DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Kritiken: Regeringens nya jobbpaket fixar inte utanförskapet
Regeringen lägger åtta miljarder kronor på arbetsmarknadsåtgärder för nästa år. Svenskt Näringslivs Mattias Dahl menar att vissa av förslagen är direkt kontraproduktiva, men är positiv till det nya omställnings- och kompetensstöd som parterna är överens om.
Av pengarna ska 2,5 miljarder gå till åtgärder för arbetssökande. 1,2 miljarder ska gå till att erbjuda fler arbetslösa en matchningstjänst.
Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas tillfälligt från sex till två, ett förslag Nordmark motiverar med att läget på arbetsmarknaden fortfarande är svårt. Företagare som har sitt företag vilande på grund av pandemin får fortsätta att, trots det, genomföra viss marknadsföring men behålla sin ersättning.
Regeringen föreslår även bland annat satsningar på ett nytt omställnings- och kompetensstöd och ett nytt omställningsstudiestöd.
– Det kommer bidra till att fler arbetstagare mitt i livet ska kunna utbilda sig, sade Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, skriver TT.
Tanken är att det nya systemet ska införas 2023. Stödet kommer att motsvara cirka 80 procent av den befintliga lönen, med bidrag och lån, enligt Matilda Ernkrans.
Satsningarna på omställnings- och kompetensstöd är en del av överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall. Och IF Metalls ordförande Marie Nilsson välkomnar beskedet.
– Det här kommer verkligen att kunna ge människor som vill vidareutbilda sig eller omskola sig helt nya möjligheter. Människor som befinner sig mitt i arbetslivet kan plugga utan att rasera sin ekonomi. Det här är en historisk reform, sa hon på presskonferensen.
Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl håller med.
– Det är glädjande att regeringen går vidare med parternas överenskommelse om reformeringen av LAS och en kraftigt förstärkt omställning. Reformerna är nödvändiga, efterlängtade och kommer att göra vår arbetsmarknad gott, säger han till TN.
Men han anser samtidigt att vissa av regeringens förslag är direkt kontraproduktiva. Bland annat föreslår regeringen att antalet karensdagar ska minska från sex till två och att fler ska gå arbetsmarknadsutbildningar genom Arbetsförmedlingen. Mattias Dahl menar att det är åtgärder som inte kommer att lösa problemen på arbetsmarknaden. Samtidigt efterlyser han ännu kraftfullare åtgärder än de som nu ligger på bordet.
– Vi ser alla hur utanförskapet slår allt hårdare mot vårt samhälle. Kostnaderna skenar och är nu uppe i 270 miljarder varje år. Därtill kommer de mänskliga kostnaderna som är omöjliga att mäta i pengar, säger han och fortsätter:
– Om vi ska bryta utvecklingen så måste vi få folk i arbete. För att det ska lyckas måste omfattande, djupgående och uthålliga reformer till. I grunden handlar det om att kraftigt stärka drivkrafterna för att ta de arbeten som finns och erbjuds. Tyvärr lyser dessa med sin frånvaro.
Viktigaste nyheterna
- Regeringen föreslår satsningar på ett nytt omställnings- och kompetensstöd och ett nytt omställningsstudiestöd som del av genomförandet av partsöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd från förra året. Omställningsstudiestödet ska införas 2023. Fullt utbyggt beräknas stödet kosta 6–9 miljarder kronor per år. Ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd föreslås för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. En offentlig omställningsorganisation ska inrättas vid Kammarkollegiet.
- 2,5 miljarder kronor föreslås för insatser för arbetssökande. Nästan 1,2 miljarder kronor ska tillföras 2022 för att fler arbetssökande ska få ta del av en matchningstjänst. 425 miljoner kronor ska satsas så att fler kan ta del av en arbetsmarknadsutbildning under 2022. Regeringen föreslår en satsning på extratjänster och introduktionsjobb för de som står längst ifrån arbetsmarknaden på 701 miljoner kronor under 2022.
- I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag tillförs 502 miljoner kronor 2022.
- För att mildra de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin föreslås att antalet karensdagar tillfälligt minskas från sex till två dagar under 2022. Regeringen lämnar också förslag som möjliggör förlängda lättnader i reglerna för företagare. Här handlar det om att förlänga lättnaderna om vilande företag genom undantag från den så kallade femårsregeln under 2022.
- Regeringen föreslår att 33 miljoner tillförs 2022 för att förbättra kompetensförsörjningen genom planering och dimensionering av gymnasial utbildning.
- Kunskapslyftet byggs ut. Regeringen föreslår att 1,5 miljarder kronor avsätts 2022 till 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk.
- Förenklingar för Sveriges företagare. Regeringen föreslår att reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner utvidgas och förenklas. Regeringen föreslår en förstärkning av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar även nästa sommar. Förstärkningen gäller under juni-augusti 2022.
- Regeringen föreslår att Migrationsverket tillförs 3,7 miljoner kronor för 2022 och 7 miljoner kronor per år från och med 2023 bland annat för att motverka missbruk och exploatering av arbetskraftsinvandrare.
