KRIGET I UKRAINA

Sanktionskamp irriterar i EU

”Stäng av den ryska oljan och gasen”, kräver ukrainska demonstranter i EU-kvarteren i Bryssel där EU-ländernas utrikesministrar möts under måndagen. Bild: Wiktor Nummelin/TT

EU (TT:s korrespondent)

"Håll oss inte som gisslan", manar andra EU-länder med tydlig adress till Ungern i kampen om nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Än finns ingen enighet om ett oljestopp.

I en och en halv vecka har EU:s 27 medlemsländer misslyckats med att komma överens om det senaste sanktionspaketet från EU-kommissionen.

Tanken är framför allt att steg för steg stänga av den ryska oljekranen (om sex månader) och även bensinen (vid årsskiftet).

Ungern säger dock envist nej, med hänvisning till sitt stora beroende av rysk olja. Från övriga länder hörs nu allt ihärdigare maningar till Budapest om att tänka om.

– Vi kommer att kommas ihåg för de beslut vi tar nu. Därför är det viktigt att vi tar rätt beslut nu. Vi måste enas. Vi kan inte hållas som gisslan, konstaterar exempelvis Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på väg in till måndagens utrikesministermöte i Bryssel.

Lösning på onsdag?

Sanktionerna står egentligen inte på dagordningen. Däremot diskuterar EU-länderna läget i Ukraina och konsekvenserna av den ryska krigföringen. Det sker dessutom med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba som särskilt inbjuden gäst.

– Det sjätte sanktionspaketet : vi är alla nyfikna på att se hur den här sagan tar slut. Jag vill påminna om att varje dag så betalar europeiska länder miljoner euro till Ryssland för gas och olja som sedan används för att finansiera den ryska krigsmaskinen, säger Kuleba på väg in till mötet.

– Det borde inte fungera så här. Sanktioner mot rysk gas och olja tjänar Europas intressen, inte bara Ukrainas, säger utrikesministern.

Enligt en diplomatkälla i Bryssel finns dock viss förhoppning om en lösning i sanktionsstriden senare i veckan, parallellt med att EU-kommissionen på onsdag ska presentera sina senaste förslag om hur EU-länderna ska göra sig fria från rysk energi.

Ungern väntas då ge med sig, mot löften om ekonomiska storsatsningar. Om det inte går lär EU-länderna tills vidare lyfta ut oljedelen för att åtminstone kunna besluta om övriga delar av sanktionspaketet.

Lunch med Balkan

Ett annat huvudämne på måndagen är relationerna till icke-EU-länderna i västra Balkan, vars utrikesministrar finns på plats för att äta lunch med sina EU-kollegor.

Även här finns en tydlig irritation bland många EU-länder över att Nordmakedonien och Albanien fortsatt tvingas vänta på att börja förhandla om ett framtida EU-medlemskamp.

I det här fallet är det Bulgarien som sätter stopp, på grund av en infekterad strid om språk och historia med Nordmakedonien.

Litauiske Landsbergis höjer rösten också här.

– Förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien måste inledas omedelbart. Inget land borde kunna sätta in sitt veto mot så strategiska beslut, säger utrikesministern i Bryssel.

Sverige och Finland deltar endast på ambassadörs- respektive statssekreterarnivå, med anledning av de pågående Natodebatterna på hemmaplan.

Wiktor Nummelin/TT

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Bild: Olivier Matthys/AP/TT

Fakta

Här är grunderna i EU-kommissionens förslag till ett sjätte sanktionspaket mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina.

* Fler personer läggs till på listan över personer som stoppas från inresa till EU och får sina eventuella tillgångar frysta. Enligt nyhetsbyrån AFP finns även rysk-ortodoxa kyrkans patriark Kirill med på listan.

* Storbanken Sberbank kopplas bort från det internationella transaktionssystemet Swift. Även ytterligare två banker berörs — MKB (Credit Bank of Moscow i internationell form) och Rosselchoz Bank (Russian Agricultural Bank), enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe.

* Tre ryska statliga tv-bolag förbjuds att sända i EU, även via kabel eller internet.

* Konsultbolag och "spin-doktorer" i EU stoppas från att erbjuda sina tjänster till ryska företag.

* Importstopp införs för rysk olja, men först om sex månader. För bensin och raffinerade produkter först efter årsskiftet.

Fakta

Ukraina, Georgien och Moldavien har alla ansökt om EU-medlemskap med anledning av Rysslands krig i Ukraina. I första hand handlar det dock om att ens kunna acceptera länderna som officiella kandidatländer. Frågan utreds av EU-kommissionen som väntas komma med besked i juni.

Sedan tidigare för EU medlemskapsförhandlingar med Montenegro och Serbien sedan 2012 respektive 2014. Redan 2005 inleddes dessutom förhandlingar med Turkiet, som dock lagts på is på grund av den politiska utvecklingen i landet.

Även Albanien och Nordmakedonien har fått löfte om förhandlingar, men de har ännu inte kommit i gång. Bosnien-Hercegovina har i sin tur ansökt om medlemskap, men ännu inte fått status som kandidatland.