FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD
Almega: Så kan sysselsättningen öka i utsatta områden
Sysselsättningen i särskilt utsatta områden ökar stadigt, men fortfarande finns stora utmaningar kvar. I en ny rapport föreslår Almega fyra konkreta reformer för att ännu fler ska komma i arbete. Men politikerna säger nej till en reform som skulle kunna skapa 90 000 jobb.
Utvecklingen i utsatta områden går framåt. Fler och fler kommer i arbete, visar en ny rapport. Men för att utvecklingen ska fortsätta framåt krävs åtgärder, menar Almega och föreslår fyra konkreta reformer.
17 områden i Sverige räknas som särskilt utsatta. De kännetecknas framför allt av hög arbetslöshet och kriminalitet, konstaterar Almega i sin nya rapport Jobben som bryter arbetslösheten i särskilt utsatta områden, som presenterades under Almedalsveckan.
– Men det är väldigt kul, för de flesta som bor i områdena går till jobbet varje dag, säger Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega på seminariet.
Faktum är att 69 procent av männen i arbetsför ålder har ett jobb och 60 procent av kvinnorna.
– Det är en helt annan bild än vi ser i medierna. Och vi kan dessutom se att andelen ökar stadigt sedan 2014 när vi började följa utvecklingen, säger Jonas Jegers.
”De flesta som bor i områdena går till jobbet varje dag.”
Men det är inte det enda som är positivt. Nyanlända etablerar sig snabbare än någonsin förr poängterade han.
– Det är oerhört positivt! Ju fler som får jobb, desto fler bli också självförsörjande, säger Jonas Jegers.
Färre än riksgenomsnittet kan försörja sig
Men även om siffrorna lyfter, så är det fortfarande många som behöver komma i arbete. År 2023 var det 58 procent av männen och 45 procent av kvinnorna som kunde leva på sin lön i de utsatta områdena – betydligt lägre än riksgenomsnittet.
– Det behövs fortsatta politiska reformer för att hålla i utvecklingen, säger Almegas chefsekonom Patrick Joyce.
Almega föreslår därför fyra reformer:
- Skala upp det som fungerar – Utöka matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildningar.
- Ställ tydligare krav i bidragssystemen – Säkerställ att fler aktivt söker arbete.
- Stärk drivkrafterna till arbete – Höj jobbskatteavdraget för låginkomsttagare och reformera ersättningssystemet.
- Sänk arbetsgivaravgifterna – Gör det mer lönsamt för företag att anställa.
– Det är tydligt att fler skulle kunna få jobb via Rusta och matcha. Vi har många enklare ingångsjobb som man kan klara med en kort utbildning. Fler arbetslösa behöver erbjudas korta arbetsmarknadsutbildningar, säger Patrick Joyce.
Han menar också att bidragen måste minska, för att öka incitamenten att ta ett jobb.
– Har man många barn är det fortfarande så att man kan leva nästan lika bra på bidragsförsörjning som på ett enklare ingångsjobb. Den skillnaden måste öka, både genom att man sänker bidragen och genom att sänka skatten på låga inkomster för att öka nettolönen.
En viktig reform är också att sänka arbetsgivaravgiften. Almega vill att den ska ner med tre procentenheter.
– Då skulle många fler ingångsjobb kunna skapas av våra företag, säger Patrick Joyce.
Politikerna eniga om ett nej
Men där får han inte medhåll från politiken. I samband med att rapporten presenterades fick både Magnus Persson, riksdagsledamot för SD, Sophia Metelius, statsekreterare hos arbetsmarknadsminister Mats Persson, och Johanna Haraldsson, riksdagsledamot från S, frågan om de tycker att arbetsgivaravgiften ska sänkas. Alla tre sa nej.
– Om vi ska sänka arbetsgivaravgifterna ett antal procent, då får vi hämta in de pengarna någon annanstans. Var vi ska hitta de pengarna kan jag inte svara på här och nu, säger Magnus Persson.
”Det höjda lönegolvet har skapat ännu mer brist på arbetskraft.”
Sophia Metelius håller med, men tycker å andra sidan att jobbskatteavdraget ska sänkas och menar att det är en mer effektiv åtgärd.
– Vi tycker ju självklart det är viktigt att sänka skatterna, säger hon.
Patrick Joyce är bekymrad över politikernas motstånd till en sänkning av arbetsgivaravgifterna.
– Jobben inom tjänstesektorn är viktigaste för att få ner arbetslösheten och sänkta arbetskraftskostnader är helt nödvändiga för att få till ännu fler tjänstejobb, säger han.
Vad skulle en sänkning med tre procentenheter innebära?
– Det kan skapa uppåt 90 000 jobb, nästan alla inom tjänstesektorn.
Han poängterar att en sänkning av arbetsgivaravgiften inte bara kostar staten pengar – den drar också in nya skattepengar.
– Mer än hälften av budgetbortfallet kommer tillbaka i form av skatter på de nya jobben. Och på sikt kommer alla pengar tillbaka, säger Patrick Joyce.
Lönegolvet inte lösningen
Magnus Persson menar att ett sätt att få fler i utsatta områden i arbete är det höjda lönegolvet vid arbetskraftsinvandring.
– Många människor med kort utbildning kan ta jobben, sa han och menade att det inte ska gå att anställa arbetskraftsinvandrare för städjobb.
– Att vi har höjt lönegolvet är en lösning som vi tycker är väldigt bra, sa han.
Patrick Joyce håller inte med.
– Nej, det gör jag inte alls. Det höjda lönegolvet har skapat ännu mer brist på arbetskraft, säger han.
– Det finns faktiskt jobb för fler från utsatta områden och för fler arbetskraftsinvandrare.
Han poängterar att även om vissa jobb, som städare, kallas för ”enkla jobb”, så kräver de någon form av utbildning. Och det är inte sällan svåra att utföra, trots sitt epitet.
– Det finns ganska höga krav på dem som utför jobbet. Det är därför det inte är lätt hitta lämpliga arbetssökande, säger han.
Nyligen höjdes lönegolvet vid arbetskraftsinvandring, i och med att medianlönen höjdes. Från och med nu ligger lönegolvet på 29 680 kronor i månaden.
– Det gör att ännu lägstalönen i ännu fler branscher hamnar under lönegolvet och det gör det ännu svårare att rekrytera, säger Patrick Joyce.
Läs rapporten.
