KRIGET I UKRAINA

Sanktionsrundarna ska straffas – men hur?

En oljetanker på väg förbi Istanbul genom Bosporen efter avgång från den ryska oljehamnen i Novorossijsk i december. Arkivfoto. Bild: Emrah Gurel/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Fler ska straffas för deras sätt att kringgå EU:s sanktioner mot Ryssland för kriget i Ukraina. Men hur och vilka är fortsatt oklart.

Sanktionerna fungerar, hävdas envist från EU-kommissionen.

– Förra året hamnade den ryska ekonomin i recession, trots rekordhöga energipriser, och den väntas gå tillbaka i år också, betonar finansansvarige exekutive vice ordföranden Valdis Dombrovskis på väg in till tisdagens finansministermöte i Bryssel.

Men sanktionerna hade också kunnat vara ännu mer slagkraftiga, om inte ryska intressen hittat vägar att gå runt dem.

– Vi ser i länderna runtom Ryssland att både exporten och importen ökar där. Det finns skäl att tro att det här helt enkelt är att man går förbi sanktionerna, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Mot länder?

Dombrovskis pekar särskilt ut länderna i den Eurasiska ekonomiska unionen – som utöver Ryssland och Belarus också omfattar Armenien, Kazakstan och Kirgizistan – men även "andra länder utanför EU" som valt att stå utanför EU:s sanktionssystem.

– Vi har bett de berörda länderna att förklara de abnorma flödena och vidta kraftfulla åtgärder för att stoppa dem, säger han på presskonferensen efter tisdagens möte.

Parallellt pågår samtal på ambassadörsnivå om EU-kommissionens senaste sanktionsförslag, dominerat av frågan om hur sanktionsrundande företag ska kunna drabbas.

Ärendet är dock känsligt, inte minst om det skulle bli aktuellt att agera ekonomiskt mot hela länder, som exempelvis Georgien eller Turkiet.

– Vi är medvetna om att det finns länder som fortsatt levererar till Ryssland. Det kan inte accepteras. Vi har allvarliga sanktioner och de får inte kringgås av länder som tjänar på det, fastslår Tysklands finansminister Christian Lindner – utan att vilja gå in på exakt hur man i så fall bör agera.

– Vi arbetar på det, svarar Lindner kort.

Möte i Japan

Sanktionsrundandet lär tas upp när Dombrovskis besöker Uzbekistan och Kazakstan de närmaste dagarna. Därtill blir frågan ett huvudämne när G7-ländernas stats- och regeringschefer håller toppmöte i Japan under helgen.

Till det mötet är även en lång rad andra länder specialinbjudna, exempelvis Brasilien, Indonesien och Indien.

Även där finns EU-synpunkter på agerandet kring sanktionerna.

– Att Indien köper rysk olja är normalt, men om de använder den till att bli en mellanhand, där rysk olja raffineras och säljs vidare till oss som biprodukter, så måste vi agera, varnar EU:s utrikeschef Josep Borrell i en intervju med tidningen Financial Times.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

Sedan februari 2022 har EU antagit tio sanktionspaket med anledning av Rysslands attacker mot Ukraina:

23 februari: mot ekonomiska relationer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk och parlamentsledamöter som röstat för att godkänna deras självständighetsförklaring.

25 februari: visumstopp och frysta tillgångar även för toppledare som president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov samt exportstopp för flygplan och utrustning till oljesektorn.

28 februari och 2 mars: sju banker stoppas från transaktionssystemet Swift, ryska flyg stoppas från EU och tre statskontrollerade tv-kanaler tystas.

15 mars: handelssanktioner mot järn, stål och lyxvaror och investeringsstopp i energisektorn.

8 april: utfasning av kolimport och stopp för ryska lastbilar i EU och ryska fartyg i EU-hamnar.

31 maj och 3 juni: utfasning av importen av råolja och fler banker stoppade från Swift, däribland storbanken Sberbank.

21 juli: stopp för import och handel med guld.

5 oktober: pristak på rysk olja, importförbud för stål och exportförbud för ytterligare flygdelar och elektronik.

16 december: ännu fler banker, partier och tv-kanaler på sanktionslistan liksom fler varor på exportförbudslistan.

24 februari 2023: ytterligare exportrestriktioner för teknik och elektronik och även personer och organisationer som förser Ryssland med drönare, exempelvis från Iran.

På listan över vilka som fått sina eventuella tillgångar frysta i EU och ska vägras visum till EU finns just nu 1 473 personer och 207 företag eller organisationer.