DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Norges sjuktal varnande exempel för Sverige – ”Skenande kostnader”

Nu varnar experter för att Sverige riskerar att gå i samma fälla som Norge om vi tar bort karensavdraget. ”Vi vet vad effekten blev när vi slopade karensdagen i slutet av 80-talet, nämligen rekordhög sjukfrånvaro”, säger försäkringsexperten Catharina Bäck.

I början av 2000-talet hade Sverige, Norge och Nederländerna långt högre sjukfrånvaro än övriga Västeuropa. Men medan Sverige och Nederländerna har agerat för att komma till rätta med det har Norge inte gjort någon reformering, konstaterar Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

Det som framför allt fick ner sjuktalen i Sverige var alliansregeringens reformering av sjukförsäkringen 2008. Då infördes rehabkedjan med fasta bedömningstidpunkter, en tydlig bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, samtidigt som det förtydligades att enbart medicinska skäl kan ligga till grund vid bedömningen av arbetsförmågan för rätten till sjukersättning och sjukpenning.

”Hur kommer det sig att norrmän, som kanske är världens friskaste folk, samtidigt är världens sjukaste folk?”

I Norge har sjukfrånvaron varit konstant hög och den ökar, på samma sätt som i Sverige handlar det främst om att psykiska diagnoser ökar.

Samtidigt hamnar Sverige och Norge ofta i topp i mätningar av hur befolkningen upplever sin hälsa.

– Men när den kurvan läggs mot sjukfrånvaron så finns det märkligt nog ingen koppling. Hur kommer det sig att norrmän, som kanske är världens friskaste folk, samtidigt är världens sjukaste folk? Det är uppenbart att något är fel, säger Catharina Bäck.

Saknar karensavdrag

En förklaring är att Norge saknar självrisken som det svenska karensavdraget utgör, menar hon. Karensavdraget, som före 2019 var en karensdag, har funnits länge i Sverige. Vid ett tillfälle, 1987, togs det bort, och då nådde sjukfrånvaron rekordhöga nivåer. Karensdagen återinfördes därför 1993.

Catharina Bäck beskriver karensavdraget som en självrisk utformad för att motverka ett överutnyttjande. En annan självrisk är en lägre ersättningsnivå som kan motverka längden på sjukfrånvaron.

– Norge har varken eller, och effekten har blivit en extremt hög sjukfrånvaro med skenande kostnader som följd.

I Sverige har det på senare tid kommit politiska förslag om att ta bort karensavdraget. Borde vi befara att vi ska bli det nya Norge?

– Det är konstigt om vi inte lär av vår egen historia. Vi vet vad effekten blev när vi slopade karensdagen i slutet av 80-talet, nämligen rekordhög sjukfrånvaro. Generösare ersättningar bidrog också, men allt hänger ihop, säger Catharina Bäck.

Efter Sveriges ”fullskaliga experiment” vet vi vad som behöver göras för att bättre ta tillvara människors arbetsförmåga, konstaterar hon. Samtidigt har mycket av reformerna från 2008 på senare tid tunnats ut. Rehabkedjan är uppluckrad och den bortre tidsgränsen är borttagen. Det har införts särskilda villkor för äldre, som gör att sjukfrånvaro inte längre enbart handlar om sjukdom och medicinska skäl.

Sverige – det nya Norge?

Skulle dessutom karensavdraget tas bort kommer frånvaron i Sverige att påverkas dramatiskt, menar hon.

– Vi vet att fler stannar hemma utan att vara sjuka. Det blir ett överutnyttjande, vilket innebär risk för att vi kommer att närma oss Norges läge. Vi går tillbaka till den mycket höga frånvaron vi hade tidigare – där Norge har legat kvar hela tiden, säger Catharina Bäck.