DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Forskare ger ministern bakläxa om engelska i skolan – ”Finns inga enspråkiga barn”
Utbildningsminister Simona Mohamssons utspel om att minska engelskan i undervisningen för att fler barn ska lära sig bra svenska får mothugg av vetenskapen. ”Forskningen visar tvärtom att vi ska omfamna flerspråkigheten”, säger universitetslektorn och språkforskaren Oscar Björk till TN.
Nyligen gick utbildningsminister Simona Mohamsson ut med budskapet att Liberalerna vill minska mängden engelska i undervisningen för att fler barn ska lära sig bra svenska. Partiet vill att minst 75 procent av undervisningen på grundskolorna sker på svenska. Simona Mohamsson pekade på den rapporterade läskrisen, där vart fjärde barn inte kan läsa ordentligt på svenska, och udden riktades mot friskolor som bedriver undervisning på engelska.
Internationella Engelska Skolan delar oron kring läskrisen men är kritiskt mot utbildningsministerns utspel om språkundervisningen. Friskolekoncernen uppger att det svenska språket är centralt på deras skolor.
− Det är absolut inte hotat, inte hos oss i alla fall. Våra elever når väldigt höga resultat på de nationella proven och i slutresultaten i årskurs nio, säger Linda Öholm, Head of Public Affairs, till DN.
”Vi är ju flerspråkiga och ska vara flerspråkiga. Om vi i stället går i motsatt riktning så det är inte längre en forskningsbaserad syn utan en politisk syn på vad som bör hända med den svenska skolan.”
Forskningen stödjer inte påståendet att ett annat språk skulle stå i vägen för att barn ska kunna lära sig det svenska språket ordentligt.
− Forskningen visar tvärtom att vi ska omfamna flerspråkigheten och inse att alla barn är flerspråkiga. Det finns inga enspråkiga barn. Jag är helt överens med utbildningsministern om att språket är en maktfaktor som vi inte kan ta ifrån barnen, men språket är inte bara svenska utan någonting betydligt mer avancerat. Barns språk består inte av en påse som kan fyllas till brädden utan de har tillgång till ett hav av möjligheter att lära sig, säger Oscar Björk, universitetslektor vid Mälardalens universitet, till TN.
Oscar Björk forskar på hur barns kommunikativa kompetenser i tidiga skolår kan tas tillvara på bästa sätt. Han påtalar att den svenska skolan har flerspråkighet som norm och att Sverige är ett flerspråkigt land.
− Vi behöver givetvis undervisa i svenska men idag är barns världar så mycket bredare än svenska som skolämne. Redan barn i tidig skolålder kommunicerar på en mängd olika sätt och kommer till grundskolan med väldigt breda repertoarer av kommunikativa uttryck. Det alfabetiska är en av flera resurser för meningsskapande; barn uttrycker sig redan på många andra sätt som vi behöver ta på allvar.
Finns ingen anledning att vara orolig
Han förklarar att forskningen studerar sociolekter (den språkliga variation som utmärker en social grupp), dialekter (regionalt avgränsad variation ) och en rad andra uttryckssätt som ingår i barnens värld. Han menar att det inte finns någon anledning att vara orolig för att engelskan ska förstöra barnens möjlighet att lära sig svenska. Enligt socialsemiotik, studier kring hur människor kommunicerar i olika sociala situationer, hänger språk och samhälle ihop.
− Det innebär att när samhället utvecklas så utvecklas också språket och därför blir det problematiskt om skolan låser fast sig vid en viss språkdräkt. Jag vill betona att detta inte är ett argument mot att undervisa i svenska. Den behövs självfallet i ett svenskspråkigt samhälle, men forskningen pekar mot att om det är någonting vi ska göra i skolan så är det att omfamna flerspråkigheten. Barn har olika typer av kommunikativa kompetenser.
Barn är i ständig dialog
Oscar Björk tar i sin forskning upp hur dagens barn ofta använder sig av populärkulturella fenomen i sina sätt att uttrycka sig med text, bild, ljud, memes och symboler.
− Det är ett tydligt exempel på att barnen är i ständig dialog med det omgivande samhället runt omkring oss. Det tycker jag är ett argument för att lärare behöver ha en förståelse för elevers världar så att de bättre kan hjälpa eleverna att uttrycka sig på ett adekvat och funktionellt sätt. Så läraryrket är ett oerhört svårt yrke som ställer höga krav på lärarnas kompetenser och det ställer höga krav på lärarutbildningen. Det är där resurserna borde sättas in, att stötta lärarna att förstå eleverna bättre, säger han.
Dagens barn lever i kommunikativa världar som är betydligt mer komplexa än den värld tidigare generationer växte upp i och Oscar Björk menar att skolpolitiken inte klarar att hänga med i utvecklingen. Han föreslår därför att svenskämnet skulle kunna utvecklas till ett bredare ämne som bättre speglar barns kommunikativa verklighet – Språk och kommunikation.
− Det skulle ge barnen undervisning som speglar den värld de faktiskt lever i och erkänner flerspråkighet som en resurs. Vi är ju flerspråkiga och ska vara flerspråkiga. Om vi i stället går i motsatt riktning så det är inte längre en forskningsbaserad syn utan en politisk syn på vad som bör hända med den svenska skolan, säger Oscar Björk till TN.
