DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Slopat karensavdrag skrämmer arbetsgivare – måste lära ungdomar att vara på jobbet

Fler och fler företagare larmar om konsekvenserna av ett slopat karensavdrag. På Daftö Resort utanför Strömstad, där 200 unga sommarjobbare anställs varje år, befarar ägaren Lena Kempe både ökade kostnader, högre sjukfrånvaro och tuffare belastning på personalen. ”Vi behöver arbeta fler timmar i Sverige – inte färre”, säger hon till TN.

– Jag tycker att det är ett riktigt dåligt förslag utifrån en massa olika perspektiv.

Det säger Lena Kempe som driver Daftö Resort utanför Strömstad och att det nu finns politiska och fackliga förslag om att slopa karensavdraget. Hon oroas över konsekvenserna för såväl företaget som för svensk ekonomi om förslaget skulle bli verklighet.

”En del av vårt uppdrag är att lära ungdomarna skillnaden mellan jobb och skola, och konsekvenserna av att inte komma till jobbet”.

Daftö Resort anställer 200 ungdomar varje sommar och för många av dem är det deras första arbete. Sedan pandemin har hon märkt att allt fler anser att det är befogat att sjukskriva sig för mindre åkommor. Hon tror att det delvis hänger ihop med att sjukfrånvaron följs upp dåligt i skolan. Att eleverna inte behöver förklara sin frånvaro för någon.

– De kan sjukanmäla sig via en app om de känner sig trötta eller hängiga – utan någon konsekvens. Så en del av vårt uppdrag är att lära ungdomarna skillnaden mellan jobb och skola, och konsekvenserna av att inte komma till jobbet.

På individnivå är konsekvensen att inte få någon lön första dagen ett viktigt verktyg, menar Lena Kempe.

– Å andra sidan är skyddet ganska högt ändå för redan dag två får du 80 procent av din lön, vilket är en kostnad som också ligger på oss företagare. Vi behöver inte fler kostnader kring att anställa utan snarare färre.

Ökar belastningen på andra medarbetare

Dessutom blir belastningen för andra medarbetare ofta högre när någon blir sjuk.

– Vi har ju bemannat efter det tryck som är. Ingen tycker att det är roligt att bli inringd på sin lediga dag men gör vi inte det blir arbetsmiljön för dem som är på jobbet tuffare. Samtidigt ska vi inte ge dåligt samvete till den som är sjuk på riktigt.

Det är viktigt med återhämtning för den som är sjuk på riktigt och ibland kan det vara en svår fråga när en person verkligen är sjuk och när det går att kämpa på, konstaterar hon.

”Snarare än att lägga kostnaden på alla företag i hela Sverige tycker jag att politiken ska hitta särskilda stöd för dem i utsatta yrken.”

– Samtidigt ser vi inte att medarbetare väljer att komma sjuka till arbetet för att de annars förlorar en dags arbetsinkomst. Det är snarare så att vi behöver prata om varför man ens är sjuk första dagen.

Att individen själv står för den första dagen är en viktig funktion att behålla, enligt Lena Kempe.

– Det som händer annars är att vi företag får ökade kostnader, för sjukfrånvaron kommer att öka – det är jag helt säker på. Snarare än att lägga kostnaden på alla företag i hela Sverige tycker jag att politiken ska hitta särskilda stöd för dem i utsatta yrken.

I debatten om karensavdraget lyfts ofta särskilt utsatta grupper upp men Lena Kempe anser att det är bättre att ge extra stödinsatser enbart till dem än att genomföra en reform som gäller hela befolkningen.

– Är det personal inom sjukvården eller förskolan som ska räddas från avdraget finns det andra verktyg att använda, till exempel att slopa karensen inom offentlig sektor. Vi behöver arbeta fler timmar i Sverige – inte färre. Annars blir det ingen tillväxt, säger Lena Kempe.