DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Inflationen: "Dåliga nyheter för hushållen"

Bolån och el är det som framför allt gräver hål i hushållens ekonomi. Arkivbild. Bild: Fredrik Persson/TT

Ekonomi (TT)

El och räntor driver på inflationen till skyhöga 12,3 procent i december. Ännu är det långt i från över.

– Det kan vara läge för politiker att tänka över om det finns grupper som behöver stöd, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

De höga inflationssiffrorna, där elpriserna i december och de stigande räntorna driver på, innebär att det är riktigt tufft för många, konstaterar hon.

– Det här är dåliga nyheter för hushållen.

Decembersiffrorna för konsumentprisindex (KPI) var högre än väntat. Statistiska centralbyrån, SCB, kollar prisutvecklingen på en rad olika varor och tjänster, och i det underliggande siffermaterialet kan man se att i stort sett allt har blivit dyrare. Livsmedel har stigit med 0,9 procent under december, kläder med 1,9 procent och inventarier och hushållsvaror med 1,5 procent.

Men elen har ökat hela 28,8 procent jämfört med november. Det innebär att allt som produceras påverkas, för el blir en allt större del av produktionskostnaden. Citroner, kaviar, purjolök och damkavajer – så gott som alla de särskilda varor som SCB tittar på påverkas av elpriserna, och steg under december.

Exempelvis steg mjölk, ost och ägg 9,7 procent under december, och bananerna blev 5,2 procent dyrare.

Även tjänsterna påverkas, till exempel har paketresor ökat 9,8 procent och begravningskostnaderna 0,9 procent.

Alla prisökningar, som slår rakt över all konsumtion, påverkar förstås hushållen kraftigt.

Américo Fernández, privatekonom på SEB, konstaterar att inflationsbeskedet nu innebär att plånböckerna kommer att fortsätta att tömmas.

Tömda sparkonton

– Nu i januari kommer dyrare bolån, dyrare elräkningar och effekterna av julen. Den största utmaningen nu är att hushållen går in i det här året med tömda sparkonton, säger han.

Förra året, då inflationen började ta fart, fanns fortfarande sparande att ta av. Nu kan det vara annorlunda för många, och det gör att många nu verkligen måste slå till bromsen.

– Vi står inför en lågkonjunktur, konstaterar han, och frågan nu är hur pass djup och lång den blir. Hushållen har redan sämre ekonomi, men om många också blir arbetslösa så kan det bli riktigt illa.

– Det är dock stora regionala skillnader. I norr är arbetsmarknaden mycket god, huspriserna har inte fallit särskilt mycket och elpriset är inte riktigt lika högt som i söder. Men i södra Sverige är det annorlunda.

– Hushåll med bolån, som bor i eget hus och har bil drabbas hårt. Och de som alltid drabbas, de som är svagast, får det särskilt svårt nu, säger Shoka Åhrman på SPP.

De höga inflationstalen gör dessutom att ännu högre räntor kan väntas framöver, förklarar hon. Riksbanken ska ha sitt nästa möte i februari och det är mycket troligt att räntan återigen höjs då.

Inte över ännu

Américo Fernández och Shoka Åhrman ser inte dagens inflationssiffror som ett tecken på att inflationen har nått sin högsta punkt.

– Riksbankens penningpolitik rår inte på hela inflationen. En stor del av uppgången beror på höjda energipriser, säger Shoka Åhrman.

Ändå måste Riksbanken agera för att nå inflationsmålet. Men på vägen dit kommer det att bli riktigt fattigt för hushållen. Fast det är inte Riksbankens sak att bry sig om. Det kan därför vara dags för politikerna att kliva in, tycker hon.

– De behöver tänka över om det kan fortgå så här. Det kan vara läge för politiker att tänka över om det finns grupper som behöver stöd. Det finns grupper som får svårt att klara detta.

– De kan också behöva titta på tillfälliga lättnader i amorteringskrav, säger Shoka Åhrman.

Trots den höga inflationen här tycker Américo Fernández ändå att vi ska trösta oss med ljusglimtar utifrån.

– Många länder ligger före oss, och släpper nu på åtstramningarna. Det är goda signaler för börsutvecklingen. Inflationen i USA ser ut att ha peakat, och det är bra för de bundna bolånen här, säger Américo Fernández.

Rättat: Elpriserna ökade med 28,8 procent i december jämfört med november.

Johanna Cederblad/TT

Inflationstakten i november 2022 enligt måttet KPI. Bild: Johan Hallnäs/TT

Fakta

Inflationen enligt måttet KPI, där räntorna räknas med, blev 12,3 procent i årstakt. De stigande räntorna bidrog med 2,3 procentenheter till inflationstakten enligt KPI.

Elpriserna ökade med 28,8 procent i december jämfört med november.

Livsmedelspriserna har ökat med 18,6 procent under det senaste året.

Källa: SCB