RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Ekonom: Riksbanken borde pausa räntehöjningarna

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, anser att rädslan för att driva på inflationen har gjort regeringen passiv. Arkivbild. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Räntehöjningarna avlöser varandra men inflationen fortsätter att stiga. Det har fått Danske Banks chefsekonom att ifrågasätta hur effektiv Riksbankens strategi verkligen är.

Sedan maj förra året har Riksbanken i omgångar höjt styrräntan från noll till tre procent. Syftet är att motverka den högsta inflation som Sverige haft sedan 1900-talet.

Men hittills har åtgärden inte haft önskad effekt. I februari steg inflationen till tolv procent enligt måttet KPI, upp från 11,7 procent i januari, enligt SCB.

– När Riksbanken höjer räntan så ökar ju kostnaderna för väldigt många företag. Det är inte bara elpriser som driver upp kostnader. Jag tror att räntekostnader är en ännu viktigare faktor, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Ökningar vi aldrig sett tidigare

Han menar att det i sin tur driver på inflationen, och uttrycker en oro för att Riksbanken "jagar sin egen svans" med återkommande räntehöjningar.

– Under den senaste tiden har jag sett en del signaler, bland annat från Svensk Handel och byggindustrin, om att räntekostnader trycker upp deras kostnader. De måste i sin tur föra över de här kostnaderna mot kund. Förra året kunde vi se att lokalhyror ökade med tio procent. Det är en ökning som vi aldrig har sett tidigare under en sådan kort period.

TT: Om Riksbanken inte höjer räntan skulle det väl endast leda till att vi skjuter upp problemet?

– Jag försöker inte säga att Riksbanken inte ska höja räntan. De har ett mandat att hålla nere inflationen på två procent, men man måste förstå att det slår väldigt brett när man försöker dra in köpkraften på det här sättet. Både företag och hushåll i Sverige är högt belånade.

– När man nu ändrar kostnaden på skuldsättning måste man försöka kompensera, annars riskerar företag och hushåll att gå under.

Regeringen för passiv

Enligt Michael Grahn finns det en eftersläpningseffekt på tolv till 18 månader innan man kan se resultatet av Riksbankens räntehöjningar. Under tiden menar han att Riksbanken skulle kunna ta ett andrum, alternativt att regeringen agerar.

– Rädslan för att driva på inflationen har gjort regeringen passiv, men jag tycker att det är dags att sätta sig i framsätet. Det är inte uppenbart att vartenda stödåtgärd är inflationsdrivande. Man kan till exempel justera momssatser, energiskatt och punktskatter, men det är inte riktigt något som man pratar om i Sverige.

På en pressträff den 1 mars i år uppgav finansminister Elisabeth Svantesson (M) att staten inte kan kompensera för allt. Samtidigt uteslöt hon inte stödåtgärder utöver exempelvis elstödet och sänkta drivmedelsskatter.

– Det kan komma att behövas mer stöd. Men mitt viktigaste budskap nu är att vi måste bekämpa inflationen, sade hon i samband med pressträffen.

Cornelia Mikaelsson / TT