DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Nordea: Nära botten för detaljhandeln

Detaljhandeln kan vara nära botten i nedgången, enligt storbanken Nordeas ekonomer. Arkivbild Bild: Christine Olsson/TT

Ekonomi (TT)

Vi börjar närma oss botten i nedgången för svensk detaljhandel i inflations- och räntechocken, enligt Nordeas chefsanalytiker.

– Det är en stark siffra. Men uppstudsen kommer från den väldigt låga noteringen vi hade i mars, säger han om detaljhandelns volymlyft i april.

– Svag efterfrågan från hushållen och en dämpad inflation, från hög nivå, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson när han summerar intrycket av fredagens rapporter om detaljhandeln och producentpriserna i april från Statistiska centralbyrån (SCB).

"Fallande trend"

Detaljhandelns försäljningsvolym i april studsade upp något jämfört med mars, upp 2,8 procent.

– Det är en stark siffra. Men uppstudsen kommer från den väldigt låga noteringen vi hade i mars. Så trots uppgången är det fortsatt en låg nivå och om något en fallande trend i detaljhandeln, säger Isaksson.

– Hushållen håller hårdare i plånboken. Högre räntor, hög inflation och osäkra utsikter får många att bli försiktiga och konsumera mindre, tillägger han.

Han vänder sig emot att tolka detaljhandelns lyft mot månaden före som ett trendbrott.

– Möjligen kan man tänka sig att vi börjar närma oss botten för detaljhandeln.

För hushållen framöver kvarstår många utmaningar, enligt Isaksson.

– Även om inflationen faller tillbaka så har prisnivån på många varor och tjänster höjts permanent, vilket gör att köpkraften är svag, säger han.

– Vår prognos är att konsumtionen faller lite till framöver, men inte särskilt mycket, tillägger han.

Värre innan det vänder

Den svenska konsumtionen började falla redan i tredje kvartalet 2022 och har sedan dess fortsatt nedåt. Och den ekonomiska pärs som hushållen går igenom är långt ifrån över, enligt Isaksson. Tvärtom räknar han med att det blir ännu värre innan det kan tänkas vända.

I Nordeas prognos har det i maj blivit allt tydligare att Riksbanken måste fortsätta höja styrräntan även på nästa möte efter chocklyftet från 0 till 3,50 procent på ett år. Motivet är att försöka hålla den ovanligt svaga svenska kronan under armarna efter årets kursras till som lägst 11:61 kronor per euro i veckan – den svagaste kronkursen sedan det historiska bottennappet våren 2009.

De indikatorer Isaksson tittar mest på i fredagens producentprisrapport från SCB visar att priserna planade ut i april. Det stärker bilden av att inflationen faller tillbaka någorlunda i linje med våra prognoser.

"Kronan är mycket svag just nu"

Han noterar även att producenternas importpriser för livsmedel faller i årstakt, vilket stärker bilden av att inflationen när det gäller matpriser i Sverige kan ha lugnat ned sig.

– Men kronan är mycket svag just nu och det kan påverka inflationen framöver. Det kan göra att inflationsnedgången fördröjs och att producent- och importpriser hamnar lite åt det höga hållet ett antal månader framåt, säger han.

Joakim Goksör/TT

Fakta

Nordeas ekonomer räknar som de flesta prognosmakare just nu med att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter (0,25 procentenheter) till 3,75 procent i juni. Detta antas bli räntetoppen i den åtstramningscykel som svensk ekonomi har gått igenom till följd av inflationschocken – och nästa år väntas räntan sänkas något igen.

Men i prissättningen på marknaden just nu pekar det mot att styrräntan till hösten har höjts med hela 50 punkter till, upp till 4 procent. Riksbanken själv har en räntetopp på 3,65 procent i sin så kallade räntebana, vilket indikerar en sannolikhet för ytterligare en höjning i sommar.

Om bolåneräntorna hänger med styrräntan uppåt innebär en höjning på 50 punkter en ökad månadskostnad på 1 250 kronor (före ränteavdrag) för ett bolån på tre miljoner.