DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Nu sprider sig arbetslösheten – så tar vi oss från EU-botten
Arbetslösheten väntas stiga markant i år och riskerar att vidga utanförskapet. Bara Spanien och Grekland ligger sämre till. Experter efterfrågar nu brådskande reformåtgärder. ”Ett utmanande utgångsläge med väldigt stora rekryteringsbehov”, säger Marcus Löwing, analytiker på Arbetsförmedlingen, till TN.
Trots att den svenska ekonomin började vika nedåt för två år sedan har det inte rört sig nämnvärt på arbetsmarknaden. Men under hösten har det börjat röra på sig i takt med avlösande rapporter om varselbesked, anställningsstopp och en avstannad konsultmarknad.
– Den svenska arbetsmarknaden har precis som i många andra länder också, varit överraskande motståndskraftig. Det är normalt att vi ser en eftersläpning på arbetsmarknaden, men den här vändningen kom relativt sent, säger Marcus Löwing, analytiker på Arbetsförmedlingen.
En orsak kan vara fenomenet ”labor hoarding” som uppkom efter pandemins effekter.
– När pandemin bröt ut var företag tvungna att säga upp många, inte minst inom restaurang och hotell. Efter restriktionerna släpptes blev det tydligt hur svårt det var att återrekrytera efterfrågad arbetskraft. Därför har många istället valt att behålla sin personal trots utmanande tider, säger han.
Enligt Arbetsförmedlingens senaste rapport väntas arbetslösheten fortsätta öka under 2024 för att sedan börja minska igen under 2025. Samtidigt råder fortfarande brist på arbetskraft med efterfrågade kompetens.
Fortsatt tufft efter 2025
Även om arbetslösheten viker ner 2025 kan vi förvänta oss en fortsatt pressad arbetsmarknad efter det, förklarar Marcus Löwing.
– Vi ser också att långtidsarbetslösheten inte kommer att vända ner på samma sätt utan här förväntar vi oss en viss förskjutning, säger han.
Att personer står långt utanför arbetsmarknaden har länge varit ett stort strukturellt problem och har skapat en tudelning på svensk arbetsmarknad, oavsett konjunkturläge.
– Relativt sett har Sverige en hög sysselsättningsgrad, samtidigt som det finns många grupper med svagare konkurrensförmåga. Det gäller bland annat utomeuropeiskt födda, kortutbildade, personer med nedsatt arbetsförmåga. Vi ser också att många äldre har hamnat i arbetslöshet, säger Marcus Löwing.
”Det här skapar ett utmanande utgångsläge där vi har väldigt stora rekryteringsbehov.”
De strukturella problemen på arbetsmarknaden har bidragit till att Sverige har tredje högst arbetslöshet i EU efter Spanien och Grekland.
– Det här skapar ett utmanande utgångsläge där vi har väldigt stora rekryteringsbehov, säger han.
Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att öka mest i storstäderna och i södra Sverige, framför allt i storstadsregionerna där den konsumtionsberoende privata tjänstesektorn är stor. Patrick Joyce, Almegas chefsekonom, bekräftar den bilden.
– Vi ser en lägre efterfrågan från hushållen, och dessutom drabbas specifika tjänstebranscher hårt av kollapsen inom byggsektorn. Det innebär att arbetslösheten kommer att stiga markant under 2024, säger han.
Slår mot integrationen
Det har i sin tur en negativ inverkan på den svenska integrationen då en majoritet av jobben i särskilt utsatta områden hör till tjänstesektorn.
– Det bör tilläggas att det här pågår samtidigt som många tjänsteföretag har svårt att få tag på rätt kompetens, även till jobb som inte kräver mer än gymnasiekompetens eller en kortare jobbintroduktion, säger Patrick Joyce.
Almega skriver i en debattartikel i Aftonbladet att den svenska arbetslösheten inte får den uppmärksamhet den förtjänar. En orsak är att vi efter så många år har vant oss vid den höga nivån på arbetslösheten, menar Patrick Joyce.
− När till exempel riksbankschef Erik Thedéen säger att arbetsmarknaden är stark utgår han från att arbetslösheten bör ligga på sex till sju procent vilket alldeles för högt. Vi måste börja lyfta debatten där vi ta fram lösningar på hur vi kan sänka arbetslösheten så att den inte länge tillhör de högsta i Europa, säger han.
”Bidragssystemet behöver reformeras.”
Om vi inte agerar kommer vi att vidga utanförskapet på arbetsmarknaden och skapa stora samhällsklyftor, menar han och konstaterar att det finns två brådskande frågor som måste hanteras.
− För det första bör bidragssystemet reformeras. En barnfamilj där båda lever på försörjningsstöd tjänar idag bara 200 kronor i månaden efter skatt om en av dem börjar arbeta. För det andra behöver fler delta i arbetsmarknadens matchningsinsatser och yrkesutbildningar, säger han.
Etableringsjobb viktig insats
Instegsjobb är också en viktig lösning, inte minst för tjänstesektorn, menar Patrick Joyce. En ljusglimt är att etableringsjobben efter många år har kommit i gång. Jobbinsatsen, som länge har drivits på av arbetsmarknadens parter, innebär att staten betalar ut ungefär hälften av lönen. Det sänker personalkostnaderna och ökar chanserna för att anställa nyanlända alternativt långtidsarbetslösa.
− Det här är en god nyhet då det hjälper många arbetslösa att ta de lediga jobb som faktiskt finns. Nu ser vi att etableringsjobben är på plats i flera branscher och väntas få genomslag under 2024, säger Patrick Joyce.
Marcus Löwing på Arbetsförmedlingen betonar även vikten av att fler behöver ta del av kompetenshöjande insatser.
– Det ställs hela tiden höga krav i och med teknologiska utvecklingen vi ser nu. Vi kommer att behöva skapa ett starkare utgångsläge för alla grupper, säger han.
Det kan också vara läge att diskutera effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter, anser Patrick Joyce. I en rapport från oktober presenterade Almega hur olika scenarier skulle kunna ge positiva utfall för ekonomin.
− De höga avgifterna gör att svenska företag har nästan 50 procent högre personalkostnader än sina europeiska konkurrenter. En sänkning, inte minst för att anställa unga arbetstagare mellan 18 och 24 år, skulle kunna skapa 20 000 nya jobb, säger han.
”Stimulerar konjunkturen”
Den vanligaste invändningen är att det är dyrt då det skapar ett stort skattebortfall. Men rapporten visar att det kan kompenseras med att fler får jobb och bidrar till skatteintäkter på annat håll.
− Det vore ett bra sätt att stimulera konjunkturen och hindra arbetslösheten från att öka, säger han.
Samtidigt finns det jobb att hitta för den som är redo flytta. Ett aktuellt exempel är Norrbotten och Västerbotten där de gröna industrisatsningarna beräknas skapat tiotusentals nya arbetstillfällen, menar Patrick Joyce.
– Då pratar jag inte bara om högkvalificerade personer till batterifabriker utan de 10 000 jobb som ska skapas i tjänsteföretag som arbetar i nära anslutning till industrin. På samma sätt som svenska arbetssökande flyttade till södra Sverige under 1960- och 1970-talet borde vi förvänta oss att det på sikt sker en liknande förflyttning till norra Sverige.
