DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Därför rusade sjukfrånvaron efter reformen – "Nu behövs en återgång"

Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) tar emot emot slutbetänkandet från utredningen Sjukförsäkringen i förändring av särskilda utredaren Per Johansson. Bild: Henrik Montgomery/TT

Högre sjukfrånvaro, färre i jobb och ingen förbättrad hälsa. Det är resultatet av förändringar i sjukförsäkringen som skedde år 2021 och 2022. Nu föreslår en utredning att reglerna ska ändras tillbaka. ”Välkommet”, säger försäkringsexpert Catharina Bäck.

Utredningen ”Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering” har nu överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Uppdraget var att utvärdera effekterna av de regeländringar gällande sjukpenning och sjukersättning som infördes i sjukförsäkringen under 2021 och 2022.

Per Johansson, särskild utredare, konstaterar att resultatet av reformerna är negativt ur i stort sett alla aspekter.

– Sjukfrånvaron har ökat, arbetsåtergången har minskat och vi ser inga hälsoförbättringar för individerna, säger han.

”Vi finner att målen med de här reformerna är dåligt uppfyllda och att de gamla reglerna är bättre.”

De införda reformer som har analyserats handlar bland annat om lägre krav för rätt till sjukpenning efter dag 180, lättnader i kraven för äldres rätt till sjukpenning respektive sjukersättning, flexiblare regler för deltidssjukskrivna, och att bedömningen mot ”normalt förekommande arbete” ska göras mot angiven yrkesgrupp i stället mot hela arbetsmarknaden.

– Vi finner att målen med de här reformerna är dåligt uppfyllda och att de gamla reglerna är bättre för individerna, så vi föreslår helt enkelt en återställare när det gäller reformerna i sjukpenningen. De skulle dessutom innebära en kostnadsminskning per år på 2,1 miljarder kronor, säger Per Johansson.

Återgång föreslås

Utredningen föreslår en återgång av följande reformer:

– De tidigare reglerna i bedömningen vid dag 180 återinförs.

– Äldreregeln inom sjukpenningen tas bort.

– ”Angiven yrkesgrupp” tas bort ur lagtexten.

– Flexiblare regler för rätt till deltidssjukskrivning tas bort, och inskränks till fall där det är medicinskt motiverat och det bedöms öka sannolikheten för full återgång i arbete.

– De nya reglerna för behovsanställda tas bort.

Enda undantaget är äldrereglerna för sjukersättning som utredningen anser bör behållas så länge. Antalet som går över till sjukersättningen har visserligen ökat dramatiskt i procent men det är från låga nivåer, påpekar Per Johansson.

– Utvärderingstiden för denna reform har varit kort vilket gör att det är svårt att säga något om den långsiktiga konsekvensen och potentiella beteendeförändringar. Ett annat skäl till att behålla äldreregeln är att designen för den är mer genomtänkt än designen på de andra reformerna. Utvecklingen måste dock följas nära framöver.

Urholkade grundprinciper

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är positiv till utredningens förslag.

– Det är välkommet att utredningen så tydligt visar det vi och många med oss befarade. Att de många undantagen i sjukförsäkringen inte bara har inneburit längre sjukfrånvaro, de har också lett till minskad – inte ökad – återgång i arbete och sämre hälsa, säger hon.

I och med de undantag och regeländringar som infördes i sjukförsäkringen under åren 2021 och 2022 har så många viktiga länkar försvunnit från den så kallade rehabiliteringskedjan att den knappt längre kan beskrivas som en kedja för en aktiv sjukprocess som minskar risken för långa sjukskrivningar, menar hon.

”De många undantagen och regeländringarna har gjort sjukförsäkringen mindre rättssäker och legitim.”

Grundläggande principer i sjukförsäkringen har urholkats, enligt Catharina Bäck. Fokus på arbetsförmåga och omställning har försvagats, samtidigt som sjukförsäkringen har blivit mer av en yrkesförsäkring. Att dessutom ålder, och inte bara sjukdom, numera kan ligga till grund för bedömning av arbetsförmågan, försvårar möjligheterna till omställning och ett längre arbetsliv, menar hon.

– Finns arbetsförmåga trots sjukdom är det viktigt att den tas tillvara, också när det innebär omställning till ett nytt arbete. Dessutom är ålder ingen sjukdom och den som har arbetsförmåga behövs på arbetsmarknaden.

"De många undantagen och regeländringarna har gjort sjukförsäkringen mindre rättssäker och legitim. Nu behövs en återgång till ett regelverk som kan bidra till en låg och stabil sjukfrånvaro som också kan vara hållbar över tid”, säger Catharina Bäck. Bild: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Med utredningens förslag minskar risken att sjukskrivna fastnar i passiva och onödigt långa sjukskrivningar, samtidigt som möjligheterna förbättras att ta tillvara den arbetsförmåga som finns i ett arbete som matchar förmågan, konstaterar hon.

– Det skulle innebära färre sjukskrivna och kortare sjukfrånvaro – utan negativ inverkan på hälsan.

Catharina Bäck hoppas därför att regeringen tar till sig utredningens förslag.

– De många undantagen och regeländringarna har gjort sjukförsäkringen mindre rättssäker och legitim. Nu behövs en återgång till ett regelverk som kan bidra till en låg och stabil sjukfrånvaro som också kan vara hållbar över tid.

Efterfrågar omtag

Reformerna som kommit de senaste åren har ofta varit punktinsatser för att lösa specifika problem, enligt Per Johansson.

– Det är inte ovanligt att utredningar utgår från enskilda detaljer och juridik utan att man beaktar vad den empiriska forskningen säger om beteendeeffekter. Det gör mig faktiskt lite upprörd, eftersom avsaknaden av detta perspektiv ofta leder fram till att vad som är ”rätt tänkt” i stället kan leda fram till ganska substantiella negativa effekter på lång sikt, säger han.

Per Johansson anser att det bör tas ett omtag om sjukförsäkringen och göras en översyn av helheten.

– Incitamenten för de berörda – individer, arbetsgivare, läkare och Försäkringskassan – måste vara rätt riggade för att vi ska få en sjukförsäkring med en långsiktigt, stabil och låg sjukfrånvaro.