som efter årsskiftet stod så gott som helt utan passagerartrafik, nu har fått ett fåtal nya linjer, är antalet passagerare inte i närheten av tidigare nivåer. Det innebär att kostnaderna för Bromma måste vägas upp av avgifter som tas ut på andra Swedavia-flygplatser, vilket innebär att flygbolag som trafikerar andra flygplatser även får finansiera Bromma.

”Just nu är vi i ett vänteläge för att se vad som kommer att hända och vi vill att man ska ta sig ur det vänteläget så fort som möjligt.”

Branschen ser dessutom en risk för att den nuvarande finansieringsmodellen går ut över Arlanda, som just nu är föremål för en annan utredning där målet är att öka flygplatsens konkurrenskraft.

– Under tiden som Bromma har den här låga trafiknivån så måste man ju se över hur flygplatsen ska drivas vidare, i vilken form och i vilken kostnadskostym. Man kanske behöver lägga på någon annan aktör att driva Bromma på ett annat sätt än vad Swedavia har gjort. Alla de här bitarna behöver man titta på och det så snart som möjligt.

Tror du att det kommer att finnas utrymme för både Bromma och Arlanda framöver?

– Regeringen har ju sagt att innan man tar några förhastade beslut om Bromma så vill man se över helheten och det tycker vi är bra. Det finns trafik på Bromma som inte riktigt platsar någon annanstans i Stockholms närhet och det finns aktiviteter på marken som är viktiga. Och som regeringen säger så finns det också en funktion för totalförsvar och samhällsviktigt flyg som kan vara svår att passa in någon annanstans. Det kanske betyder att Bromma kommer att finnas kvar fast i en annan form och på en annan nivå än tidigare. Men det kan också betyda att Bromma nu får faktiskt gradvis lockar till sig mer trafik och då får man ju en annan situation.

– Så just nu är vi i ett vänteläge för att se vad som kommer att hända och vi vill att man ska ta sig ur det vänteläget så fort som möjligt. Och om man nu ser att det finns möjligheter att driva Bromma med en annan ekonomi och på ett annat sätt, då ska man ju göra det och inte stå passiva. Utan i så fall får man ju köra på och se till att det kommer fler kunder.

Utöver att titta specifikt på Brommas framtid ska den nyligen tillsatta utredningen också göra en översyn av statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser. Det handlar bland annat om att se över ”basutbudets syfte och funktion” samt att utreda vad som krävs för att ”skapa långsiktig hållbarhet, inte minst ekonomiskt”.

– Det finns ju ingen automatik i att det skulle vara bättre att staten driver flygplatser. Och det man behöver se över är hur det offentliga kanske behöver skjuta till mer pengar till de regionala flygplatserna för att betala för den förmåga som man faktiskt bistår med till samhället vad gäller ambulansflyg, polisflyg, brandflyg, kustbevakning och försvaret, säger Fredrik Kämpfe.

”Nu har vi en situation där man flyger mindre i Sverige än på länge och då behöver man se över de här systemen.”

Transportföretagen, som ser positivt på att frågan om flygets framtid har kommit upp i samhällsdebatten och på den politiska agendan, har föreslagit en form av kontraktslösning där det offentliga gör avtal med flygplatserna för den förmåga och den kapacitet som det offentliga behöver.

– Just nu så tror vi inte att det riktigt finns en balans i vad flygplatserna bidrar med och vad de får betalt för.

I dag är det enligt Fredrik Kämpfe snarare näringslivet i form av flygbolagen och i förlängningen deras kunder som får bekosta en relativt stor del av flygplatsernas verksamhet.

– I hela systemet har det alltid varit så. Både vad gäller flygtrafikledning och flygplatser så är det de kommersiella flygningarna och kommersiella flygpassagerna som har stått för den absolut största delen av flygets finansiering. Men just nu har vi en situation där man flyger mindre i Sverige än på länge och då behöver man se över de här systemen. Nu gäller det att inte vänta för länge utan att faktiskt ta tag i de här frågorna innan vi hamnar i en situation där ekonomin blir ännu mer ansträngd.