DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Kvinnors högskoleår betalar sig allt bättre

Kvinnor har tagit in på männen, vad gäller den privatekonomiska lönsamheten av en högskoleutbildning. Arkivbild. Bild: Fredrik Persson/TT

Utbildning (TT)

Det brukar betala sig att investera i en högskoleutbildning, i form av högre lön. Men medan detta blivit mer lönsamt för kvinnor har männen fått en minskad avkastning på sina universitetsår, visar en ny rapport.

Det är akademikerorganisationen Saco som beskriver löneutvecklingen åren 2001-2020.

Rapporten visar att män ligger kvar på en högre lönenivå än kvinnor, i alla sektorer och på alla utbildningsnivåer. Men löneskillnaderna har minskat, eftersom lönerna ökat snabbare för kvinnor under 20-årsperioden. En förklaring kan vara att utbildningsnivån ökat mest bland kvinnorna.

Generellt är det fortsatt också så att en högskoleexamen ger avkastning i form av högre lön. I Saco-rapporten jämförs lönerna mellan högskoleutbildade respektive gymnasieutbildade kvinnor, och på samma sätt lönerna mellan män med och utan högskoleutbildning. Denna så kallade lönepremie, eller utbildningspremie, speglar däremot inte skillnaden i lönenivå mellan kvinnor och män.

Ned för män

Sacos genomgång visar att en högskoleutbildad man tjänade i snitt 40 procent mer än en gymnasieutbildad man år 2001. Hänsyn har då tagits till ålder. För kvinnor var motsvarande skillnad 30 procent.

Men år 2020 var lönepremien lika stor för båda könen: 33 procent. Männens premie hade alltså sjunkit och kvinnornas stigit något.

– Det är klart att det är bra att det inte är någon skillnad i avkastning på utbildning. Men det är ändå anmärkningsvärt att den faller så kraftigt för män under perioden, särskilt i privat sektor där en majoritet av männen arbetar, säger Håkan Regnér, Sacos chefsekonom och en av rapportförfattarna.

Ökad jämställdhet

Han pekar på effektiviseringar och den snabba tekniska utvecklingen som möjliga förklaringar till männens tapp.

– De som hade ett högavlönat bankjobb 2005 jobbar kanske med helt andra saker i dag, därför att bankjobben inte finns kvar. Eller ta elbilarna, som nu kommer med full kraft. Det påverkar självfallet vilken kunskap och kompetens man efterfrågar hos en ingenjör, säger Håkan Regnér.

Att kvinnornas premie ökar har en annan förklaring.

– Det vi ser är att det är fler kvinnor som är chefer i dag än i början av 200-talet. Det kan förklara varför deras lönepremie inte faller med männens, utan går uppåt.

En tredje faktor, som berör både män och kvinnor, är ansvaret för familjen - och med det uttag av föräldradagar.

– Utvecklingen speglar troligen att det blivit mer jämställt i familjerna. Männen och kvinnorna delar på möjligheterna i större utsträckning, både hemma och på arbetsmarknaden. Det är positivt om sådant slår igenom, säger Håkan Regnér.

Anna Lena Wallström/TT

Fakta

År 2001 låg medellönen för högskoleutbildade kvinnor, i alla sektorer och alla åldrar, på 23 749 kronor i månaden. De inräknade hade minst tre års högskolestudier bakom sig. Männens medellön låg på 32 081 kronor.

År 2020 hade kvinnornas medellön ökat till 40 452 kronor. Männens medellön låg på 48 165 kronor. Löneskillnaden mellan könen minskade därmed under perioden.

I förhållande till gymnasieutbildades löner sjönk premien under perioden för de högskoleutbildade männen, men ökade något för de högskoleutbildade kvinnorna. Premien för båda könen låg år 2020 på 33 procent.

Källa: Sacos Utbildningspremier för kvinnor och män under 2000-talet.