DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Ministern om arbetslösheten: Därför är Sverige sämre än Grekland

Sverige har nu tredje högst arbetslöshet i EU och drygt en halv miljon människor står utan jobb. Ändå har arbetsmarknadsdepartementet bara skrivit en proposition i år. ”Vår analys är att systemet är för slappt”, säger arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) och slår i från sig kritiken.

Arbetslösheten har parkerat på historiskt höga nivåer. I maj var 561 200 personer arbetslösa, vilket säsongsrensat motsvarar nio procent av arbetskraften. Det gör att Sverige just nu har den tredje högsta arbetslösheten i hela EU. Till och med Grekland har en lägre arbetslöshet än Sverige.

Tidningen Näringslivet frågar arbetsmarknadsministern Mats Persson (L) hur han ser på situationen.

– Sverige har bland de högsta sysselsättningsnivåerna i hela Europa, däremot har vi hög arbetslöshet. Det visar att vi har för många som har för lite utbildning, eller fel utbildning, för att ta de jobb som finns. Det finns över 100 000 lediga jobb trots att vi har en utdragen lågkonjunktur. Så det är ett utbildningsproblem vi har på svensk arbetsmarknad, säger han.

Just matchningsproblematiken på svensk arbetsmarknad har TN rapporterat om tidigare.

Arbetsförmedlingen har i flera decennier ansvarat för att erbjuda så kallade arbetsmarknadsutbildningar, kortare yrkesinriktade utbildningar, till personer som är inskrivna som arbetssökande. Idag är det dock bara drygt 6 000 personer i snitt som går en sådan utbildning per månad, motsvarande två procent av de arbetssökande.

Mats Persson menar att det är en viktig utbildningsform som regeringen hoppas att fler ska gå, vilket Arbetsförmedlingen prognoser också pekar på.

– Men det viktigaste för mig är att vi satsar mer på yrkesutbildning. Det har funnits en tendens i Sverige att tro att alla ska bli akademiker. Det har varit feltänkt. Vi behöver yrkeskunnigt folk i Sverige. Inte minst för att fylla näringslivets behov, säger han.

Få förslag från arbetsmarknadsdepartementet

Satsningar på utbildningar till trots så har insatserna för att motverka arbetslösheten lyst med sin frånvaro. Av 145 propositioner och skrivelser till riksdagen som regeringen ska lämna från januari till september i år kommer endast en från arbetsmarknadsdepartementet.

Varför gör ni inte mer på det här politikområdet?

– Det beror på att vi har den svenska modellen, som gör att staten inte är en del i lönebildningen. Arbetsmarknadspolitiken styrs till stor del via förordningar och andra typer av styrmedel än just lagar. Vår övergripande analys är att systemet i dag är för slappt. Att du kan leva på bidrag år efter år utan att behöva göra en prestation. Att du kan vara inskriven på en utbildning utan att gå utbildningen och ändå få ersättning, säger han och fortsätter:

– Detta sammantaget innebär att vi får för många som inte står till arbetsmarknadsförfogande. Allt detta som är för slappt i systemet styr vi nu upp och ökar aktiviteten i systemet för att på det sättet möta näringslivets behov.

När tror du att den här arbetslinjen kommer att ge effekt även i arbetslöshetssiffror?

– De närmaste åren. Sen är det klart att det har varit en brutalt tuff situation för hushållen i många år. Vi har hela situationen med den amerikanska presidenten, den enorma osäkerheten i världen som naturligtvis också påverkar näringslivet. Så det är klart att som politiker kan vi skapa förutsättningar för jobb, men till syvende och sist måste det finnas företag som är beredda att anställa, säger Mats Persson.

Har regeringen tappat kontrollen över arbetslösheten?

Mats Persson har tidigare kritiserat Stefan Löfvens misslyckade mål om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, som fastställdes vid regeringsförklaringen 2014. Men sedan Tidöregeringen tog över makten har arbetslösheten fortsatt stiga, och är idag 1,2 procent högre än vid maktskiftet.

Ett återkommande tema har varit att arbetslösheten framför allt drabbar dem med utländsk bakgrund. Under 2024 var den så hög som 16,2 procent bland utrikes födda.

Men under 2025 har arbetslösheten ökat i nästan alla grupper oavsett ålder, kön och utbildningsnivå.

Har ni tappat kontrollen över arbetslösheten?

– Det är en naturlig del av att vi har en utdragen lågkonjunktur att vi också har en konjunkturell arbetslöshet. Huvudproblemet på arbetsmarknaden är att vi har en strukturell arbetslöshet med grupper med låg utbildning som kommit från länder utanför Europa. Men de senaste åren har vi haft en lågkonjunktur som också har drabbat byggsektorn, arkitekter, konsulter med flera. Men så fort arbetsmarknaden vänder kommer de hitta ett jobb igen, säger Mats Persson.

När det gäller de grupper som står längst från arbetsmarknaden återkommer arbetsmarknadsministern till arbetslinjen och att göra bidragssystemet mindre slappt. Han utlovar stora effekter av bidragsreformerna inom ”ett antal år”.

Om andra reformer, så som sänkta arbetsgivaravgifter, är han mer förtegen.

– Jag utesluter ingenting. Det är viktigt att de åtgärder vi gör får effekt. Och här och nu har vi fokus på att stimulera hushållen så att vi på det sättet kan få de ekonomiska hjulen att snurra snabbare. Därför sänker vi skatten för alla som jobbar. Det är tydliga skattesänkningar som märks i plånboken.

Försvarar offentliga sommarjobb

Ett konkret förslag som regeringen faktiskt har tagit fram är en satsning på 250 miljoner kronor på sommarjobb och jobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet. Det är en ökning med 100 miljoner kronor sedan 2024.

Som TN tidigare har rapporterat om har offentliga sommarjobb ofta motsatt effekt; de ungdomar som får kommunala sommarjobb tenderar att få betydligt sämre utveckling på arbetsmarknaden än de som får ett jobb i det privata näringslivet.

– Jag tycker man ska lyssna på den kritiken som finns. Samtidigt så har vi ett läge där vi har gängkriminalitet med ungdomar som riskerar att dras in i kriminell verksamhet. I det läget är det viktigt att ge ungdomar en framtidstro och möjlighet att försörja sig själv, säger Mats Persson.

En annan kritiserad reform har varit regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring, som i dagsläget ligger på 80 procent av medianlönen, det vill säga 29 680 kronor i månaden men som regeringen har för avsikt att höja till 100 procent av medianlönen, alltså 37 100 kronor i månaden.

I en intervju med Dagens industri i december förra året öppnade dock Mats Persson för att inte bara stoppa höjningen, utan också sänka nivån. Om han får med sig de övriga Tidöpartierna på den linjen är dock oklart.

– När man gör den här typen av förändring är det viktigt att man också ser till näringslivets behov av högkvalificerad kompetens. Vi ska ha en nivå för som inte drabbar den svenska industrin, och sen exakt vilken nivå det är får vi återkomma till och föra diskussion med de andra partierna kring. Liberalernas uppfattning är ganska tydlig och den har jag redogjort för tidigare, säger Mats Persson.

Så du tycker att den inte ska vara så hög som den är idag?

– Jag tycker att den ska vara på en nivå så att inte svenska industrins konkurrenskraft hotas. Och så får vi diskutera vilka nivåer som är rimliga framåt, avslutar han.