DEBATTEN OM PRIVATA SJUKFÖRSÄKRINGAR

Ekonom dömer ut bilden av gräddfil i vården – ”Utbudet kan öka”

Kritikerna till privata sjukvårdsförsäkringar jagar fel villebråd, menar ekonomen Eva Erlandsson på Svensk Försäkring. Utan dem skulle konsekvenserna snabbt bli tydliga. ”Sjukfrånvaron skulle öka, och det skulle drabba små företag särskilt hårt”, säger hon till TN.

Debatten om privata sjukvårdsförsäkringar har återigen tagit fart. Kritiker menar att försäkringarna skapar ett gräddfilsystem där vissa patienter går före i kön, medan andra får vänta. Men enligt Eva Erlandsson, senior ekonom på branschorganisationen Svensk Försäkring, riktas uppmärksamheten mot fel problem.

– Det här har ju debatterats i 10–15 år och det är samma argument som kommer upp varenda gång, säger hon till TN.

.

Hon menar att de viktigaste orsakerna till att privata sjukvårdsförsäkringar har vuxit är de långa väntetiderna och den bristande tilltron till den offentligt finansierade vården.

– Grundorsaken till att försäkringen finns är att det är långa köer och otydligheter inom den offentligfinansierade vården.

I stället för att fokusera på försäkringarna borde debatten, enligt Eva Erlandsson, handla om skillnaderna mellan regionerna; varför patienter får vänta olika länge och varför behandlingen kan vara olika beroende på var de bor.

Sjukvårdsförsäkringarna beskrivs ofta som ett sätt att köpa sig förtur till vård. Den bilden delar inte Svensk Försäkring.

Ett verktyg för arbetsgivare

Eva Erlandsson menar att försäkringarna framför allt är ett verktyg för arbetsgivare som vill minska risken för sjukskrivning genom att de anställda får stöd och hjälp, och snabb rehabilitering vid exempelvis belastningsskador.

– Den är inte ett substitut till offentlig vård för den kan inte ersätta den offentliga vården fullt ut, säger hon.

Hon pekar på att många diagnoser och sjukdomstillstånd inte omfattas av försäkringarna utan alltid hanteras inom den offentliga vården. Att allt fler arbetsgivare väljer att teckna försäkring ser hon som ett tecken på att den fyller en funktion.

– Antagligen tycker de att den fungerar väl och betalar igen sig, för de fortsätter att teckna den år från år.

Antalet arbetstagare som omfattas av en privat sjukvårdsförsäkring har också ökat stadigt och uppgår nu till närmare 16 procent av de sysselsatta.

Inte längre väntetider för oförsäkrade

En återkommande invändning är att privata försäkringar tränger undan patienter i den offentliga vården. Det har utretts i offentliga utredningar och i en nyligen publicerad rapport av Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, med flera.

I rapporten konstateras att försäkrade har kortare väntetider, men den visar inte att oförsäkrade får längre väntetider på grund av att det finns patienter med vårdförsäkring.

För att landa i ett sådant resonemang krävs ett antagande om att mängden vård inom det offentliga är statisk, menar Eva Erlandsson.

– Det är inte så verkligheten ser ut. Utbudet kan öka genom ytterligare resurser via privata aktörer, annorlunda organiserade vårdflöden med mera.

Eva Erlandsson påpekar att det finns situationer där patienter som först söker vård genom försäkringen senare skickas vidare till den offentliga vården. Det kan exempelvis handla om att provtagning och undersökning leder till upptäckten av malignt melanom, hudcancer, där den fortsatta behandlingen bara kan utföras vid specialiserade offentliga sjukhus.

Men Eva Erlandsson beskriver det som ett fåtal fall per år, särskilt sett i relation till vårdsystemet som helhet.

– Vi har inget intresse av att driva att försäkringspatienterna ska få vård snabbare i den offentligfinansierade vården utan förutsätter att läkare inom såväl det privata som offentliga följer hälso- och sjukvårdslagen och prioriterar patienter efter medicinska behov, säger hon.

Svårbegripligt system

Att debatten återkommer är enligt henne inte förvånande. Vård och hälsa berör alla och många upplever systemet som svårt att förstå.

– Det är en självklar utgångspunkt att den offentligfinansierade vården ska vara lika för alla, men många saknar kunskap om hur vården är organiserad och finansierad. Få känner till regionernas ansvar, hur prioriteringar görs eller varför väntetiderna skiljer sig åt mellan regionerna, säger hon.

– Det är som en svart låda, man förstår inte hur det fungerar inne i den. Bristen på transparens kan vara en bidragande orsak till den frustration som uppstår när någon med sjukvårdsförsäkring får en tid inom några dagar medan andra får vänta i flera månader.

Kritiker menar att vårdförsäkringar skapar ett system där vissa patienter får snabbare vård än andra. Men frågan är mer komplicerad än så, menar Eva Erlandsson.

Försäkringsbolagen, liksom regionerna, köper vård av privata vårdgivare – men med andra krav. Hon anser därför att ansvaret inte kan läggas på försäkringsbranschen.

– Försäkringsbolagen kräver kortare väntetider än vad regionen väljer att sätta upp som krav när de köper vård, säger hon.

Olika prioriteringar

En vanlig beskrivning är att privata sjukvårdsförsäkringar skapar skillnader mellan hög- och låginkomsttagare. Eva Erlandsson anser att den bilden är förenklad.

– Många som har försäkringen är medelinkomsttagare. Dessutom är det oftast arbetsgivaren som står för försäkringen. Och kostnaden är låg – motsvarande några uteluncher per månad.

Hon jämför med andra ekonomiska beslut som människor gör olika prioriteringar kring, exempelvis pensionssparande eller andra försäkringar.

– Det är inte alla som vill spara till pensionen eller köpa en försäkring. Det ligger nära till hands att skjuta de upp det beslutet eller att inte ta det alls.

Vårdförsäkringen står för knappt en procent av utgifterna för vård i Sverige, och Eva Erlandsson tycker att det är problematiskt att en så liten del av vårdsystemet får så stort utrymme i debatten. Enligt henne borde fokus i stället ligga på att förbättra den offentligt finansierade vården. Som exempel nämner hon att omkring 500 000 bokade vårdbesök varje år utgår då patienten inte dyker upp.

– Ett system för att boka upp patienter på lediga tider, som uppstår med kort varsel, skulle kunna göra skillnad. Vi måste börja med att se till att den vård vi alla har lika rätt till fungerar och är effektiv, säger hon.

Hon tror att om privata sjukvårdsförsäkringar skulle försvinna kommer konsekvenserna främst att märkas på arbetsmarknaden. Personer med relativt enkla skador eller besvär skulle riskera att bli borta längre från jobbet.

– Sjukfrånvaron skulle öka, och det skulle drabba små företag särskilt hårt, säger Eva Erlandsson.