KOMPETENSKRISEN

Därför flyr spetskompetensen från Sverige

Bild: Mostphotos

Upp mot 5 000 doktorander med utländsk bakgrund riskerar att behöva lämna Sverige på grund av en ny lag. Det i ett läge när företagen ropar efter högutbildade medarbetare. Att fler människor med spetskompetens väljer att stanna i Sverige är en ödesfråga, visar en ny rapport.

Sverige är idag inte självförsörjande på doktorander. Kurvan över svenskar med forskarambitioner har sluttat nedåt kontinuerligt sedan 2003. Bara de senaste åtta åren har de minskat med 20 procent. Det är en illavarslande utveckling för en kunskapsnation som Sverige. Å andra sidan pekar kurvan uppåt för doktorander med utländsk bakgrund som bedriver sin forskning i Sverige och idag har fyra av tio studenter med utländsk bakgrund en master eller mer i bagaget.

Så har det åtminstone varit fram till 2013, därefter planar kurvan ut och har rent av böjt svagt nedåt. Det sammanfaller dessutom med en annan negativ utveckling: Utländska doktorander försvinner från Sverige i allt större utsträckning. Tre år efter avlagd examen är 38 procent av de utländska doktoranderna kvar i Sverige. Åtta år efter examen var endast 20 procent kvar.

Därmed går svenska företag miste om värdefulla kunskaper och människor med den typ av spetskompetens som svenska företag ropar efter.

Bristen på forskare i näringslivet ökar

Vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen misslyckas, ofta på grund av att det inte finns kandidater med rätt kompetens. 67 procent tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med högskoleutbildning. Även bristen på forskare i näringslivet är tilltagande. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag. Eftersom behovet av spetskompetens är stort i Sverige blir det allt viktigare att utländska masterstudenter och doktorander som studerat vid svenska högskolor och universitet väljer att stanna efter studierna, skriver rapportförfattarna Amelie Berg och Ulrika Wallén i Svenskt Näringslivs nyligen publicerade rapport: ”Vi satsar på utbildning av spetskompetens – men hur får vi den att stanna i Sverige?”.

Sverige har under många år varit ett land som lockat unga människor från snart sagt hela världen att genomföra sin högre utbildning just här. Orsaken till att de söker sig hit har bland annat varit att svenska universitet och högskolor har gott rykte, att många utbildningar sker på engelska, att det finns möjlighet till finansiering och inte minst att den högre utbildningen i Sverige är avgiftsfri. Det visar en studie från SCB 2013.

Det är en ordning som alla är överens om ska fortsätta. De utländska studenterna är ett viktigt kunskapstillskott till den svenska akademin och till samhället i stort. Problemet uppstår sedan, när studierna är klara, kanske krönta med en master eller doktorsexamen, då misslyckas alltså Sverige med att behålla kunskaperna. Orsaken går, enligt rapporten, att spåra till främst fyra orsaker:

  • Ett komplicerat, svårbegripligt och oförutsägbart regelverk för uppehålls- och arbetstillstånd.
  • Låga lönenivåer för människor med kvalificerad utbildning.
  • Brist på kontakter på den svenska arbetsmarknaden och kunskaper om hur svensk rekrytering går till.
  • Otillräckligt stöd från de olika lärosätena, både vad gäller kontakter och karriärstart.

Än mer bekymmersam blev situationen i juli 2021 när utlänningslagen skärptes.

De nya kraven innebär bland annat att den som efter att ha studerat vill stanna i Sverige och ansöker om permanent uppehållstillstånd, måste visa upp bevis på en anställning på minst 18 månader. Det är svårt att uppnå för många som är på väg ut i arbetslivet och kanske ännu bara kan visa på en provanställning eller kortare projektanställning.

5 000 doktorander kan behöva lämna landet

– I praktiken riskerar uppemot 5 000 doktorander att behöva lämna landet. Det riskerar att på kort tid förvärra kompetens-bristen i näringslivet, och försämrar Sveriges attraktionskraft bland internationella talanger så att det även på längre sikt blir svårare att behålla positionen som kunskapsnation, slår rapporten fast.

It-företaget Softwerk i Växsjö har dagligen närkontakt med den verklighet som rapporten beskriver och svårigheterna att hitta och behålla kompetenta medarbetare med utländsk bakgrund. Företaget växer och rekryterar tre-fyra nya medarbetare varje år, bland annat direkt från Linnéuniversitetet.

– Vi har valt att göra det till en konkurrensfördel genom att hjälpa nya medarbetare att ta sig igenom det här rätt tjocka regelverket. Vi har helt enkelt anställda personal som jobbar dedikerat med de här frågorna. Så vi kan säga till de här personerna att om du väljer att arbeta här så kan vi se till att du har ett arbetsvisum. Huvudsyftet för oss har varit att ta bort orosmomenten så att de här duktiga, duktiga människorna kan fokusera på att hjälpa oss med det de är bra på.

Det säger vd Björn Lundsten som i ett par fall drivit frågan om rekrytering hela vägen till domstol för att kunna behålla en kompetent medarbetare mer utländsk bakgrund.

Dags att snegla på Finland

Vid sidan av att underlätta reglementen kring uppehållstillstånd och underlätta för de utländska studenterna att etablera sig och bygga kontaktnät i Sverige är en bättre samverkan mellan inte bara de olika lärosätena och näringslivet utan också med olika myndigheter en avgörande framgångsfaktor. I det läget kan det vara idé att snegla på Finland, menar Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.

– De är verkligen ett föregångsland, där finns en övergripande strategi för strategi och tydlig handlingsplan, ett ägarskap och en kraftfull finansiering för talangattraktion. Vi måste våga satsa på området.

Det är ett resonemang som Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv håller med om.

– Det är fantastiskt bra att vi har öppnat våra masterutbildningar för utländska studenter. Det som vi måste fixa är att fler av dem hittar vägar ut i vårt näringsliv. Konkurrensen om spetskompetensen är knivskarp, då gäller det att vara konkurrenskraftig på de här områdena.

– Sverige behöver skärpa sig, behöver bli en starkare magnet för utländsk kompetens. Det sämsta vi kan göra är att höja trösklarna för att komma hit, försämra möjligheterna att stanna kvar permanent eller utvisa människor på grund av administrativa petitesser. En sådan politik gör vårt näringsliv mindre konkurrenskraftigt och vårt land dummare, säger Magnus Wallerå.